Dagens frågaKärlekTankar

Torsdagsstatus

Godmorgon Kristi Himmelsfärd & röd dag! Tog ni sovmorgon idag? Jag gjorde ish det! Ställde klockan för att ändå försäkra mig själv om att inte försova mig & för att hinna äta frukost innan morgonens samling. För idag är det ingen vanlig dag…

Idag: … Utan Pischas födelsedag! Grattis, grattis, grattis älskade VACKRA beast!

Tack Pischa för att du är du. Alla borde ha en lika fin vän som du är till mig. Du strålar alltid på utsidan men ditt inre är vackert. Din förmåga att lyssna gör att jag säger/kommer på det jag inte riktigt visste än. Jag uppskattar, beundrar och älskar dig.

Idag är det DIN dag och idag ska du firas!

Dagens plan: Vi ska ses på Wörkout för ett roligt och lekfullt pass följt av brunch på ett ställe jag har velat testa LÄNGE😍

Sen: Ansluter jag med familjen igen. Skönt med långhelg och misstänker att det kommer att bli en massa bus på tomten med grannbarn och grannar- precis som alla andra helger 🤣🤷🏻‍♀️ Men jag älskar det. Och blev så otroligt glad när Hugo bekräftade den känslan i en konversation där han för fjärde gången denna vecka suktade efter ett annat hus som låg ute på hemnet.

Hugo: Vi flyttar ingenstans.

Paula: Näe?

Hugo: Amen du har rätt. Vi har det så sjukt bra här med just dom grannar vi bor bredvid. Barnen har kompisar hela tiden och vi alla är ju vänner nu.

Paula: Jag håller med dig till 110%♥️

Det känns så viktigt sånt där, att det måste funka med dom man bor bredvid för att man ska trivas. Jag har bara sett programmet ”Grannfejden” några enstaka tillfällen men en fejd kan sannerligen bli en extrem situation.

Har du någonsin hamnat i en olustig konflikt med grannar? Än värre inte velat bo kvar just pga dålig stämning?

24 Kommentarer

  1. Jessica

    När mitt äldsta barn var bebis klagade grannen under på att hon kröp för högt 🙃 samma granne ringde även polisen och sa att vi hade ett våldsamt bråk. Jag och barnet låg och sov och sambon satt i soffan och tittade på tv på låg volym (eftersom vi sov i rummet intill) så inte en chans att hon kan ha hört något som lät som bråk från oss. Vi fick även ett långt brev om att hon tyckte att hon hört något som lät som en rullande kula på kvällarna. Vi hörde också det ljudet men det var dovt och lågt så vi tyckte inte att det störde och det kom ju inte från oss. Hennes egna ungar brukade spela Britney Spears så att det dånade i hela vårt vardagsrum, men det var tydligen okej 😆
    Vet inte om detta var försök att få kontakt eller något för hon brukade även stå och vänta på oss i trappen och vilja prata. Vi var bara 20 och hon var 40-45 så vi tyckte att hon var en tant och var inte så intresserade.
    Har bott på tre ställen efter det och inte haft några fler problem med grannar 😊

  2. Sanna

    Vi hade en granne som störde sig på vår katt. Vi hade honom kopplad på uteplatsen ibland, aldrig lös utan i löplina. Bodde på nedre botten med en liten uteplats där katten fick vara. Grannen bodde några hus bort. Grannen, som var pensionär, hade en schäfer som han inte riktigt kunde hantera. Så fort de gick förbi oss och katten var ute så började schäfern dra och skälla och gubben hade svårt att hålla emot. En gång kom han och knackade på och visade ett sår i handen som han fått för att hunden drog. Inte vårt problem att han inte kunde hålla emot sin hund. En gång kallade han min sambo ”jävla bög” när sambon inte ville göra som grannen ville, sambon svarade typ ”vilken fin människosyn du har” (ironiskt). Det värsta var en morgon när vi satt och åt frukost, katten var på uteplatsen och så ser jag i ögonvrån hur något kommer springande jättegott så jag flyger upp från stolen och springer ut på uteplatsen. Då har han släppt hunden lös och bussar den på vår katt! Han stod på den gemensamma gräsmattan typ 50-100 meter bort och borstade hunden, när han fick se mig sa han ”oj han rymde”. Bara det att han stod med kopplet i handen, hunden hade inget koppel på sig och han gjorde inga försök att kalla på hunden när den sprang, utan den vände när den fick se mig. Polisanmälde honom då (det las ner) och efter det lugnade han sig lite. När vi skulle flytta gick han förbi oss och sa ”vad skönt att slippa er” ”ja detsamma” svarade vi. Vi hade alltså aldrig gjort honom något förutom att ha en katt. Ska tilläggas att han inte behövde gå förbi oss om han inte ville, fanns andra vägar att gå för att komma ut på promenadslinga, men han skulle prompt gå förbi oss hela tiden ändå. Sån jäkla sjuk människa.

  3. Jennie

    Vi bor i radhus men har sålt det och flyttar om 2 veckor pga våra grannar. De är otrevliga, arga, eldar tryckimpregnerat virke var och varannan kväll utomhus så det luktar brand, barnen stampar in genom ytterdörren i tid och otid och är så ouppfostarade och otrevlig mot både vår son och oss föräldrar. Nej vi har tröttnat rejält på grannarna och deras sätt att vara. Dessutom ska båda föräldrarna nästan dagligen tala om för mig vad jag ska ändra på och göra annorlunda i min uppfostran gällande vår son, lev som du lär brukar man väl säga? Nej det uttrycket har nog dem aldrig hört talas om iallafall…
    Nu flyttar vi till lägenhet och håller koll dagligen på hemnet efter ett hus att flytta till 🙂

  4. Jannike

    När vi bodde i lägenhet och grannen under hade alltid konstiga lappar här o var på dörrar och fönster som där kunde stå ”stick härifrån” m.m. Men när vi upptäckte en jultomte hängandes i en snara runt halsen i hans fönster (bodde på nedre plan så gick inte att undgå) med en lapp som det stod ”död tomte” på så blev vi ju lite förskräckta. Som tur var såg inte vår dotter detta (hon var 4 år) vi blev arga som tusan, men han var ju uppenbarligen svårt sjuk så vi sa till bovärden, som tyvärr inte fick gehör.. Han hade själv barn och barnbarn som hälsade på ibland, märkligt nog. Som tur är bor vi i hus idag, men har hört att tomten hänger kvar, utan lapp. (3 år senare)

  5. E

    hahah ja skoja inte.. hade pundargrannar som gick över gränsen. En kväll va de massor med poliser i vår trappuppgång. Killen där hade knivskurit en man ute på centrum. bor i en liten ort så.. poliserna drog pistol där utanför vår dörr o kom åt dörren och de lät massor i trappen så vår äldsta dotter vaknade. dom grep honom iaf o han åkte in. men vi var inte trygga att bo kvar där. hyrde då ett hus snabbt som attan! uscch. dom va trevliga när dom va nyktra och rena och hon tjejen kämpade för o få tillbaka sin son.

  6. Rebecka

    När vi bodde i Sverige hade vi fantastiska grannar i radhuset bredvid oss. Vi hängde med dom på kvällarna när barnen somnat å vi hjälpte varann med barnvakt. Underbart att klättra över staketet med en flaska vin en kväll nu å då ❤️ När dom flyttade till större kändes gatan livet å allt tomt 😂

  7. Evelin

    Vi hade grannar i huset som skickade störningsjouren till oss för att hundarna skällde när vi inte var hemma, (detta var dagen efter vi flyttat in) fick även en väldigt arg lapp i brevlådan av någon granne om våra hundar. 8 månader senare flyttade vi därifrån!

    1. e

      Fast hundar ska inte störa grannar i trapphus så. Då är det ni som behöver lära hundarna. Det är inte roligt att lyssna på en hund som skäller hela dagarna. Ekar enormt. Varit med om det.

      1. Jenny

        Så fegt av era grannar att skicka störningsjouren på er dagen efter ni flyttade in. Folk är så jäkla bittra ibland och har ingen förståelse alls. Knacka på hos din nya granne först och säg att hundarna har skällt? Varför utgå från att de som lämnat hundarna inte hade gjort något åt det då? Och ”e”- du skriver att ”det är ni som behöver lära hundarna”? Det är nog Evelin väl medveten om. Kanske borde grannarna då låta det gå mer än EN DAG så att de får en chans att ensamhetsträna hundarna??

      2. Evelin

        Fast vet du , då kan man faktiskt ringa eller knacka på istället för att lämna hotfulla lappar och ringa störningsjour, just saying 🙂

  8. Didi

    Jag har nog alltid haft tur kan man säga. Inte direkt blivit vän med grannarna men de har varit väldigt svenska av sig, hälsar knappt, pratar knappt, tittar knappt så man märker knappt av de. Det är okej för mig, men det hade varit trevligare med grannar som vågar bli vänner. 🙂

  9. Mb

    Våra grannar har nån träningsmaskin hemma som gör att de dånar i hela taket och skrämmer och väcker våran 11 månaders bebis! Har bankat med dom verkar inte bry sig eller fattar inte!
    Blir att prata med hyresvärden i nästa steg😑 jag förstår att man ska kunna leva men sånt oväsen varje dag!
    Kram på dig och familjen!

  10. Z

    Ojoj.
    Jag och min sambo flyttade till vår 3a för ca 2 1/2 år sedan.
    Grannen ovanför oss. Hon har ofta sitt barnbarn hemma, som röjer i den grad att den smäller i dörrar (helst 05:30 på morgonen) samt att vår porslin skallrar i skåpet när barnet går loss osv osv.
    På talade de här till kvartersvärden.
    2 dagar senare plingar det på dörren.
    Där står grannen , skriker, gapar, håller ytterdörrs handtaget med handen och parerar med foten på andra sidan så jag inte kan stänga min ytterdörr.
    Jag ber om att få prata, jag får ut kanske 3 ord sen avbryter hon mig, gång på gång.
    Bakom henne står hennes man som även han säger, ”låt henne prata då”
    Jag märker fort de här leder ingenstans.
    Jag tittar på min man och säger ”få bort henne härifrån” så vände jag på klacken och gick.

    Hade detta hänt för… Ca 4 år sedan, hade jag gett na en käftsmäll ut genom dörren och dampat loss TOTALT.
    Min man var och är fortfarande stolt över hur jag hanterade detta.

    Berättade för kvartersvärden om incidenten, han fick ta ett snack med henne.
    Sen dess när vi möts, jag säger hej och hon tittar ner i marken.

    1. sarah

      Men varför pratade du inte med grannen om det istället för värden? Klart som fan hon blir sur när du går som en liten tjallare till andra och pratar om henne. Sen blir du förvånad att hon reagerar? Sverige är fyllt med konflikträdda människor som du, som går bakom ryggen och pratar till bovärden, chefen osv men blir så ARGA OCH FÖRVÅNADE när människor sedan konfronterar er.

      1. Farah

        Håller faktiskt med kommentaren. Man gör i första hand prata med personen/grannen/kollegan etc som stör en eller gjort något man tycker är jobbigt. Inte direkt gå till chef/värd etc.
        Gillar när man är rak på sak och inte är konflikträdd. Skulle det inte funka. Ja då kan man ta upp det med värd/ chef osv

  11. Carro

    Vi bodde i ett flerfamiljshus för cirka tio år sedan. Vi bodde pappa nedre botten och ovanför oss bodde en 16-åring, till synes helt själv. Det var fest varje kväll, fimpar ner på vår balkong osv. Inget hände om man gick och sa till och hyresvärden var inte ansluten till någon störningsjour. Vi hade en treåring och en nyfödd och värdesatte lugn och ro (förstås). Droppen blev när en av hans kompisar en kväll stod och kissade ner från balkongen på vår uteplats. Vi kontaktade värden och ifrågasatte att en minderårig bodde där ensam, påtalade störningarna osv. Det tog typ två dagar, sedan flyttade mamman in med honom. En riktig s*rkärring som vägrade hälsa osv. Vi bodde bara där ett år. Så man kan ha tur och otur med grannar.

  12. Elin

    Verkligen! Bor just nu med grannar som klagar på att mina barn är för högljudda. Min dotter var förra våren två år och hade en fas då hon skrek rätt ut när hon inte fick som hon ville, vilket var ofta. Grannarna klagade på det att ”hon skriker hela tiden” samt att hon lät som en elefant när hon sprang genom lägenheten (grannarna under). Grannarna menade också att min, då 2 åriga dotter, kanske behöver psykologisk hjälp 😂🖕. Nu är den fasen förbi men nu har istället lillebror blivit 2 år och börjat skrika han med när han inte får som han vill. Häromdagen hängde det en lapp på dörren där det stod ”vi bor under er, snälla respektera det” alltså…mina barn är 2 och 3 år! Helt sjukt. Sorry men dom gör inte alltid vad man säger, framförallt 2 åringen han förstår ju knappt. Jag gör så gott jag kan och är ute nästan hela dagarna och aktiverar dom. Hatar att vara hemma och har riktigt ont i magen när barnen springer genom lägenheten. Längtar sååå tills vi hittar hus!

    1. Vanessa

      Haha förlåt för att jag skrattar .
      Men jag hade fan nockat mina grannar om dem sa så? Fyfan för människor ……
      Låt ungarna springa !!!!!! Det är fan inte otillåtet !!
      Be grannarna köpa öronproppar eller flytta åt helvete 🙈

    2. Krista

      Åh men så ska du verkligen inte känna! Snälla du, kan du inte skriva en lapp tillbaka och på den ska det stå ”Hej. Mina barn är 2 och 3 år. Skäms på er! Har ni förresten hört talas om faran med stillasittande och inaktivitet hos barn? Om inte så läs gärna på. Ta en promenad själva också när ni störs av ljud, frisk luft är bra för alla.”
      Barn är barn och det är grannarna som är inskränkta puckon som du och barnen verkligen inte ska behöva ta hänsyn till.

    3. Ess

      När ska mammor fatta att deras störiga ungar inte uppskattas av andra?
      Om ni har högljudda mongobarn får ni väl flytta till hus, herregud.

      1. I

        Till ”Ess” – ELLER så flyttar man inte till ett flerFAMILJShus om man stör sig på barn som låter! Barn låter, det gjorde du när du var liten också. Så om det är någon som ska flytta till hus så är det den personen som stör sig på sin omgivning!

  13. Anna

    Vi hade en granne där jag växte upp som hatade barn. Han bodde till en början ihop med sin bror och då gick allt bra. Sen dog brodern och han blev själv kvar på en gata full med ungar. Han har genom åren kallat oss fula saker, låtsats att han skulle köra på oss med bilen – verkligen prejat oss mot staket och annat dumt. Alla var vi givetvis rädda för honom, men vi lärde oss tidigt av våra föräldrar att ignorera honom. Brydde man sig fick han bara vatten på sin kvar. Idag kan man ju skratta åt det men som barn var det verkligen inte kul. Vi hade dock världens bästa grannar på alla andra håll så vi hade en underbar uppväxt där vi alla barn lekte varje dag.

  14. Amanda

    Vi bor o lägenhet och grannarna under oss gör allt för att göra vår vardag dålig. Har anmält oss till soc osv. Allt för att de inte gillar att barnen låter på dagarna. Vill inget annat än att flytta.

Visa alla 24 kommentarer
×

Paula Rosas

Hej på dig och välkommen till min blogg. Mitt namn är Paula Andrea Rosas och här kommer några korta meningar om mig. Jag är en 27årig tjej som lever mitt liv genom att göra det bästa av dagarna. Mitt liv kretsar kring mina fantastiska döttrar Molly-Elise och Leonore och min underbara man Hugo Rosas, familj och vänner. Jag är en glad, familjekär och envis tjej som älskar att skratta. I min blogg kommer ni få följa med mig i min vardag. Träning, äventyr, dilemman och utveckling i mammarollen, resor, giftermål, vänskap och utbildning. Samarbetsförfrågningar: paularosas.media@gmail.com

Powered by Cure - Influencer hosting