Dagens fråga

Sant/falskt del 2

Att du hatat att träna

Sant! Att lära mig träna och att lära mig att älska träna gjorde jag i vuxen ålder. Det började som ett ”måste” efter graviditet till att bli en lika naturlig del i mitt liv som att andas. Jag känner mig mentalt mycket starkare vid en kontinuerlig träning och jag tycker om att känna att jag orkar.

Du har alltid varit en glädjespridare

Sant, eller det beror på vem man frågar 😂. Frågar man Hugo säger han säkert att jag har svart bälte i att tjata men jag upplever att jag oftast kommer med positiv och glad energi.

Du är sugen på att slutföra din sjuksköterskeutbildning

Sant. Jag tycker inte om att inte slutföra saker men ångrar inte mitt beslut att satsa på mina sociala kanaler efter föräldraledigheten med Leonore. Det beslutet har gett mig massor av tid med barnen och har gett mig en arbetsrelaterad skola. Under dessa år har jag lärt mig massor och utvecklats till en person som jag tycker om.

Å andra sidan vet jag inte vart jag hade varit idag om jag hade slutfört studierna. Jag kanske hade varit barnmorska vilket varit en yrkesdröm länge.

Det finns saker du gör som du inte visar upp

Sant. Absolut, så är det. Det är helt omöjligt att fånga det stora sammanhanget i livet. Jag följer min värdegrund och det jag tror att ni uppskattar och vill se.

Du är långsint

Falskt. Jag hatar att vara osams. Det äter upp mig inifrån. Man kan hamna i dispyter med nära och köra och det är helt naturligt. Huvudsaken är att lösa det och då kanske komma varandra ännu närmre. Dock så har jag ju det där om jag tappar respekten från någon, då finns det liksom ingen återvändo.

Du har nära till känslor och har samtidigt mycket självdistans och kan se saker utifrån

Sant. Jag upplever mig själv som stark men också skör. Jag har lätt att skratta men jag har också lätt till att fälla tårar. Jag tycker inte om att älta saker och har lätt att fatta beslut. Jag går vidare och framåt vilket hjälper mig att få självdistans.

Du är pryd

Sant. Jag är inte den som pruttar och har mig samtligt som jag har världens barnsligaste (& grov) humor. Jag är inte den som vandrar fritt hemma naken utan rör mig alltid i en invirad handduk.

Du rättar till skor som inte står på rad

Sant 😂😂

Du kopierar Hugos intressen

Sant? Hmm det här tycker jag var ett intressant påstående, för vem gör inte det?

Jag tänker såhär- Att alla som lever i en relation och som vill att den ska vara långvarig vill hitta gemensamma nämnare Att man genom att bejaka intressen får något gemensamt.

Sedan är det såklart viktigt att få ha egna intressen också, jag och Hugo delar absolut inte alla intressen men många. Jag är glad över att Hugo t.ex. tagit med mig in i träningen, padel och rödpang (😂).

Av någon anledning tolkar jag påståendet som negativt betingat medan jag ser det som något positivt att inspireras av varandra och få nya intressen tack vare sin partner. Vad tycker du?

Du bryr dig egentligen inte om kläder

Sant. Det finns egentligen ingenting materiellt som jag bryr mig märkvärdigt mycket om. Jag tycker att det är roligt med mode och tycker om att känna mig bekväm och snygg i det jag sätter på mig men om mitt hus stod i lågor skulle jag inte rädda materiella saker.

Du köper aldrig färdigmat

Falskt. Ligger ett paket med färdiga pannkakor i kylen.

Du skrattar mycket

Sant.

Du kommer att vaccinera dig mot Corona

Sant, jag kommer definitivt att vaccinera mig!

8 Kommentarer

  1. Anna

    Angående partners intressen så tänker jag att i min umgängeskrets är det vanligare att kvinnan i förhållandet ”kopierar” mannens intressen och att det är en intressant vinkel. Varför är det så? Är det för att vi kvinnor (ja jag generaliserar) är mer måna om tid tillsammans med vår partner, eller mer lyhörda och intresserade av den andres intressen? Jag vet inte svaret men tycker det är intressant. Jag tycker som dig Paula att det är fint och positivt att lägga tid på sin partners intressen så dessa kan upplevas tillsammans men det är ju också viktigt att ens partner (männen) gör så tillbaka. Jag upplever att jag har intresserat mig för padel och vandring som från början var min mans intressen och nu något vi kan göra tillsammans. Men känner nog inte att han ansträngt sig lika mycket för att intressera sig för löpning eller matlagning som har varit mina intressen, det har inte blivit våra intressen utan fortfarande något jag gör. Kan det bero på att mina intressen mer är något man gör själv medan padel och vandring görs tillsammans med andra eller är det ett mönster kopplat till kön med tanke på att jag ser samma fenomen i min bekantsakpskrets… Hur känner du Paula? Tänker att detta vore ett intressant ämne att diskutera.

    1. Ulrika

      Tycker också detta är ett jättespännande ämne! Tyvärr så slänger Paula ofta ut en fråga i bloggen ”Vad tycker ni?” men svarar sen inte på kommentarer och följer inte upp i inlägg heller.

      Jag håller med dig Anna, många kvinnor anammar männens intressen men inte vice versa. Jag tror inte det har att göra med att vissa intressen görs med andra vs själv (det är ju jättevanligt att laga mat och löpträna ihop?). Dessutom är ett av mina stora intressen att vandra men min kille kommer ALDRIG anamma det, även om jag ju behöver göra det ihop med någon (jag gör det aldrig ensam av säkerhetsskäl).

      Jag tycker faktiskt att det är lite negativt att anamma för mycket av sin partners intressen. Det visar enligt mig lite på att man inte känner sig själv som individ, att man inte vågar vara självständig och sätta sin egen lust/lycka i första hand, utan lever genom att andra är lyckliga (vilket många kvinnor fostras i från barnsben såklart, tänk på mamman som alltid sätter andra först, vem nämner en pappa som gör det?). Det hänger lite ihop med att dela vänner, många kvinnor anammar männens vängrupper och tappar bort sina egna. Om man sen separerar så står kvinnan ensam kvar (dock så tror jag att många kvinnors vänskaper är extremt starka och bra på att förlåta / hitta tillbaka, men poängen är att männen nästan aldrig anammar kvinnornas vänskaper).

  2. J

    Ang att kopiera varandras intressen, Jag tycker det beror på hur man ser på det. Jag tycker precis som du att lever man med en person bör man vilja utforska saker tillsammans och det är nog mycket lättare att ha en lycklig relation om men har en del gemensamma intressen. Jag tycker att man är mer eller mindre skyldig att haka på sin andra hälfts intressen ibland, dels för att se om man kan dela intresset och ibland bara för att det gör den andra parten glad. Jag tycker därimot att det är ledsamt när folk kopierar varandras intressen till den grad att man ger upp sina egna eller det blir enkelriktat.
    Så summa sumarum: svin bra att utforska sin partners intressen, utförska vilka man kan dela, var öppen för att ibland haka på saker bara för den andres skulle men se till att det är ett givande och tagande och ge inte upp dina egna intressen för att kopiera din partners. Vart kanske lite rörigt😂

  3. Emilia

    Får man ställa en fråga utan att bli halshuggen av andra läsare här? Tycker du Paula att det känns bra/kul att så mycket av det ni gör är sponsrat/samarbeten? Jag tänker renovering, resor, kalas, julklappar osv. Nu senast så frågade du om fitbit, och bara någon dag senare så har du fått hem en. Jag förstår ju att det är en del av det du tjänar pengar på och att du ”måste” göra samarbeten, men det kan kännas lite girigt på något sätt tycker jag. Jag vill vara tydlig med att jag inte menar något illa mot dig, utan jag är bara nyfiken på vad du tycker och tänker. Jag vet att du köper saker själv och tipsar utan att ha samarbeten också. Det känns som många influensers vill ha saker hela tiden och fiskar spons och kan aldrig köpa saker själva (säger inte att du är så, utan generellt). Åter igen, menar inget illa utan tycker bara att det skulle vara intressant att höra dina tankar kring det hela. Ber om ursäkt för att kommentaren kanske låter lite hård, det är inte menat så.

      1. Emilia

        Ja, jag vet det Martina. Läs kommentaren ordentligt så ser du att jag skrev det. Det var Paulas tankar jag var nyfiken på, inte dina. Tack ändå.

Visa alla 8 kommentarer
×

Paula Rosas

Hej på dig och välkommen till min blogg. Mitt namn är Paula Andrea Rosas och här kommer några korta meningar om mig. Jag är en 27årig tjej som lever mitt liv genom att göra det bästa av dagarna. Mitt liv kretsar kring mina fantastiska döttrar Molly-Elise och Leonore och min underbara man Hugo Rosas, familj och vänner. Jag är en glad, familjekär och envis tjej som älskar att skratta. I min blogg kommer ni få följa med mig i min vardag. Träning, äventyr, dilemman och utveckling i mammarollen, resor, giftermål, vänskap och utbildning. Samarbetsförfrågningar: paularosas.media@gmail.com

Powered by Cure - Influencer hosting