Dagens fråga

Konversation

Molly: Mamma, är det hästskinn?

Mamma: Det är kyckling älskling.

(Molly petar i kycklingen. )

Molly: Mamma, är du säker på att det inte är människokött?

Mamma: …

Molly har börjat fråga om maten vi äter. Jag är alltid tyst och funderar en liten stund. Vad ska jag svara? Ja det är kycklingar som du tycker om att klappa. Ja det är grisar som du tycker om. Ja det är kossor. Ååååh jag är så kluven, vi har inte den kunskapen till att utesluta kött helt ur vår vardag. Vi käkar mest kyckling och fisk. Och köttfärs kanske en gång i veckan. Vi har gjort stora framgångar i vår kost, men inte tillräckligt ännu.

Jag minns när jag var liten och insåg att det var djur som jag åt. Jag höll på att kräkas av tanken och blev ”vegetarian”. Det hände typ alla mina vänner också och det känns som att det kommer att hända med Molly också. Dessa frågor som barn ställer, när man blir helt ställd och inte vet vad man ska svara. Jag vill inte ens tänka på vad jag skulle säga om någon av barnen skulle komma på oss när vi myser. ”Mamma fryser så pappa värmer bara mamma lite”.

SAM_5332

16 Kommentarer

  1. Angi

    Jag har sedan jag varit liten haft svårt både för smaken av kött men även för vetskapen av att det är levande djur. Mina föräldrar har dock inte gjort någon stor grej av det utan jag fick välja. Jag kommer ihåg att de uppmärksammade detta beteende på min skolan och försökte tvinga i mig köttbullarna, vilket jag minns som en mycket jobbig upplevelse, så jag är glad att mina föräldrar bara varit helt neutrala. De har låtit mig äta det jag gillar och det jag inte gillar behövde jag inte ta av, inget förklarande eller påpekande hit och dit.
    Jag försöker göra detsamma med mina barn, att svara utan värderingar. Och mina barn är tvärt emot mig =) de älskar kött. Äldsta sonen på 6 år har förstått att det är djur men det är istället han som kommer och säger till mig att ”mamma nu är vi en kyckling som den vi såg förra veckan”, och det verkar vara helt normalt för honom – inget känslomässigt uttalande.

  2. Petra

    Jag har alltid sagt ärligt till min son vad det är vi äter och han har aldrig tyckt nåt särskilt om det. Visste inte om han fattadr helt men när vi hälsade på mannens släkt i kosovo fick han ju vara med bevittna slakt av ett lamm som grillades helt sen. Höll bara för ögonen vid själva dödandet för de var så snabba och jag hade ju inte hunnit förklara.
    Trodde han skulle fundera men det var en självklarhet! Det ska bli gott sa han medan de flådde lammet. XD
    Sen fisk har vi ju också fiskat och dödat och pratat om som mat.
    Han är fyra år snart. Det kanske är en värre chock att plötsligt få veta det än att alltid veta.
    Vi äter 50/50 kött och veg.

  3. Izabella

    Jag tycker du ska berätta sakligt vad ni äter och verkligen kolla med Molly om hon tycker det är okej att äta kycklingarna som hon gillar att klappa eller grisarna hon tycker om. Tycker tvärtemot nedanstående kommentarer inte att du ska börja motivera varför det är okej att äta vissa djur men inte andra. Det är en norm som jag inte tycker att man aktivt behöver sprida. Den enda anledningen till att vi äter kött idag och den enda motiveringen som finns är att det är en norm. Så många djur lider i köttindustrin och tänk vad fantastiskt att din lilla dotter är så empatisk att hon inte vill skada dessa fina djur.

    Förstår att ni lever hektiska liv men läs på om vegetarisk kost, det är enklare att få i sig allt än man tror. Blanda ned linser i en veggofärs, blanda ned gröna ärtor i en gryta etc. Ni kan om ni vill. Ta tillfället i akt och låt Molly vara den fina djurvän hon är idag <3

  4. Malin

    Hej Paula!
    Jag tycker att det är lite arrogant att säga att ni äter kött för ni inte har den kunskapen. Vegomat har aldrig varit så enkelt som det är idag. Köp en vegetarisk kokbok och börja googla lite så lär du sig extremt mycket. Det klart du inte har den kunskapen innan du gjort en ansträngning. Folk avfärdar ofta vegetarisk mat eftersom det är ”svårt”. Vilket absolut inte stämmer det handlar om att inte vara så fast i sina gamla tankebanor och utmana sig själv lite. Byt ut köttfärsen mot vegofärs, släng i halloumi i korv strofanoffen istället för falukorven eller varför inte köp quorns vego falukorv. Du har kanske inte kunskapen men det är såå wnkelt för dig att få den du måste bara bry dig tillräckligt mycket om djuren för att göra den lilla ansträngningen.

  5. Amanda

    Jag är själv vegan. Men började äta vegetariskt precis efter nyår typ. Innan åt jag inga djur men mejeri och ägg. Jag har inte ätit djur sen augusti 2013 sluta med alla djur utom fisk februari 2013,. Långt innan dess fick jag dåligt samvete när jag åt kött. Jag hade massa konstiga fördomar om veganer också. Nu ångrar jag inte en sekund. Dock är det svårt med barn. Jag är moster åt en 10 åring och hon frågar inte så mkt men jag jobbar också på förskola och där är det ju annorlunda. Barnen är nyfikna och ja jag säger att jag är vegetarian och inte äter kött, dricker mjölk och sånt eller äter ägg. Men vad mer kan man säga. Egentligen vill jag berätta hela sanningen men skulle aldrig våga.

  6. S

    Jag växte upp på en liten gård där vi slaktade djuren vi hade; grisar, får, hönor och kalkoner. Vi hade också ett par kor som vi mjölkade. Utöver det hade jag och min bror kaniner och hästar. Vi fick lära oss från det att vi var små att djuren är djur så länge som dom lever, när dom är slaktade är det kött. Det var inget konstigt. Jag är glad att jag växt upp med ett så naturligt synsätt på djur och slakt. Djuren levde ett fantastiskt liv när dom levde och slaktades hemma på gården utan någon transport till något slakteri. När jag köper kött idag köper jag lokalproducerat och allra helst från någon gårdsbutik där jag vet att djuren haft ett bra liv och allra helst blivit slaktade på gården där dom växt upp. Eller viltkött. Man kan göra det hur krångligt eller komplicerat som man vill. Men jag tror att det allra viktigaste är att förklara hur det ligger till tidigt och hur det fungerar. Det var skillnad på djuren som vi skulle äta i framtiden och de rena ”sällskapsdjuren” såsom hästarna och kaninerna. Inte på hur dom sköttes eller hanterades under deras liv, mer än att köttdjuren inte fick namn. Kött är inget dåligt så länge man ser till att köpa schysst kött.

    1. Michelle

      Kontentan är ändå att en annan varelse, med samma drift att vilja leva som människor, som på samma sätt som våra hundar kan känna glädje och smärta, måste dö för att du vill äta deras kropp. Spelar ingen roll om de har levt ett fantastiskt liv eller inte. Jag hade inte velat att mitt liv togs ifrån mig för att jag har levt ett lyckligt liv. Vi vet bättre, så gör bättre.

  7. C

    Jag valde att vara ärlig mot min dotter när hon frågade om djur vi äter vid 5 års ålder. Hon funderade lite och konstatetade att hon är djurvän men ändå äter djur.

  8. Klara

    Jag tror på att vara rak och ärlig. ”Det är kyckling, som den du klappade förra veckan. När den har blivit stor blir den mat åt människor” Och sen kanske förklara lite att det är viktigt att djuren har ett bra liv och att när man blir stor får man välja själv om man vill äta djur eller inte.

      1. Jenny

        Har inte föräldrarna kunskapen så är det svårt, handlar om barnens hälsa. Självklart finns den kunskapen att hämta men man kanske inte vågar löpa hela vägen ut. Barnen är det dyrbaraste man har.

  9. Sara

    Tycker inte du ska svara oärligt för en 4 åring. De kan ju börja prata om det på förskolan så kommer sanningen fram ändå. Motivera istället varför det är okej att äta köttet ni äter (ja, du lär få fundera över det), ni kanske väljer med tanke på ursprung, märkning osv. Skulle det bli en period eller att hon väljer att bli vegetarian, berätta vad det innebär. Att hon kommer få äta annan mat. Finns mycket färdiga biffar och liknande idag. Men nedvärdera inte hennes frågor genom att ljuga för er egen bekvämlighet.

  10. Fredrika

    Följ @zeinaskitchen och @javligtgott på instagram. Zeina skriver veckomatsedlar för barnfamiljer, ’vanlig’ mat och nästan alltid i sin vegetariska form också. Och hennes kollega som har javligtgott har småbarn och lagar endast vego, varierande vardagsrätter utan kött. Där har du kunskapen!! Hur bra som helst och man får lära sig hur enkelt det är att byta ut köttet

Visa alla 16 kommentarer
×

Paula Rosas

Hej på dig och välkommen till min blogg. Mitt namn är Paula Andrea Rosas och här kommer några korta meningar om mig. Jag är en 27årig tjej som lever mitt liv genom att göra det bästa av dagarna. Mitt liv kretsar kring mina fantastiska döttrar Molly-Elise och Leonore och min underbara man Hugo Rosas, familj och vänner. Jag är en glad, familjekär och envis tjej som älskar att skratta. I min blogg kommer ni få följa med mig i min vardag. Träning, äventyr, dilemman och utveckling i mammarollen, resor, giftermål, vänskap och utbildning. Samarbetsförfrågningar: paularosas.media@gmail.com

Powered by Cure - Influencer hosting