Dagens frågaTankar

Jag väljer good vibes

Höst är nystart, det är sen gammalt. Tillhör ni också dom som nästan ser september som mer nyår än det faktiska nyåret? Jag är alltid mer inspirerad till förändring och ”nya tag” såhär på höstkvisten än vad jag är i början på januari. Då vill jag visserligen ha det fräscht och vårigt hemma och nystart på det sättet men det själsliga tycker jag känns mer redo för nystart när hösten kommer.

Är det kanske en rest från skoltiden? Det var på hösten man bytte klass och blev en hel årskurs äldre. Man hade haft det lååååånga sommarlovet som gjorde en till en nästan helt ny människa för det var ju en evighet. Och så var man helt pirrig där i augusti på att köpa ett nytt pennskrin, en kalender, bokpapper att ha runt böckerna… och att planera den viktiga ”första dagen-outfiten”. Det måste vara alla år av skolstartspirr som gör att hösten känns pirrig och som ett blankt blad trots att man är snart 30 år gammal, inte ska börja i en ny klass och livet rullar på ”som vanligt”. Eller vad tror ni?

Den här hösten vill jag att mitt prio ska vara att må bra. Jag har pratat om det i flera inlägg tidigare men att våren var tuff för mig och sommaren blev en stor lättnad och ett rum för välmående. Det vill jag ta med mig in i hösten. Och en del i det tänker jag är att välja good vibes, att inte halka på missunnsamheten och att inte låta missunnsamheten komma åt mig. Jag lyssnade på min tidigare bloggkollega Sheilas podd som hon har med Isabella Löwengrip och där var temat för dagen just missunnsamhet. Något som jag rätt ofta stöter på, tyvärr. Nästan bara från andra kvinnor, tyvärr. I bloggen och i kommentarsfält pikas till fritt och jag möts ofta av budskapet att jag inte ”förtjänar” det leverne jag har. Oavsett om det är att få släppa en bok tillsammans med en vän, åka på resor, göra roliga aktiviteter med familjen eller jobbuppdrag. Missunnsamheten kan verkligen drypa in emellanåt i olika former. 

När jag bemöter något påstående om mig får jag ofta höra att jag inte kan ta kritik. 

”Man får inte säga något om dig, du kan inte ta kritik!” säger vissa och jag tycker inte det stämmer. Jag kan lyssna in och jag kan ta kritik. Men jag behöver inte ta in kritik från vem som helst, jag behöver inte låta allt negativt gå in i mig. Jag har inga problem med att nära och kära till mig, som jag vet vill mitt bästa ger mig kritik i situationer. Jag vet att dom vill mig väl och jag behöver inte alls känna att alla klappar mig medhårs – det är värdefullt och bra att få nya insikter i saker och ting. Det är mycket jag tänkt om kring efter att någon öppnat mina ögon för det. Det tar jag med mig in i hösten – att välja att lyssna till kritiken från dom som vill mig väl, snarare än dom som inget annat vill än att jag ska misslyckas. 

Men hörni, vad tycker ni – måste man kunna ta kritik från alla, hela tiden?

Det ska vara en sån himla förolämpning att säga att någon inte kan ta kritik. Finns det inte något lite förljuget i att alla ”ska” vara bra på att ta ”konstruktiv kritik” (som att säga att någon är ful, inte kan stava, inte kan tänka eller vad som helst annat superkonstruktivt) och bara bli glada och tacksamma. Handen på hjärtat, tycker inte dom allra flesta av oss att det är jobbigt med kritik? Får det inte dom flesta av oss att känna oss som små barn som gjort fel och får skäll? Lite på något sätt?
Även om det är viktigt att kunna ta till sig feedback och kunna ta in nya sätt att se på saker och ting såklart. Men kritiken kan behöva sjunka in och inte avkrävas aggressiva svar på en gång – då skulle det nog vara lättare att ta sig an kritiken och inte bara slå den ifrån sig. Eller vad säger ni om kritikens vara och icke vara? 

I höst tänker jag i alla fall välja good vibes och skydda mig lite från ovälkommen kritik från alla håll. Med det sagt ska jag inte ha skygglappar på men precis som man som nybliven mamma kanske väljer ett fåtal man rådgör med gällande bebisar (för det finns ju tusentals olika sätt att göra med bebisar) tänker jag göra likadant med kritik. Ha ett antal personer jag litar på som får hjälpa mig i moraliska dilemman. Jag tror det är ett mer hållbart sätt att leva på än att ha öppet för alla olika tolkningar. 

35 Kommentarer

  1. Linda

    Har svårt att förstå hur människor orkar lägga energi på hur andra lever sina liv.

    Jag tycker du är en fantastik mamma och fru. Så mycket kärlek och energi som ni ger varann. Lev som ni gör och ta ingen skit! All kärlek till er. Ni är bäst

  2. Kim

    Problemet här på din blogg är att majoriteten inte är konstruktiv kritik, utan ren hat. Det är väldigt sällan jag ser en kommentar som lyder ”okej Paula, bra skrivet, men..” utan jag ser mer ”vilken dålig mamma du är” eller ”herregud som du ser ut” eller ”så där kan du väl inte göra”. Jag har sett såna sjuka kommentarer på din blogg att jag ofta har undrat hur du orkar med & jag får ont i magen för din skull. Usch! Jag ser otroligt mycket mer obefogat hat än konstruktiv kritik & det ska du verkligen INTE behöva ta bara för att du är influencer!!!!!!

  3. R

    Många har även konstaterat att män inte i samma utsträckning kritiserar andra män utan att kvinnor oftare trycker ner varandra och är missunnsamma. Men jag är glad att vi fortfarande ifrågasätter och säger till om något är fel! Paula skriver ofta att hon får ta skit men inte Hugo.. anledningen är att män ofta tänker att det inte är deras sak att lägga sig i därför kommer män ofta undan med massa skit.. nu säger jag inte alla men många har det sättet att se på saker. Män kan vara otrogna/gå till prostituerade/skita i sina barn och familj/knarka utan att andra män säger ifrån(kolla på exit) Nu drar jag det långt men skulle en kvinna göra detsamma så säger ofta andra kvinnor ifrån därför spårar vi inte ur på samma sätt vi skulle inte heller komma undan med det! Det gör män för deras kollegor/vänner skvallrar inte på dem till familj/fru osv! Skulle önska att även mannen kliver in och korrigerar och ifrågarsätter andra mäns val oxå! Som tex resa i pandemin där ska vi kvinnor vara de ansvarsfulla och stanna hemma vilket jag tycker är helt rätt men även männen borde får samma kritik! Man kan aldrig bli bättre om man bara har ja sägare omkring sig! Sen ska man aldrig gå på någons utseende eller ens personlighet men valen man gör måste kunna ifrågasättas annars hamnar vi i kränkhetensland och ingen kommer våga säga något till någon!
    Jag tycker du gör ett bra jobb Paula men alla har olika åsikter och det kommer vi fortsätta att ha! Kolla bara kommentarerna under detta inlägg hur många som tycker olika..ps jag påpekar IGEN att inte ALLA män beter sig som ovan och inte heller ALLA kvinnor bara så att ni läsare inte behöver lägga energi på att jag drar alla över en kam för det gör jag inte😁

  4. Hannas krypin

    Helt rätt inställning! För att svara på din fråga så nej. Jag tycker inte att man måste kunna ta kritik från alla. Särskilt inte okända människor från på nätet. Men det beror också på hur kritiken framförs. Är det konstruktivt eller är det bara menat att vara elak? Det är en viktig skillnad känner jag.

  5. Anna

    För mig är detta självklart. Jobbar i en helt annan bransch och får kritik/feedback ibland från kunder och kollegor. Positiv feedback tar jag in oavsett vem den kommer från, men negativ feedback lyssnar jag bara på dem som jag vet har ett bra uppsåt d.v.s. vill att jag ska bli bättre och utvecklas, vilket är några få personer. Andra som ger ”konstruktiv feedback” lyssnar jag inte alls på utan går vidare. Och skulle okända människor på internet ge mig konstruktiv feedback så hade jag inte lyssnat på något. Vissa kanske menar väl, men hur ska du bedöma det, för verkar som de flesta bara vill dumpa sin egen skit på någon annan. Lyssna i första hand på din egen magkänsla och i andra hand på dem som du litar på i din närhet.

  6. H

    Fast alltså nej.
    Du får absolut kritik Paula. Ibland befogad och ibland obefogad enligt mig.

    Du jobbar som influencer. Influencer betyder just ”Påverkare”. Någon som ska inspirera, påverka och influera oss läsare.
    Det är ditt JOBB. Du får betalt för det. För att vara en förebild och ett gott föredöme (förhoppningsvis).

    När du då åker utomlands mitt under en pågående pandemi, så tycker du att det är jobbigt att få kritik? Det är verkligen anmärkningsvärt att du inte, en enda sommar, kunde avhålla dig från att resa.
    Du som arbetar som influencer. Påverkare.

    Låt oss ponera att jag arbetar som sjuksköterska. Jag förväntas göra vissa saker i mitt yrke. Jag förväntas ge mediciner, ha omvårdnadsamtal, vara delaktig på ronder.
    Att jag gör dessa saker bidrar till en viss standard på yrket.

    När ni influencers hela tiden avsäger er ansvaret för ert jobb, så bidrar det faktiskt till att det blir svårt att ta ert yrke seriöst.

    Hoppas du förstår vad jag menar.

    Sedan tycker jag såklart inte att man ska få kritik för det ena med det andra.
    MEN, du måste kunna ta ansvar för det du lägger ut i sociala medier och hur det påverkar dina följare!

    Blir också så less på er som säger ”men sluta läs då om du stör dig”.
    Det är som att be människor bara titta åt en annat håll när någon blir slagen på gatan.
    Idiotiskt sagt.

    1. H

      Forts:

      När jag får kritik på jobbet. Kan vara av en kollega, patient eller chef, så måste jag ju försöka förstå varför jag får kritik, och om det är något jag kan göra något åt.
      Ibland är det obefogad kritik, ibland inte. Men att ständigt bara avfärda kritik kommer inte att göra dig gott. Skulle jag göra det i mitt yrke, skulle jag bli av med jobbet tids nog.
      Det som är nackdelen med att vara influencer är att ert privatliv beblandas med arbete. Eftersom att du exponerar dig och din familjs privatliv så kommer du även att kunna bemötas av kritik rörande dessa områden. Det är ett val som du gör och du kan välja vad du vill visa upp för oss.
      Jaja, det var min novell.
      Tack å hej

    2. Ninna

      Paula❤️. Jag tycker du får kritik för allt nästan. Det är ett av de absolut mest kritikfyllda konton. Det är fruktansvärt! Jag kan bli så lack och ledsen när jag läser vad folk skriver. Du lever ett liv som du delar med dig av och får kritik från alla, för nästan allt du gör eller tycker. Jag skulle stänga av kommentarsfältet eller betala någon som raderar bittra, hemska och riktigt ruttna kommentarer. Även om man inte alltid skulle ta åt sig så skulle det påverka en. Negativitet påverkar vare sig vi vill eller inte. Fattar inte hur folk resonerar när de tar sig tid att engagerat skriva värsta kritiken. Så sjukt. Nej, jag vet inte vad jag ska säga.. Det är så oacceptabelt och dåligt.
      Kan ta ett exempel, en person kommenterar ex att ni reser utomlands mitt i en pandemi, skriver hur dålig du är, vad tänker du med och ”är du sjuk i huvudet” . Sen flikar 100 pers in och kommenterar i princip samma sak. Menar, seriöst?!. Om en person skrivit det, vad får de 100 andra ut av att poängtera precis samma sak som personen som skrev första kommentaren. Räcker det inte isf bara skriva håller med föregående kommentar. Eller är det bara så viktigt för dig att peka pinne och göra din åsikt sedd minsann. Är den så viktig? Hade du velat att någon skriver så till dig, om du var influencer. Vad skulle du göra, hur skulle du må om någon fick dig att ”smaka på din egna medicin” Jag fattar inte. Kan någon förklara för mig varför man ska vara sån? Vad är vi för slags människor.. Vad gynnar det dig, mig eller någon annan att så många människor ska ha så mycket dåligt att skriva om. Varför. Och jag undrar om man inte har något bättre för sig än att skriva hatfulla, kritiska kommentarer. Får man får lite kärlek i sitt liv? Är livet jobbigt just nu att du måste dela med dig av ditt negativa mående just nu eller vad är det..
      Jag vill inte ens se konstruktiv kritik kommentarer. För de kan med vara riktigt ruttna ibland.

    3. Ninna

      Vad du än jobbar med. Vare sig du är sjuksköterska, läkare, advokat, sopgubbe, städerska. Hur skulle du känna att gå till ditt arbete varje dag och någon säger allt de tycker om dig, kommenterar negativt om hela din person, din klädsel, din kropp, din personlighet, dina åsikter, din familj, ja Allt. Skulle du känna, nej men jag är ju den jag är och folk får tycka vad de vill. Eller skulle du må dåligt. Vi slipper den biten för att folk går oftast inte fram till dig, mig och säger, fyyyfan vad jag tycker du är usel och ful som är klädd sådär, eller fy vad dålig du är på ditt jobb och dina åsikter och val i livet är så sjukt dåliga, skäms du inte??! .

      Du är ändå på ditt jobb och du möter människor dagligen. Vare sig du sitter framför mig eller bakom en skärm, ska jag säga allt jag tycker om dig irl eller ska jag gömma mig bakom en skärm och tycka jag har all rätt i världen att säga precis det första som dyker upp i min skalle. Vilket skulle du ta mindre skada av? . Skulle du inte känna dig ledsen oavsett. Vi är människor och bara för att man är influencer står det inte ”Perfekt och gör allt rätt” i ens panna. Folk har åsikter om allt. Om bara folk la sin energi och sina starka åsikter för att kanske påverka något vettigt. Tänk vad långt man skulle komma. Längre än att sitta och spotta ur sig kommentarer för att man kan gömma sig bakom en skärm. Men skulle du säga det du skriver till Paula om du mötte henne på stan? Skulle du gå fram och säga det du skriver. Nej, förmodligen inte. För att bakom skärmen kan alla ha åsikter, 14 år som 60 år.

      Jag tror det är svårt för många att relatera. Därför anser många att de har rätt att tycka som de vill och skriva vad de vill. Men skulle de själva bli attackerade med ett negativt kommentarsfält eller folk som kommenterar irl skulle de nog inte känna sig varken tuffa eller modiga.

      1. H

        Jag arbetar med psykiskt sjuka och blir kallad det ena och det andra väldigt ofta. Det är en del av mitt jobb. Jag kan välja att arbeta någon annanstans också. Bakom skärmarna sitter nog en hel salig blandning av människor. En hel del kommer med konstruktiv kritik, andra inte.
        Kanske bör hon se över att någon annan godkänner kommentarer om det påverkar henne så pass. Eller byta arbete.
        Det ni skriver är inte kritik, det är hat. Det är skillnad. Men som influencer ska man kunna ta kritik. Upplever inte att Paula kan det om jag ska vara ärlig! Hennes jobb är att vara influencer… så ja, hon kommer få kritik när hon inte sköter sitt arbete.

        1. Ninna

          Som du själv säger får du höra både det ena och det andra från ”psykiskt sjuka”. Just det, psykiskt sjuka. Inte någon ”frisk”. Vilka är de som skriver ”konstruktiv” kritik, som är så pass sjuk att vi andra som läser blir förskräckta. Det finns inga ursäkter. Common sense är en fin egenskap, alla besitter inte den. Många älskar att peka pinne och minsann läxa upp andra för varje grej de tycker är sååå fel.

          Människan är sån, iaf vissa är sådana. Glöm inte att bakom yrket ”influenser” är faktiskt en riktig människa med känslor. De läser vad folk skriver och kanske tar de åt sig, kanske är man i en jobbig fas i livet och inte vill skriva om just det men får kritik för anant man lägger upp. Och varför ska man som influencer, bara för att man är just en Influencer acceptera jättetaskiga kommentarer och totalt onödiga, (framförallt om 300 andra pers skrivit exakt samma ” konstruktiva kritik” ovan). Varför kan inte folk skriva mer, ”nej, jag håller inte med där, tycker detta är så fel, men jag älskar din blogg så mycket och läser den dagligen och den skänker mig glädje (uppenbarligen eftersom du annars inte hade läst den, eller kommenterat den??!).

          Fine, kritik, på ett lugnt och sansat sätt. Alla har rätt till sin åsikt (tål att diskuteras). Vi är människor, inte djur. Herregud, folk behandlar djur med mer respekt än sin medmänniska idag. Jag är trött på det.
          Jag är trött på att detta konto är så fullt av människor som ständigt kritiserar. För jaaa, jag tycker att, är det så förbannat jobbigt för dig att läsa så finns (att du måste vara kritisk) tusentals andra konton. Varför inte bara ta den tiden och klicka bort, istället för att predika och kritisera.

          Man ska inte behöva ta folks kommentarer och åsikter oavsett yrke, ständigt. Jämt. Och jag köper inte kontstruktiv kritik såvida den inte är pedagogisk, utvecklande och lärande.

          /Socialpedagog

          1. H

            Tror inte du har läst min kommentar för du skriver verkligen om saker som jag inte kan relatera till.
            Har aldrig sagt att jag tycker att man ska få utstå hat i något yrke. Däremot ser verkligheten ut så. Paula kan inte styra flera tusen människor. Däremot kan hon styra hur hon vill moderera bloggen och i vilken omfattning hon själv läser kommentarer. Sen KAN man också byta yrke.
            Har aldrig någonsin sagt att jag tycker det är rätt med hat.
            Däremot konstruktiv kritik är bra för att utvecklas i sin yrkesroll. Paula jobbar som influencer och nyligen reste hon utomlands. Och visade upp det för folk. Då kommer hon få kritik, vilket jag tycker är rimligt.
            Om jag inte delar mediciner till en patient en dag kommer så även jag få kritik, vilket är helt rimligt. Däremot ska jag inte behöva bli kallad dumhuvud. Hoppas du förstår skillnaden.

          2. Ninna

            Nej, men dessa flera tusen du pratar borde kunna styra sig själva ibland?. Ja, hon reste. Det gjorde många andra just då. De flesta av dem är inte influencers heller.
            Att leva rätt så offentligt innebär att exponeras för alla slags människor, många bittra och säkert olyckliga. De hade definitivt inte kunnat föra en konversation som en vuxen normal människa.

            Du nämner igen om det här med resande, vilket sååå många andra påpekade och var riktigt hemska om här. Min poäng, skulle folk säga de orden de skriver till Paula? Jag tycker det är rimligt att alla tycker olika och att hon kanske inte borde åkt just då, men det är orimligt hur stor grej alla gjorde av det och hur mycket hat som skrevs. Fruktansvärt. Läskigt. Onödigt. Omoget. Tror innerligt att folk ibland inte mår bra, sedan ser de en sak som stör dom och då är det okej att kritisera.

            Konstruktiv kritik, all slags kritik är just kritik och blir det för mycket av all kritik är det inte så trevligt. Jag har läst en del bloggar och har aldrig stött på en mer hatisk och kritisk följarskara än här. Tyvärr

    4. Victoria

      Väldigt bra skrivet. Man kan välja vad man visar och inte. I och med att det influerar andra. Resa just nu är kanske inte det smartaste och ärligt känns det ganska egoistiskt. Då menar jag till de flesta influencers som reser fast vi alla kanske borde avstå ett tag.

    5. Paula Rosas
      Paula Rosas

      Fast när det kommer till resan exempelvis så har jag svarat att jag tycker kritiken varit befogat, att vi tog beslutet att åka när restriktionerna ändras, att det kanske inte var rätt beslut men att vi gjorde det och att jag som sagt förstår kritiken. Vad mer ska jag göra för att det inte ska kommenteras regelbundet om att jag ska ”stå till svars för mitt beslut”? Jag kan inte göra vår resa ogjord, jag förstår att folk blev upprörda men jag tänker inte sitta och ursäkta mig dagligen för det månader efteråt. Jag har inte försökt dölja vår resa eller sopa kritiken under mattan men jag tycker faktiskt inte jag behöver bemöta den mer än vad jag redan gjort.

      Om vi ponerar att du jobbar som sjuksköterska. Du gör en miss i något och får kritik för det. Du säger att du förstår kritiken och tar in det som sägs. Ska du då fortsätta hånas, ifrågasättas som människa och yrkesutövare i månader efteråt? Ska du ständigt få höra om ditt misstag, när du gör helt andra arbetsuppgifter?
      Eller känns det mer rimligt att du, efter att du sagt att du förstår att du gjorde en miss, får fortsätta jobba utan att dina kollegor och patienter ska ta upp ditt misstag dagligen?

      1. Sarah

        Nahla: Om det gäller något man definierar som sitt jobb så kan det väl tyckas, ja. Det gäller inte Paula specifikt, utan generellt. Jag får konstruktiv kritik i mitt arbete hela tiden och jag kan inte vifta undan det med att jag endast tar till mig kritik från nära och kära. Men då ska det verkligen gälla just konstruktiv kritik och inte personangrepp, för det är inte okej oavsett vilket arbete man har.

  7. Justina

    Fattar inte hur man kan hålla på och kritisera människor som man inte känner. Känns som om dessa personer har problem med sin egna självkänsla.
    Hoppas att du orkar med för jag gillar verkligen din blogg. Du är en bra person, du har en fantastiskt fin familj och bra personer runt dig.
    Jag lär mig mycket från dig och uppskattar att du tar dig tiden att skriva din blogg!

  8. Mary

    Du skriver så bra!! Har ofta tänkt på det du skriver, varför ska msn BEHÖVA ta kritik från folk som inte vill ens bästa och bara vill trycka ner med ord?
    Fortsätt vara du!!
    Kram på dig ❤️

  9. Mikaela

    Tycker verkligen inte att måste man kunna ta kritik från alla, hela tiden.Det är skillnad på kritik och kritik.Dessvärre verkar du få ta emot mycket obefogad kritik kan jag tycka.Klokt inlägg!

    1. Ninna

      Så bra skrivet. Vem vill ens få så mycket kritik..Vem hade seriöst orkat om det vore så att folk bakom skärmen kom fram och sa sin kritik irl. Människan är inte gjord av sten.

      1. Martina

        Eller så kan man se till vekligheten och stoppa huvudet i sanden, ju fler som reser, rör sig ute desto större blir smittspridningen. inte tänka på sig själv utan på samhället, att så länge människor lever på som vanligt, pissar bokstavligen på viruset kommer vi aldrig bli av med detta, få leva med detta längre, men det är kanske vad ni alla vill, leva i detta år? kanske tycker det är skönt att ekorrhjulet pausas. Men för att ha en fungerade samhälle, måste människor ta till sig restriktionerna och tex ej resa, festa som det inte fanns någon morgondag(problem att stanna hemma ETT år?) eller inte kunna vara hemma i Sverige, semestra i Sverige, varför är det så många som ser ner på Sverige och resa inom det?

    1. Sara

      Men snälla Hanna 🤣🤣 Hur orkar sånna som du – läs inte bloggen om du stör dig så. Skaffa ett liv där du slipper störa dig på andra och uttrycka dig på det där sättet sättet Nu var det ju till att börja med trängre på Sveriges stränder. Nummer två så vet inte om du är insatt i andra länders ekonomi, men familjer i Spanien är beroende av turism och kan inte betala sina räkningar och mat till sina barn. 50% av befolkningen har inte fått löner på månader. Förstår ingen vad det gör med människor och ett land med hamna på gatan, kriminalitet osv. Men det har folk i Sverige det för bra för att förstå. Vad exakt är problemet med att Paula åkte utomlands? Vad gjorde du själv i somras – hoppas inte du rest runt i Sverige eller vistats på allmänna stränder.

      1. Frida

        Sara – fast det har ju ökat kraftigt i Spanien nu efter sommaren? Ja, bland annat för att inte belasta deras redan ansträngda sjukvård… tycke du uttrycker dig själv väldigt nedlåtande ”skaffa dig ett liv”. Tog du åt dig så mycket? Och nej, själv har jag inte rest i Sverige eller besökt några badstränder – det är liksom inget som jag känner att jag måste göra för annars dör jag. Och Vendela – nej, men tänk om alla tänkte som du? Att det är allas rättighet att resa mitt i en pandemi? Bara resten tar ansvar så slipper JAG tänka på det.

    2. Nahla

      Jag har så svårt att förstå mig på människor som lämnar negativa kommentarer. Det är skillnad på kritik och negativa kommentarer som uppstår av ren avundsjuka. Istället för att slösa er tid på att lägga er in i andras liv försök skaffa ett eget! 🙂

Visa alla 35 kommentarer
×

Paula Rosas

Hej på dig och välkommen till min blogg. Mitt namn är Paula Andrea Rosas och här kommer några korta meningar om mig. Jag är en 27årig tjej som lever mitt liv genom att göra det bästa av dagarna. Mitt liv kretsar kring mina fantastiska döttrar Molly-Elise och Leonore och min underbara man Hugo Rosas, familj och vänner. Jag är en glad, familjekär och envis tjej som älskar att skratta. I min blogg kommer ni få följa med mig i min vardag. Träning, äventyr, dilemman och utveckling i mammarollen, resor, giftermål, vänskap och utbildning. Samarbetsförfrågningar: paularosas.media@gmail.com

Powered by Cure - Influencer hosting