Dagens fråga
Dagens frågaTankar

För gammal för ett till barn?

Hade en intressant diskussion i veckan.

Hon: Vill ni har fler barn?

Jag: Hjärtat har absolut plats för fler barn men jag ser inte hur vi skulle få ihop det som livet ser ut just nu. Men en sladdis i framtiden skulle jag definitivt kunna tänka mig!

Hon: Vänta inte för länge bara, du blir inte yngre.

Jag: …

Indikerade hon precis att jag skulle vara för gammal för ett till barn? Alltså som i nu eller om ett par år? Det var inte läge att ställa följdfrågor men tankarna har följt med mig och jag har tänkt på det här konversationen.

Mina tankar: Om jag skulle bli gravid nu när jag är 30 år skulle jag vara 50 år när barnet är 20 år. Visst skiljer det sig lite från hur vår sanningen ser ut nu, när Leonore är 20 är jag 44 år. Men i kärlek säger man att ålder bara är en siffra och gäller inte det föräldraskap också?

Jag blev mamma i en ung ålder och jag upplever det som att det finns fördomar åt båda håll. Att det finns förutfattade meningar om yngre vs äldre föräldrar. Och att det ALLTID ska komma på tal om hur gammal man var när man blev förälder med följden av för & nackdelar. Jag kommer t.ex. på:

Jag hann inte vara vuxen speciellt länge och hoppade nästan rakt in i att ha en egen familj

Jag orkade med sömnlösa nätter (tror det hade varit tuffare nu)

Min kropp var stark och orkade bära mina två barn

Jag känner nu ”när vi är på andra sidan” att jag har chansen att ta mer tid åt mig själv för att ”ta igen” det vuxna livet jag aldrig hade innan barnen

Barnen var startpunkten för vem jag blivit, dom har funnits med mig och vi har skapat varandra

Trots att det finns massor med för & nackdelar så vill iallafall jag utgå från att varje individ/situation är unik och att det aldrig går att jämföra. Barn är ingenting som är en självklarhet. Det kan ske oplanerat, smärtfritt, med IVF, via adoption eller inte alls och inställningen bör vara ödmjuk. Och det är nog därför jag blev ställd över konversationen ovan, för att jag tyckte att den saknade just ödmjukhet.

Min mamma fick mig när hon var 21 och 12 & 15 år senare fick hon mina småbröder men hon är en lika underbar mamma för det. Medelåldern för förstföderskor i Stockholm var 30,6 år 2019 och det tolkar jag som att det absolut finns många som väljer att skaffa barn efter 30.

Känner du att någongång har kritiserats för sin ålder som förälder? Eller har du tagit del av förutfattade meningar åt båda håll?

Om mitt och Hugos hjärta säger att vi om något år vill ha ett till barn så kommer vi att försöka. Jag har min mamma som bevis på att det går att leva i två olika kullar så jag är övertygad om att även vi skulle klara av det.

45 Kommentarer

  1. Noelle

    Personligen satte jag stopp vid 35 för min egen del men alla gör vad de vill. Min sambo är sladdis och min sambo är nu 44 år och svärfar är 85 år. Han orkar inte att umgås med sina barnbarn något så ur den aspekten är det lite tråkigt när barnbarn inte får uppleva det som en annan får uppleva med sin uppväxt där mormor och morfar tog hand om en när ens mamma och pappa jobba. Farmor och farfar bodde längre ifrån så kunde inte passa på samma sätt. Jag älska att få den tiden med min mormor och morfar men det får ju inte mina barn nu med farfar och farmor. Mina barns mormor dog tyvärr innan de kom till så här inte många val i livet. Alla gör sina egna val! ❤

  2. Evelina

    Jag uppfattat hennes kommentar på ett helt annat sätt än dig. Jag tolkar hennes kommentar som något som sagts i all väl mening och omtanke även om det är en tråkig sanning. Kvinnans fertilitet minskar med åren och det är en viktig sak vi alla kvinnor ska känna till, tyvärr men sant. Har två och som du kom dessa två innan 30 års ålder. Funderar från och till på en trea men velat av och till hela tiden. Nu är jag 30 år men kan inte stressa fram ett beslut även om jag vet om att chanserna minskar att bli gravid samt att graviditeten resulterar i ett barn. Hoppas du kan se på hennes kommentar ur en annan vinkel.

  3. Anneli

    Jag ska fylla 40 och är gravid med mitt första barn. Blir provocerad av att det talas om att man skulle vara för gammal. Ålder är bara en siffran pappret. Varken känner mig gammal eller fått en enda kommentar om min ålder i samband med bebis.

  4. Erica

    Jag var 20 vid första barnet ( har 4) helt rätt ålder för mig. 1-1,5 års mellanrum så vid 24 hade jag 3 barn. Sen kom 4:de på tok för sent , jag va då 30. Då va jag egentligen färdig med blöjbyten för länge sedan.
    Skulle aldrig skaffa barn vid 30 igen om jag fick leva om mitt liv. Sen att väldigt många väljer att skaffa barn vid 35 och till och med 40+ är såklart inte min ensak men jag kan verkligen inte förstå detta, för mig är det dags att bli mormor vid 40 ;).
    Skulle kännas märkligt att gå gravid samtidigt som min 20 år yngre dotter:/.

  5. Nati

    Jag har inga egna barn men min mamma blev aldrig gravid och det beslutades om adoption. När de väl fick adoptera var mamma 39 år gammal. Jag har aldrig märkt skillnad gentemot mina vänners föräldrar då mamma hänger med väldigt mycket, är väldigt ung i både kropp och sinne samt gillar att göra att jag gillar.
    Men idag är jag 25 och hon 64. Jag vet att mina vänner troligen kommer ha sina föräldrar i livet längre än vad jag kommer ha min mamma och det är väl det som känns jobbigast. Optimalt hade hon ju fått mig ett antal år tidigare.

  6. Sun

    Jag var 30 år när jag fick första och 34 när jag fick andra. Har aldrig hört att någon skulle tycka att jag var för gammal.

  7. S

    Tänk inte mer på det. Det finns så många som skaffar barn långt efter 30år och det har gått hur bra som helst i livet både för barn och föräldrar. Min mamma var 37år när min lillebror föddes, min kollega 42-44år när hon fick sina två sista barn.

  8. Jonna

    Jag är 22 och väntar mitt första barn. När man endast nämner den delen känns det som att folk tycker det är väldigt tidigt. Men jag och sambon har varit tillsammans sedan jan-13, alltså över 8 år. Flyttade ihop för 6 år sedan, köpte hus för 3 år sedan.
    Jag har velat bli mamma så länge jag kan minnas. Har en strulig uppväxt i bagaget som gjort det väldigt tydligt hur jag vill va och inte va som förälder. Så jag känner absolut inte att jag är ”för ung”😊

  9. Sarah

    Mina systrar är 16 och 17 år äldre än mig. Min mamma var 20 och 21år när hon fick dem. Hon var 37 när hon fick mig. Och ja, vi är hel syskon. Allt går. Jag har haft ett fint liv! Hejja för å va sladdis 😂🤪🥰❤️😘

  10. Em

    Tänker spontant att kommentaren inte behöver ha att göra med vad som är ”rätt” och ”fel” ålder utan också mer kan handla om att det fysiskt faktiskt blir svårare när fertiliteten minskar, särskilt snabb förändring blir det efter 31 såvitt jag hört. Själv hade jag personligen velat ha barn runt 25, mycket för att mina kompisar fick då och det hade varit kul att synka, men är nu 30 år och singel så jag hoppas helt enkelt det går vägen när man väl träffat någon och gemensamt bestämt sig för att försöka, vilket nog är några år bort. Vissa har svårt att få barn vid 25 och andra blir gravida på första försöket vid 40, men individens fertilitet är ju normalt sett betydligt sämre vid 35 än den var när samma individ var 25 liksom.

  11. Kajsa

    Min väninna fick nr 5 vid 47 års ålder. Fick min sladdis när jag skulle fylla 41 år. Flicka efter två pojkar. Magiskt att få barn sent. En gåva. Folk ska inte tycka något alls valet är ditt (och blivande faderns)❤️❤️

  12. Sandra

    Jag var 34 år när jag fick första och 38 år med andra, bästa jag gjort, kände inte alls för barn före de och jag hann resa festa och skola mig före👏🏻♥️Så att va äldre är inget minus om man får barn heller. Alla är så olika och tur är väl de, förstår inte att människor ska lägga sig i hur man lever och gör sitt liv. Puss och kram till dig💖

  13. Sandra

    Det kan ju också varit menat som att det tyvärr blir svårare ju äldre man blir att faktiskt bli gravid. Men kan hålla med om att det var en onödig kommentar.

  14. Josefine

    Åldern är bara en siffra. Sålänge man har orken! Det man kan överväga är ju att frysa in sina ägg då man inte vet hur äggprodultionen kan se ut i framtiden.

  15. Johanna

    Hon har rätt i sak, du blir inte yngre. Efter 35 så sjunker fertiliteten rejält, därmed inte sagt att det inte går att skaffa barn. Att du är vältränad och känner dig pigg har inget att göra med hur gamla dina blodkärl och organ egentligen är. Risken för missfall och kromosonavvikelser ökar med moderns åldern. Även risken för bristningar vid förlossningen ökar pga av att kroppens vävnader blir mindre elastiska med tiden. Finns även ytterligare komplikationer som tillkommer vid moderns stigande ålder. Allt detta blev jag varse om när jag blev gravid första gången som 40-åring. Jag var själv inte redo för barn innan dess, men det är bra info att veta. Svår avvägning dock, när man är ung kanske knoppen inte är redo, när man är äldre kanske kroppen inte har lust längre. Jag är nu 42 och gravid igen och hoppas att allt går bra fram till november så att vi får träffa lillasyster/lillebror.

  16. Nat

    När man är redo och har förutsättningar för att ta hand om ett barn är ett bra tillfälle tycker jag

    Jag fick mitt första vid 30 och det var/är nog snittåldern för de flesta i vårt umgänge. Tror ingen innan 30 iallafall. Jag ville plugga klart och jobba lite innan barnen kom. Vi har fyra barn som jag fick mellan 30-40 år. Har även flera bekanta som fått barn strax efter 40

  17. Ebba

    Min mamma fyllde precis 50. Jag är 25, storasyster 27 och min lillasyster är 17. Så känn ingen stress över ålder

  18. Caronine

    ” I framtiden” tolkar jag som om ganska långt framåt och inte om ett år eller två. Hem menade nog bara vad hen skrev ” vänta inte för länge” då det inte är lika självklart att snabbt bli gravid om du skulle vara tex 38. Och dyker det upp problem är det bra att inte vänta för länge med att söka hjälp.
    Jag tycker personligen inte att tex 38 är en sen ålder att få barn! Fick själv min 3 a då! Men kanske menade personen inte så mkt mer än det hem sa, inte så allvarligt ändå.

    1. A

      Tolkar som du.
      Hon menade inte att Paula var för gammal men att tiden går fort och det blir inte lättare att bli gravid ju äldre man blir, och det är ju fakta. Sen var det nog ingen elak tanke bakom det.

      Fick mitt första när jag precis fyllt 35, mitt andra när jag var 36,5 och i december fyller jag 40 och är lite sugen på en till.

      Man gör det som känns bäst för en själv.:)

  19. Camilla

    Äsch, bara göra som man vill och känner!

    Jag var 30, skulle fylla 31, med mitt första och 34, skulle fylla 35 med mitt andra, de är 13 och 9 nu, jag är 44. Funkar toppen!

    Lycka till oavsett hur ni väljer att höra🌸⭐️!

  20. Johanna

    Jag har aldrig reflekterat över att 30+ är ett problem att bli förälder. Visst kanske det blir snäppet svårare för några att bli gravida då men annat än det… Nä!
    Jag tror att man får barn när det är menat att man ska få barn. 💖

  21. Cornelia

    Ja men herregud många är ju över 30 när man skaffar sitt första! Är väl snarare när man är runt 40 som det KAN börja bli ”för sent” för att man som kvinna har färre ägg då. Jag är 30, har precis träffat min första riktiga pojkvän och om vi skaffar barn om ett år ca (alltså börjar försöka) ska det då vara för sent?? Nä det köper jag inte. Ni är helt klart inte för gamla för fler barn, min mamma fick mig och min syster vid 35 och 37, det gick hur bra som helst.

  22. Tessan

    Äsch min syster är 37 år och har två barn 11 och 9 år och i augusti kommer en lillasyster 🥰 Det viktigaste är väl ändå hur man själv känner sen ta det därifrån och precis som du säger vara ödmjuk inför situationen och se hur det går!

  23. Marita

    Eller så tolkar du kommentaren som hon förmodligen menade…att det kan vara svårare att bli gravid ju äldre man blir.
    Klart man inte är för gammal när man är 30, jag kan dock helt ärligt säga att jag inte skulle orka med en bebis nu när jag är 44. Dvs lastgammal 😉

  24. S

    Dummaste jag hört på länge. Ja, klart att chansen att bli gravid minskar ju äldre man blir, men knappast så att den försvinner efter 30, kanske inte ens efter 40. Idiotiskt att få kvinnor att stressa fram barn som dom kanske inte är redo för, med kanske fel partner etc. Tror alla kvinnor är hyfsat medvetna om hur kvinnokroppen, ålder och graviditeter fungerar.

  25. Josefin

    Måste vara väldigt liten skillnad att va 44 eller 50 när ens barn är 20?!!!
    Ok 44 eller 60 kanske är skillnad isf.
    Ni har ju gott om tid att få ett till barn! 😀

  26. Sara

    Kan kommentaren om att inte vänta för länge, handla om kvinnans äggproduktion mer än hur gammal man är vid graviditet? Efter att ha sett ”vart fan är storken” så tänker jag väldigt mycket mer på kvaliteten av mina ägg än innan, och att min äggproduktion går ner kraftigt från ca 35 – ett ämne som av någon anledning är tabubelagt.
    Närvarande föräldrar är ju det viktigaste, och den delen har ingen ålder 🙂

    1. Sofia

      Tack Sara, tänkte precis samma sak. Tror kommentaren handlade om de fysiologiska förutsättningarna i all välmening. Många är väldigt okunniga om sin egen kropp och vet inte att man som kvinna föds med ett visst antal ägg. Allt eftersom man blir äldre och menstruerar tappar man ju ägg varje månad, vilket minskar chanserna att bli gravid ju äldre man är. Tycker det var rätt konstigt av dig Paula att inte ställa en följdfråga, t ex ”hur menar du?” så hade du säkert fått en förklaring.

  27. S

    Jag känner att man ska skaffa barn när fan man själv vill! Bara för att folk har olika fack för vad som enligt de är rätt så behöver man inte passa in. Man behöver inte passa in i andra människors normer bara för att de ”kräver” det.
    Det är inte som att man kan planera något egentligen för allt kan hända här i livet. Jag PLANERADE att bli gravid när jag var 28. Fick missfall i v. 11. Nu struntar jag i detta det får faktiskt ske när fan det händer och INGEN ska få säga att jag är för gammal.

    Mic drop

  28. Louise

    Jag har tre barn som jag fick mellan 20-30 nu är jag 40 och har ännu inte släppt tanken på ett barn till. Verkligen en sladdis isf 😅.

    Bakom en sån kommentar så hör jag en gnutta avundsjuka och mest nog för att du går din egen väg och gör vad som passar dig.

    Jösses så vältränad du är 🤩🙌🏼 Bra jobbat!!

    Gillar din blogg 😍

  29. Sandra Augustinson

    Min äldsta storebror hade en dotter sen innan när han träffade sin nuvarande fru, han var närmare 40 år och hon var 38 när de fick en sladdis, en till liten tjej. Hans äldsta dotter är nu 23-24 och hans sladdis är 8 år. Det gick jättebra för dem. Som du skriver – det är inte självklart för alla men jag tror att ni skulle klara av det galant! ♥️

  30. A

    Jag har också fått kommentar att inte vänta för länge eller frågan när ska du ha barn. Jag tar inte åt mig då jag förstår deras perspektiv om anledningen till att inte vänta för länge. Vi kvinnor har svårare desto äldre vi blir att kunna bli gravida. Så att någon säger att inte vänta för länge handlar troligtvis mer om att inte behöva gå miste om en till graviditet som man önskat få. Att sedan någon undrar om när jag ska ha barn är nog mer av intresse än att vilja påpeka att jag bör skaffa barn. Man blir ju glad när folk blir gravida och får barn så anser att en fråga handlar mer om välvilja än något annat.

  31. Sandra

    Jag är 35, fyller 36 i år, och min man och jag började försöka bli gravida för sex månader sedan. Ingen graviditet än, men håller tummarna att det händer snart! Jag är fullt medveten att jag väntat med att försöka bli gravid till ’sent’ i livet (när det gäller fertilitet) men jag var helt enkelt inte redo innan. Ville inte ha barn, trivdes med hur min man och jag var bara vi två, allt vi gjort och vår livsstil där vi flyttat runt i landet när vi vill, gjort livsförändringar när vi vill etc. Jag har inte varit mentalt redo för att skapa familj förrän nu. Ibland ångrar jag att jag väntade så länge just för fertilitet etc. Men jag har ingen oro i att jag kommer vara en sämre mamma för att jag är äldre. Som du säger Paula, det finns för och nackdelar med att ha barn tidigt i livet, och senare. Jag har många vänner som hade barn runt din ålder, samt vänner som har blivit mammor senaste året. Och alla är lika fantastiska och underbara föräldrar!

  32. Therese

    Du skriver verkligen ofta om ämnet ett tredje barn . Du/ni är inte klara känns det som . Jag var precis i samma tankar och vi var verkligen fram och tillbaka om en trea. Men nu för snart 2 månader sen kom en trea, en lillebror och han har två storasystrar en på 8 år och en på 5 år. Visst det är lite annorlunda att få med lite år i mellan och det tar lite tid att vänja sig och dåliga samvetet att man inte räcker till men det är bara en kort period i livet. Men så mycket det ger familjen det är allas vår ögonsten och systrarna är så goa till han och väldigt hjälpsamma. Bara kör ni kommer inte ångra er.

  33. A

    Fick första vid 21, andra vid 23. När de var 11 och 13 kom lillebror. Bästa som hänt! Inte en jobbig dag, skulle rek alla som vill/ kan att ha en sladdis🥰.

  34. Maria

    Jag fick min son vid 28 års ålder vilket känns som en väldigt socialt accepterad ålder åt alla håll så har inte hört något 😅 vi har varit gifta i 2 år och bor i hus. Just nu känner vi att vi kommer nog inte vilja ha fler barn av olika anledningar men vem vet. Isf Max 1 till men är livrädd att få tvillingar då vi har det i släkten. Min man var ensam i 13 år tills han fick sin lillebror

  35. Emma

    Du hade säkert orkat både vara gravid och vara en bra mamma. Jag själv är ”sladdis” men med en syster som är 3 år äldre. Men mamma hade två barn från ett tidigare äktenskap. Så skillnaden på min äldsta o mig är 15 år. Jag kan bara jämföra med att mamma blev ung mamma (20 år) sen dess har barn o barnbarn avlöst varandra. Jag blev moster på min 10 årsdag och känner att mamma aldrig fått längta efter barnbarn som det naturligt blir när barnen växer upp och växer till sig. Hon har liksom haft fullt fart hela tiden där jag som yngsta barn fått stå till sidan, då hon jobbade heltid var ”småbarnsföräldrar” och även mormor till 3 innan jag var tonåring. Så ja, visst är det mysigt med sladdisar men samtidigt så blir det också lite egoistisk. För det kommer inte vara lika roligt för de äldre barnen o hänga med på lekplatser, gå på ALV eller hänga på smådelen på gröna Lund. Och ska då sladdisen bara få hänga med dem stora? Så blir det inte heller rättvist för den. Tänker att man nog ska fundera på varför man så gärna vill ha en sladdis?!

  36. Madeleine

    Hej. Brukar inte kommentera men kändes att jag vill dela med mig.

    Är sladdis i en barnaskara på 5 (!)
    Det är 9 år mellan mig o min yngsta bror, 16 år mellan mig o min äldsta.

    Min mamma har alltid berättat att när jag föddes var det inte två föräldrar som fick ett till barn, det var en familj som fick en till medlem.

    ”It takes a village to raise a child…”
    Så även om man är äldre och kanske tröttare, så är det även fler händer och fötter som kan bära, trösta, leka. Fler hjärtan och mer kärlek. För min del har sladdis-rollen enbart varit lyx!

  37. Janna

    Men vilken underlig kommentar. Måste vara från någon som inte vet hur ung du är? Att skaffa barn vid 40 och strax över är långt ifrån ovanligt. Exempel i nära nutid, Carina Berg och Carolina Gynning.

  38. Emma

    Fick mitt första barn 2014 (jag då 25) och mitt andra för två månader sedan (nu 32). Inga problem alls. Sambon är 36.

  39. Ms

    Jag har själv råkat ut för det. Av min barnmorska!! Inte på ett ödmjukt sätt utan ungefär så som kommentaren ovan! Det var några år sedan nu. Blev väldigt ledsen och framförallt stressad! Fyller snart 34 och har precis fått reda på att jag väntar nr 1. Förmodligen hade den processen varit betydligt enklare utan hennes ord ekandes i huvudet som en ständig påminnelse och till viss del besvikelse varje månad det inte blev något.
    Nu är vi lättade och glada över att hon hade fel! ☺️ Så skulle ni ångra er vågar jag nog påstå att du inte är för gammal!

  40. Annica

    Just nu har jag fyra barn. De är 8 år, 7 år, 5 år och 1 år gamla. Jag tänker mig faktiskt att jag skulle kunna få några barn till om typ några år. Jag känner mig inte klar i alla fall. Men.. kruxet är då min sambo. Som aldrig ville bli pappa. Som idag är 52 år.. (20 år äldre än mig, jag blir 31 i augusti)..

Visa alla 45 kommentarer
Dagens frågaTankar

Hjälp att växa

Vi står inför ett nytt kapitel i familjen Rosas där vi lämnar förskolans värld bakom oss. Efter sommarlovet är det dags för Leonore att ta klivet in i skolvärlden. Jag går tillbaka i arkivet och läser mina egna tips inför Mollys skolstart även om jag känner att Leonore är mer än redo för skolans värld och att det inte känns lika läskigt med skolstart den här gången. Lite mer sentimentalt att säga hej då till förskolan bara…

Har ni sett SVT-dokumentären ”De utvalda barnen” som kom ut i maj? Jag har inte hunnit kolla alla delarna än men blev helt paff över den och synen på både barn och skolvärld. Att skola är helt onödigt för barnen så att man göra den till så lite skola som möjligt. Det gör mig ledsen att se vuxna berätta hur dom knappt kan läsa, räkna och skriva efter sin skolgång, att dom inte hade några böcker eller lektioner utan att det var lek hela dagarna. Jag tror verkligen det ligger i barns natur att vilja lära sig. Att dom är vetgiriga och vill få kunskap serverad. Jag minns själv hur jag lekte skola som liten flicka och har njutit av att se mina barn göra detsamma hemma hos bland annat stora mormor. När jag ser på mina barn ser jag att själva lärandet är en lek i sig men att det är vårt ansvar som vuxna att leda leken och att sakteligen låta kunskap och förberedande för vuxenlivet smyga sig in. Självklart är inte skolsystemet i Sverige perfekt och det finns säkert många skolor med mycket problem, men jag är tacksam över att vi har så bra skola som vi har i Sverige.

I valet till Mollys skola funderade vi på om det skulle vara någon speciell inriktning eller om det skulle vara en privat skola men landade i att välja en helt vanlig kommunal skola i vårt närområde. Vi kände tillit till att läroplanen är likadan överallt och att det viktigaste var att skolan ligger nära hemmet för att öppna upp för att ta med klasskompisar hem och ha nära till sina kamrater. Samma tankegångar gäller för Leonore som kommer börja samma skola i höst. Självklart hade det kunnat vara så att skolan i närområdet hade massa problem och svårigheter som gjort att valet hade sett annorlunda ut men än så länge känner jag mig mer än nöjd med valet. Jag tycker det är underbart att följa Mollys lärande från hemmaplan och övervaka läxläsning och prata om vad som händer i skolan. Att få se henne växa i takt med lärandet och att se henne suga åt sig all kunskap som en svamp. Hur hade det varit om hon haft den här typen av skolgång? Om hon istället hade fått leka dagarna i ända och bara haft lektioner i att måla, sjunga och dansa men skippat att få lära sig räkna, läsa och andra ämnen? Det hade säkert varit kul det också men jag tror inte jag hade fått se den här stoltheten och glädjen när nycklarna i lärandet liksom trillar ner och hon låser upp nytt vetande. 

Något annat att som gör mig häpen är vittnesmålen om mobbning och speciellt den från lärarna till barnen och dom rena farorna (som den där repgungan där barnen föll och bröt benen och gud vet vad) som inträffade. Hur kan en lärare uppmana barn till att hoppa på ett annat barn som ligger under en hög med kuddar? Hur kan man utsätta barn för den där bänken där dom skulle få kritik från sina klasskamrater (även om det skulle vara ett värdefullt ämne på gymnasielinjen för dom som vill bli influencers, att få sitta och ta emot ”konstruktiv kritik” om hela deras person skulle gardera dom bra för det här jobbet!). Det känns nästan som att man måste vara sadistiskt lagd för det? Eller hur kan man tänka att det skulle vara bra för barnen och deras utveckling? Nä mobbningsdelen saknar jag faktiskt ord för…

Så här i sommarlovstider vill jag bara skicka ut ett stort TACK till all fantastisk skolpersonal runt om i landet. Till alla förskolelärare som ger våra minsta en trygg och lärorik start inför skolan, till alla lärare som är kreativa i sitt utlärande och gör det roligt, till alla fritidspedagoger som ser till att barnen har meningsfull tid före och efter skolan, till alla specialpedagoger/resurser som ser till att dom som behöver får extra stöd och till alla som jobbar mer administrativt men ser till att ruljansen i skolan fungerar. Tack för det här läsåret och tack för att ni ger våra barn en stabil grund att stå på i livet, att dom får lära sig räkna, läsa, tala. Att dom får utvecklas i sitt tänkande och tyckande. Att dom får leka och stoja parallellt med lärandet och att dom får verktygen som dom ska använda för att snickra ihop sina egna liv.
Tack för att ni hjälper dom växa! Jag hoppas ni får ett riktigt härligt sommarlov så ni kan återvända med nya krafter inför att barnen kommer tillbaka efter sommarlovet, redo med nya ryggsäckar att fylla med kunskap!

 

2 Kommentarer

  1. Andrea

    Har inte sett den här dokumentäreren men låter galet. Tycker I och för sig också att hela vårt skolsystemet är galet, speciellt för det mer praktiskt lagda barnen. Det är utmanade med ett skolsystem som bara betyg sätter uppnådda mål (prestation) och inte arbetet barnen gjort för att koma dit. Visa får lågt betyg fast dem lagt ner hela sin själ på att plugga. Förstår varför så många vuxna lider av prestationsångest och har dålig självkänsla då hela skolsysyemet skriker ”du är inte tillräcklig som du är”.. Lite of topic men önskar verkligen en förändring i skolvärlden där skolan inte släcker ner våra barns stjörnögon och viljan till lärande. Tycker som du att barn har naturligt en vilja att lära sig och utvecklas och förhoppningsvis följer viljan med hela livet. Hälsningar Andrea

  2. Malin

    Detta inlägg, eller meningen om kritikbänken, får mig att tänka tillbaka på min gymnasietid där vi under de första dagarna fick i uppgift att skriva ner första intrycket av våra klasskamrater anonymt. Varje person fick sedan en lapp med alla ord som de andra klasskamraterna skrivit om en. På min lapp stod det bland annat ”bitch” och ”sur” men också kommentarer om mitt utseende likt ”att du plutade med läppen när du pratade” ”svankar lite väl mycket” och ”ler konstigt, typ snett”. Nu är det förvisso tretton år sen jag började gymnasiet men jag kommer fortfarande ihåg dessa anonyma kommentarer om mig, skrivna av människor som känt mig i några dagar. Kommentarerna tog också hårt på mitt 16 åriga jag. Jag ifrågasätter verkligen syftet med uppgiften och än mer om det nu också görs på barn 😳

    Sen såklart tänker jag på er som jobbar i ett klimat där detta sker ständigt. Ni gör det fantastiskt, att ni bara orkar.

    Tack för att du orkar göra ditt jobb, det är så roligt att följa dig. Du är också en stor förebild för mig, inte minst i rollen som mamma. Tack ❤️

AllmäntBilderDagens fråga

Helgstatus

God morgon måndag och välkomna tillbaka efter helgen! Jag hoppas att ni har vilat, umgåtts, bara varit, skrattat och njutit. Vår helg har varit underbar och innehållit lite av allt.

Glimtar ur helgen:

I fredags firade vi skolavslutning genom fika med klassen. Vi slöt samman med resten av familjen samt vänner och cyklade till sjön. Årets första dopp är alltid lite speciellt och vi bara hoppade från bryggan utan att känna på vattnet. Vattnet var förvånansvärt varmt, hade förväntat mig en betydligt kallare temperatur Vi bara myste oss igenom fredagen. På ett sätt ville jag aldrig att fredagen skulle ta slut samtidigt som att jag ville det.

Tidigt på lördagen lämnade jag Molly till kollo-bussen

Min älskade, älskade Molly. Hon är i mina tankar precis hela tiden och jag undrar hur hon har det. Nu skapar hon sina egna minnen och jag hoppas att hon kommer att få lika fina kollo-minnen som jag själv har. Jag har inte hört något från varken henne eller kollot och hör dom inte av sig så är allting bra. Om jag redan hunnit lägga ett brev till Molly i postlådan? Aaaabsolut!

I lördags tränade jag och Hugo tillsammans Vi skulle fira Jonas födelsedag senare på kvällen så Leonore hängde med farmor, farfar och kusiner. Jag och Hugo fick en heldag med varandra och det var riktigt roligt att träna ihop- parträning är den bästa!

Dock så körde vi ett sinnessjukt pass. Efter 55 minuter var vi fortfarande inte klara så vi valde att avbryta där. Jag kommer inte ens att skriva ut passet för att det var så fruktansvärt jobbigt (😂) och träningsvärken både jag och Hugo har är inte att leka med. I väntan på att möta upp Jonas och Lisa tog vi ett glas på Rinos. Bombarderades med frågor på instagram vart min klänning kommer ifrån – Chiquelle.

Atmosfären på Villa Dagmar var fantastisk. Jag har länge velat besöka hotellet och blev så glad över att det var där vi skulle fira Jonas födelsedag. Vi satt i orangeriet under glastak

Med min fina Lisa ♥️

Maten kom i mindre format och tanken är att man share & care. Det fanns riktigt spännande rätter och min favorit var hummerschnitzel

Vi såg solen gå ner uppe på den magnifika takbaren Tetto

Det var så roligt ute i lördags. Skrattade, dansade och kände mig himla lycklig efteråt. Det var skönt att pausa och bara få vara Paula. I söndags kom juvelen hem igen. Vi bjöd med Leonores vän och gick på bio. Vi såg den nya Tom & Jerry filmen och den var riktigt rolig. Skrattat till Tom & Jerry under hela min uppväxt och tycker att denna nytolkning var en succé.

Vi har också tittat på andra säsongen av Lupin, som vi har längtat efter fler avsnitt!

Avslutade helgen med en timmes padel i mitt nya set från J Lindeberg

Notering efter helgen: I helgen blev jag påmind om något, att jag är igenkänd. Det var länge sen som man rörde sig ute på stan. Middag på restaurang absolut men det är inte samma sak som uteserveringar, krogar och nattklubbar. I lördags pratade jag med en massa trevliga människor som kom fram och sa hej, det vart till och med selfies!

Påminnelsen är enbart rolig, det är alltid kul att träffas fysiskt. Det vart bara en sån kontrast till hur min egna känsla har varit under de senaste året. Pandemin har gjort att jag känt mig anonym så jag hade helt och hållet glömt av det här med igenkänningen.

Händer i veckan: Både jag och Hugo arbetar även den här veckan men det känns som man hela tiden ändå njuter av sommaren. Jag frågade Leonore vad hon skulle vilja göra idag efter förskolan. ”Cykla till parken & bada”.

Förutom jobb och att förlänga vardagen genom aktiviteter på eftermiddagarna så fortsätter bootcampet, jag ska på bio med Pischa och ha en mamma-Leonore dag med Leonore. Vi checkar in på hotell bara jag och hon och hämtar hem Molly (förhoppningsvis) dagen efter.

Veckans matsedel:

Måndag: Fish & chips

Tisdag: Rester

Onsdag: Lax i ugn

Torsdag: Rester

Fredag: Middag på stan

Fråga om skärgårdstips: Hörni jag måste be om lite skärgårdstips! Vi funderar på att dra ut i skärgården över midsommar och vi är egentligen alldeles försent ute. Sandhamn lockar inte, och Utö & Grinda har vi koll på men inte mer än så. Har du något tips på en barnvänlig skärgårdsö som har både boende och matservering? Vart borde vi åka på midsommar?

Ha: En fin måndag!

11 Kommentarer

  1. Mikaela

    Jag tycker Nåttarö är väldigt mysigt och barnvänligt. Det är inte lika stort och mycket som på Utö men det finns flera fantastiska stränder med vit, mjuk sand och långgrunt (storsand, skarsand, östermarsfladen etc), superbra restaurang och kiosker, roliga aktiviteter för barnen, en ”wild kids” lekpark invid restaurangen, boule, fotbollsplan, man kan hyra kajak och cyklar, besöka Drottninggatan m.m., Hoppas ni hittar något härlig ställe att fira midsommar på 🙂 kram

  2. Sofia

    Möja! Min favoritö🥰 men kan blir svårt till midsommar, kanske är uppbokat på vandrarhemmet. Men tips till sommaren☀️

Visa alla 11 kommentarer
AllmäntDagens frågaKärlekTankar

Fredagsstatus

Godmorgon FRIYAY!

Följde en oerhört förväntansfull och lycklig etta gluttare till skolan idag.

Idag är det skolavslutning och Molly lämnar årskurs 1 bakom sig. Det känns som att någon bara har knäppt med fingrarna, att vi precis var där när ettan startade. Det har varit så roligt att få följa Molly genom skolan. Jag har ingen aning om hur lokalen där hon spenderat året ser ut, och jag har träffat Mollys lärare endast ett par enstaka gånger.

Trots distansen och de rådande utanförskapet känns det som om att jag har fått vara delaktig. Molly har varit himla bra på att återberätta sina dagar och skolan har varit otroligt grymma på att delge oss föräldrar information. Stor eloge till alla er som arbetat i skolan sen pandemin (givetvis innan det också) startat. Vilket roddande ni har fått stå ut med.

Efter lunch har Molly ”utspring” och hon har varit väldigt hemlighetsfull och sagt att jag måste komma i tid. Jag misstänker att ettorna kanske ska sjunga och att vi föräldrar faktiskt får ta del av det utomhus, jag hoppas det iallafall♥️.

Dagens planer: Efter skolavslutningen tänkte vi föräldrar till alla i klassen ha en gemensam avslutningsfika utomhus. Jag har packat ner badkläder i fikaväskan och tänkte att vi cyklar och hämtar Leonore för att sen bege oss till sjön och ta årets första dopp.

Leonore: Det är inte årets första dopp jag badade i poolen i helgen.

Paula: Det är inte samma sak att bada i sjön som att bada i poolen.

Leonore: Jo det äääääär det för det i vatten i båda!

Touché

Efter vad jag anser är årets första dopp (🙈) fortsätter vi skolavslutningsfirandet med tacos, bus och hemmamys. Någon som har tips på en bra familjefilm?

Helgens planer: Imorgon fyller Jonas år och det ska vi fira. Det kommer att bli roligt att komma hemifrån och ta en liten paus från familjelivet och bara ägna sig åt roande.

Jag och Hugo har planerat in världens träningspass och på söndag ska vi gå på bio.

Avslutade gårdagen med WörkOuts bootcamp

Något som bekymrar mig: Oh jag vet hur larvigt detta låter men jag har något som verkligen bekymrar mig just nu.

Instagram har alltså tagit bort min funktion till att välja musik till händelser och reels. Jag kan välja på copywrit fria låtar men dom är inget vidare bra. Detta ställer till problem för mig för att musiken hjälper mig att förmedla saker och ting.

Instagram är ett viktigt verktyg för mig i mitt arbete och detta suger. Det grämer mig och jag har försökt med mycket. Tyvärr har varken Instagram eller Facebook en kundtjänst så man kan inte riktigt vända sig till någon när problem uppstår. Jag skulle bli världens tacksammaste om någon sitter på en kontakt som i sin tur kan hjälpa mig. Känner du någon som arbetar med antingen Instagram eller Facebook? Snälla, snälla maila mig då på Paularosas.media@gmail.com ♥️.

4 Kommentarer

  1. Petronella

    Jag hade samma problem med min instagram. Försökte också ta bort appen och ändra inställningar men inget hjälpte. Sen kom det helt plötsligt bara tillbaka en dag 🤔

  2. Therese

    Har ni sett Nelly rapp? Om inte så rekommenderar jag den. Barnen här hemma på 5 och 7 år gillar den. Finns på Viaplay just nu tror jag, annars på sf anytime. 😊

    1. Nat

      haha men lustigt, precis samma som jag tänkte på, vi såg den förra helgen och lånade den faktiskt på bibblan. Vi var där för att låna böcker och då såg vi att de hade väldigt bra filmer också. Den var super bra men lite läskig tyckte min 7-åring (som är väldigt tålig)

Visa alla 4 kommentarer
Dagens frågaKärlekTankarTräning

Onsdagsstatus

Godmorgon onsdag!

Vaknade upp glad och fortfarande fylld energi efter gårdagens boost. Energin från igår kommer jag att leva på idag!

En natts god sömn utan musik från en studentskiva var behövlig. Jag var helt slut igår och slocknade efter bara två sekunder på huvudkudden.

Det var fruktansvärt svårt att inte somna redan vid nattningen

Åkte direkt från minglet hos Valerie till träningen i Långbro och köttade ett första pass på WörkOuts bootcamp. & gårdagens träning var ett riktigt sånt härligt pass som även du kan köra i sommar.

Härlig sommarträning:

-Det enda du behöver är att hålla redo på tiden

20 meter sprint

40 air squats

30 sit-ups

20 armhävningar

10 sprawler

X 3 varv

Time cap:en är 20 minuter så kör alltså dessa fem övningar gånger 3 varv eller avsluta efter 20 minuter om du inte hinner komma i mål.

Älskar ändå livets kontraster. Från bejbig till svettig och full med gräs på enbart några timmar Att ömsa skinn: Jag tycker att Elaine skrev ett så himla bra blogginlägg om saker man vill jobba bort och ändra med sig själv. Ett inlägg som fick mig själv att fundera på vad jag skulle vilja ömsa bort. Kropp, kalorier och dieter är aldrig något vi pratat problematiskt kring hemma utan både jag och Hugo har ett neutralt tankesätt. Däremot så har jag länge velat förbättra min förmåga att säga nej och sluta behaga alla andra på min bekostnad.

Jag har blivit bättre på att sätta mig själv och mitt mående först men stundtals faller jag tillbaka i gamla mönster. Elaines grymma blogginlägg blev som en påminnelse till det skinn som jag vill ömsa. Vad vill du jobba bort?

Morgonens konversation:

Molly: Kommer du sakna mig när jag åker på Kollo?

Leonore: Nej.

Molly: Men va varför inte då jag kommer ju sakna dig!

Leonore: För att när du åker på Kollo ska jag och mamma bo på hotell och ha Leonore och mamma dag. Annars hade jag längtat dig.

Molly: Så du kommer att längta efter mig?

Leonore: Hela tiden kommer jag längta dig förutom när jag och mamma bor på hotellet.

Höll på att skratta ihjäl mig vid frukosten när konversationen ovan ägde rum. Leonore sa ”nej” med världens busigaste min och jag såg vilken värme båda två hade i blicken. Tror att Leonore tycker det är lite jobbigt att Molly ska iväg och Molly i sin tur just nu laddar sig själv genom att söka extra kärleksboostar. Jag kommer att sakna ihjäl mig men passa på att ro om Leonore ordentligt. Vi tar in på hotell en natt bara jag och hon och planen är att hoppa och käka godis i sängen.

Idag: Jobbar jag och Mikaela tillsammans och vi har hela sex plåtningar att ta oss igenom. I eftermiddag svirar vi om för fest, idag firar vi min älskade lillebror som tar studenten idag♥️.

4 Kommentarer

  1. Maria

    Första gången jag var på kollo blev nästan hälften av alla 7 åringar hämtade efter 2 nätter 😂 min man var på kollo på hans landställe men ville rymma hem så han fick också åka hem efter en natt 😅ärsvårt när man äran liten

  2. Camilla

    Modiga Molly!!! Min dotter åkte på kollo ensam första gången i Mollys ålder, fick hämta hem henne etfer ett par dagar☺️. Nästa år åkte hon med en kompis och det gick mycket bättre⭐️👍. Hon har totalt varit på kollo 4 ggr och sökte även i år, men fick ingen plats☹️.

    Lycka till Molly!!! Det är STORT och RIKTIGT MODIGT att åka själv⭐️!

Visa alla 4 kommentarer
×

Paula Rosas

Hej på dig och välkommen till min blogg. Mitt namn är Paula Andrea Rosas och här kommer några korta meningar om mig. Jag är en 27årig tjej som lever mitt liv genom att göra det bästa av dagarna. Mitt liv kretsar kring mina fantastiska döttrar Molly-Elise och Leonore och min underbara man Hugo Rosas, familj och vänner. Jag är en glad, familjekär och envis tjej som älskar att skratta. I min blogg kommer ni få följa med mig i min vardag. Träning, äventyr, dilemman och utveckling i mammarollen, resor, giftermål, vänskap och utbildning. Samarbetsförfrågningar: paularosas.media@gmail.com

Powered by Cure - Influencer hosting