Dagens fråga
Dagens frågaKärlekTankar

Goals

I helgen var jag ute på en löptur längst sjön. Klockan var sisådär 20 och vid en bänk intill vattnet satt ett par. Dom måste ha varit 60+ och satt där tätt intill varandra och skrattade. Inlindade i filtar och med vinglas i handen.

Jag sprang förbi dom och blev alldeles varm i hjärtat. ”Goals” tänkte jag, och sprang vidare.

Vid samma brygga tig vi ett kvällsdopp med våra kottar för ett par veckor sedan

En eloge till alla er som håller ihop. Som firar kristallbröllop (15 år), silverbröllop (25 år) och pärlbröllop (30 år). Ni fixade småbarnsår, karriärer, vardag, aktiviteter, ett gemensamt socialt liv, det egna livet, utflugna barn, åldern och ja… livet. Ni la pusslet.

Det får mig att tänka på hur mycket jag och Hugo har framför oss. Vilka kommer vi bli när barnen ”lämnar” oss i tonåren? Hur kommer vår relation bli när dom flyttar hemifrån? Hur ska vi fördriva tiden? Hur (om) kommer vi bli som morföräldrar? Jag lever starkt i nuet men jag har alltid varit en funderare. Ibland förvånas jag över mig själv när jag kommer på mig själv sitta djupt inne i mina tankar.

Paret intill vattnet var för mig goals. Jag vill också ha den relationen med Hugo om 30 år. Och också:

-Jag vill dela hans intresse för golf

-Jag vill att vi ska ha en bra och nära relation till våra barn livet ut

-Jag vill leva ett aktivt liv men också kunna dela på en flaska vin till lunch

-Jag vill att vi ska leva ett socialt liv omringad av vänner

-Jag vill känna glädje över våra karriärer och livsval

Vad är goals för dig i framtiden?

Jag vill dela livets alla skeden med Hugo. I honom finns inte bara min man utan också min bästa vän. Och just vänskapen i oss vill jag aldrig tappa bort, jag tror stenhårt på att det är avgörande faktor till en lång och fungerande relation. Vänskap, att man har det roligt tillsammans och att man är lojal. Att man agerar och för sig som ett team och inte motarbetar varandra.

Om tre veckor firar vi bomullsbröllop (ett år som gifta) och det känns helt jääääävla otroligt. Att det redan har gått ett år? Det känns också magiskt. Min livsfilosofi handlar mycket om att leva i nuet just nu, men trots det tycker jag att det är roligt att spekulera och skapa visioner om framtiden!

11 Kommentarer

  1. Camilla

    Nu kan det ju också vara så att paret på bänken träffades för ett halvår sen och fortfarande är nykära 😉 Man kan ju haft flera relationer fast man är 60+, min moster träffade sin nuvarande man när hon var 71 så de hade hela livspusslet ihop med andra.

  2. E

    Kärlek är fint & underbart. Dock anser jag att de människor som väljer att gå isär när kärleken eller annat saknas förtjänar en eloge, speciellt när barn finns med i bilden. Det borde inte heller ligga en prestige i att försöka hålla ihop så länge som möjligt. Livet händer, saker sker, känslor förändras och man träffar kanske nya människor som man får känslor för. I allt för många fall känns det som människor har en klar vision av hur saker & ting ska se ut, till den bekostnad att man klamrar sig fast vid något som i själva verket är destruktivt eller
    Där man själv håller sin partner bunden till en trots att denne kanske inte alls mår bra av ens egen vision. Det finns många tokiga saker kärleken kan leda till och det är viktigt att belysa att varje individ är sin egen lyckas smed.

  3. Malin

    Jag och min man har varit tillsammans sedan jag var 14, han 15. Vi har varit tillsammans i 15 år, det är över halva mitt liv. Gifta i två. Två kids. Fortfarande galet kär och jag hoppas att det aldrig förändras.

  4. Malin

    Hej Paula! Jag ska snart få mitt första barn och är på jakt efter en pyjamas man kan ha första tiden, gärna lång byxa och en pyjamasakjorta man kan knäppa upp. Vilka är dina bästa pyjamas tips? 🌸

  5. Johanna

    Även de par som går ifrån varandra lägger ”pusslet”. De lägger det bara på ett annat sätt och kanske blir lyckligare var och en på sitt håll.
    Kärlek är otroligt fint, så jag tycker inte år eller ålder ska lägga prestige i det.
    All lycka till er och till alla – hur relationerna än ser ut❤️

  6. Leoni

    Jag tror och hoppas att det är Hugo och du som sitter där på bänken om 40 år och skålar med varsitt glas 🙂 Livslång kärlek är verkligen så vackert.

  7. CM

    Hej
    Har aldrig kommenterat förr
    Älskar din blogg

    Jag och min man firade 10 år som gifta , och 15’år som tillsammans i somras
    Har två gemensamma barn på 7 reSp 11 samt jag har två tjejer på 16 och 18 sedan tidigare
    Min man kom in i bilden när tjejerna var 2 och 4 år gamla
    Så vi har genomgått de svåra åren med småbarn
    Det är nu den roliga tiden börjar
    Vi befinner oss just nu i puerto banus (marbella) med fam och njuter tillsammans
    Att få umgås och ha kul hela fam är mitt prio 1.
    Såg även vi ett ändra par nere i hamnen om dagen som höll i handen
    Tänkte direkt , de där är vi om 40 år
    Det är mitt goal
    Att få leva de liv med min fam

    Kram C.

  8. StrongerMama

    Ja det är verkligen goals. Vad mysigt allt låter, vad härligt om man kan få det att bli så. Jag firar 12 år med min man, men inte som gift, utan tillsammans. Det är väl det som är värt kan jag tycka, inte från när man gifte sig, utan när man blev tillsammans, för när man bara räknar äktenskapet så är det som att de andra åren innan inte betyder något eller?

    1. Maria

      Håller med! Att vi gifte oss ändrade inte vår relation vi gifte oss enbart för kärleken och för stt vi ville göra det av juridiska och praktiska skäl. Åren innan är precis lika viktiga.

Visa alla 11 kommentarer
Dagens frågaTankar

Om jag inte hade arbetat som en influencer

Jag har reflekterat över hur mycket jag har lärt mig under de senaste åren. Jag är tacksam för all arbetserfarenhet jag har fått, och ser dessa år som en skola som jag inte på samma sätt hade kunnat läsa mig till. Att arbeta praktiskt har gett mig kunskap och erfarenhet.

Det finns många yrken som jag beundrar. Framförallt omsorg. Alla ni som jobbar med omsorg av olika slag är vardagens och livets hjältar♥️ Jag hade mer än gärna arbetat med barn och ungdomar.

Min arbetsresa har bara börjat. Allt jag har gjort kommer jag att ta med mig. Jag har drömmar inom min bransch och jag vill fortsätta att bygga ett eget varumärke

Typiska ”influenciska” saker som även jag drömmer om:

-Släppa bok med olika inriktningar

-Göra en egen kollektion med matchande pyjamasar för barn och föräldrar

Sedan har jag en dröm, som inte på något sätt skulle vara vinstdrivande utan bara tillfredställande:

-Jag skulle vilja ha ett eget litet earth café som serverar all den mat som jag älskar. Jag går igång på frukost, så fokuset skulle ligga på det😋

Men om jag skulle byta bransch imorgon…

…Så skulle jag vilja nyttja allting jag har lärt mig. Jag dras till nöjes, evenemang, hotell och restaurangbranschen! Jag tycker om när det händer mycket och att man får arbeta fritt och i projekt. Jag ser mig själv i en tjänst där man både koordinerar och vårdar relationer. Där ser jag mig själv.

Jag skulle vilja arbeta med att arrangera olika typer av event, där det ges fria tyglar till att skapa och arbeta kreativt. Ett jobb med många olika bollar i luften skulle passa mig och jag ser min egna skola och mina arbetserfarenheter som en bonus in i detta.

En vän till mig byter jobb nu i höst. Hon är fyllda 30, har två barn och har ett nytt kapitel framför sig. ”Förstår du hur rik du är som ska få byta bransch och uppleva något nytt?” sa jag när vi satt och pratade om hennes höst. Jag nästan avundas er som har nya jobb denna höst 🙈🙈🙈

Det kanske blir event för mig i framtiden. Idag är vårt stora fokus hos Clean. Vi som familj gör allt vi kan för att hinna med expanderingen i företaget. Jag som fru, partner och förälder tar ett större lass hemma och det är jag fine med. Vi är ett team och vi ser till att vardagen funkar. Det ligger ju i bådas intresse men det utesluter inte mina drömmar och mina mål. Vi får bara göra en sak i taget ♥️

-Om du inte jobbade med det du jobbade med. Vad hade du velat göra då? Har du varit med om ett branschbyte?

43 Kommentarer

  1. Fanny S

    Then fight for it! Det är aldrig försent för att följa sina drömmar. Och detta med egen kollektion – du har många fördelar så ”utnyttja” det och kör hårt. Är lika tokig i pyjamaser till barn som du 🙂

  2. Frida Andersson

    Jag har jobbat som polis i fem år, men ska nu starta eget ! Skall jobba som hemtextilagent och jobba med mitt stora intresse! Inredning och hemtextil till hemmet! 😄

  3. My

    Jag arbetade i tio år med funktionshindrade vuxna på gruppboende och även som assistent. Men efter tio år kände jag att det var dags för andra utmaningar. Så nu arbetar jag som säljare på Elon och ångrar mig inte alls att jag bytade 🙂

  4. Jossan

    Vilken förändring ändå, tänkte på att du pluggade sjuksköterska 😊. Såklart kan man ändra sig så det var ju en himla tur du avbröt studierna 😅

  5. J

    Är nyfiken på om du tror att du kommer återvända till dina studier någon dag eller om det är ett stängt kapitel nu? 😊 jag pluggade vidare till civilekonom direkt efter gymnasiet och har bara jobbat med ekonomi sedan dess. Drömmer också om att en dag jobba med att koordinera event, helst bröllop! Vore drömjobbet enligt mig 😍

  6. Marie Karlsson

    Jag tycker sällan du håller dina mål och planer som du tar dig för, ofta skriver du mål och drömmar men håller dom sällan. Först var det studera till barnmorska, du hoppade på för att sedan hoppa av, sedan var målet gladiatorerna målsättning hösten-2018 och med det blev inte heller något av. Det känns som att det är mkt drömmar men lite uppfyllt! Jag blir förvirrad av dig att du ändrar dig ofta och håller inte dina mål som du skriver.

    1. Rebecca

      Fast nu är du lite orättvis. Man är bara människa och vissa saker måste man prova innan men egentligen vet, tex att plugga till barnmorska.
      En annan sak som visar på att vi bara är människor, är att livet kommer ganska ofta imellan vilket gör att våra mål ändrar riktningar ibland. Och drömmar och mål är inte alltid något som man MÅSTE uppnå, tänk vilken press vi skulle ha på oss då? Och hur dåligt man skulle må varje gång vid årsskiftet?

    2. Cecilia Gustafsson

      Marie, Utan drömmar kan man inte komma någonstans. Och ibland ändras drömmar under vägen. Själv personligen älskar jag drömmar🥰 och människor som har modet att våga testa på dem😍 du är så fantastisk Paula!! En riktig glädjespridare. Så inspirerande att få följa din blogg🌸🌸🌸🌸

    3. Jennifer

      Gladiatorerna valde ju att inte fortsätta sända så väldigt svårt att fortsätta sin dröm där eller hur?
      Så sällan är väl ändå att ta i ? du räknar upp en grej. Mål och drömmar kan ändras om de händer något i livet, samt mål och drömmar behöver inte genomföras direkt. Sur kommentar verkligen.

    4. Mikaela

      Paula har ju förklarat varför hon inte fortsatte med barnmorskeatudierna.Med småbarn passade det bättre med det hon arbetar med i dag.Angående Gladiatorerna är det ju knappast hennes fel att det inte blev något mer program.Inget att bli förvirrad över.

    5. Chris

      Men alltså URSÄKTA? Vad är ens detta för kommentar.. Det är väl inget fel med att drömma, testa sig fram, byta håll, hoppa av och hoppa på olika drömmar. Det är väl ändå så man hittar sin väg och vad som passar en? Det är väl helt underbart att man vågar drömma, vågar testa och det är väl än mer fantastiskt att man faktiskt kan ändra sina drömmar också. Det är väl en stor del att utvecklas som person? Vissa drömmar hänger med en hela livet medan andra bleknar bort, så är det ju och det är inga konstigheter med det.

      PS. You go, Paula. Har följt dig sen start och du INSPIRERAR! <3

  7. Caroline

    Jag ska faktiskt byta yrke efter 15 år. Jag är 34 år och ska sätta mig i skolbänken för att läsa till förskollärare. Jobbar idag som personlig assistent till en ungdom inom LSS. Har jobbat med henne i 7,5 år både hemma och inom skolans värld. Jag ser fram emot hösten. Dessutom är jag ensamstående på heltid så för att få i hop allt känns detta bäst.

  8. isabel espinosa

    Det där har ju du sagt ganska många gånger nu: en sak i taget (hans sak). ni är partners. men när blir det din tur?

  9. B

    Å vad jag vill byta bana helt o hållet. Jobbar inom finansbranschen har gjort det i 10år har sökt lite andra jobb men de leder ingenstans. Vill bara skrika av frustration när jag tvingas gå till jobbet. Men gör inte heller helhjärtat in i jobbsökandet är samtidigt rädd har 3 barn måste vara lite tryggt också 😩

    1. Elis

      Så tråkigt att höra. Jag har 2 barn och är trygghetsnarkoman men jag tog tjänstledigt från mitt jobb som jag varit på i 13år för att prova något helt annat. Kanske något som är möjligt på din arbetsplats?

  10. Mikaela

    Jag arbetar som undersköterska inom äldreomsorgen.Tidigare va min dröm att jobba på förlossningen.Inte som barnmorska utan som undersköterska men det är ingen dröm jag har i dag.Älskar blommor men vet inte om florist skulle vara något för mig.Någon som jag brinner för numera är reumatologi och det vore roligt att få arbeta med yngre personer som drabbats på ett eller annat sätt.

  11. Elin

    Har jobbat i klädbutik (var skitkul!) jobbar nu som förskollärare sedan 4 år tillbaka. Tycker mycket om mitt jobb, men pga arbetsmiljön tänker jag ofta på hur jag kan ta mig vidare från den. Om jag skulle byta helt och drömma skulle jag säga journalist!

  12. Cornelia

    Blev klar och jobbar med IT sen i våras. Ett helt okej jobb, men framförallt bra betalt, kort utbildning och möjlighet till ökning av lön och klättra karriär etc. Men drömmer om att vara förskolelärare ♥️ Men hade svårt att ha råd att plugga 3 år…

        1. Kris

          Måste man ha erfarenhet inom IT för att klara av den utbildningen? Min man är UX-designer och jag lockas av IT-branschen men jag har inte så mycket erfarenhet eller kunskap

  13. Cornelia

    Tack för att du väldigt ofta tar upp intressanta ämnen som du reflekterar kring!:)
    Jag är utbildad ingenjör inom arbetsmiljö vilket inte var självklart från början men kom att bli ett fantastiskt yrke för mig. Ingen arbetsdag är den andra lik och huvudsyftet med mitt jobb är att arbeta preventivt för att arbetsplatsolyckor ska inträffa samt arbeta med faktorer som främjar arbetstagares hälsa.

    När mina tre barn blir äldre och kommit upp i skolåldern är mitt mål att utveckla mitt brinnande träningsintresse och utbilda mig till gruppträningsinstruktör av något slag och på fritiden hålla klasser. Men just nu nöjer jag mig med åtskilliga löprundor runt Långsjön samt styrketräning på mornar och luncher(livspussel deluxe):D

  14. Ida

    Hade jobbat som butikschef i 7 år när jag fick ett infall och tröttnade och började jobba som vårdbiträde och senare undersköterska. Älskade vården så valde att plugga upp mina betyg och vidareutbilda mig till sjuksköterska. Blev färdig i januari -18 och har inte ångrat mig en sekund!

  15. Elin

    Jag jobbar som undersköterska på en ortopedisk vårdavdelning. Det är underbart att kunna hjälpa personer. Det känns som man gör något viktigt. Att t.ex. hjälpa en person som inte kan gå på toa eller duscha själv. Att byta blöta blöjor. Att stötta någon som inte kan äta själv. Att få stötta någon som är ledsen. Men det är också tungt och man känner sig många gånger otillräcklig. Jag skulle vilja jobba i ”någon slags jury” som väljer ut kandidater till tv-program eller filmer. Eller kommer på programidéer. Eller inreda rummen på ikea. Eller klä skyltdockor. Någon kreativt.

  16. D I A N A

    jag hade nog velat jobba med HR, rekryteringar, hjälpa folk att hitta jobb, men också hjälpa bolag att hitta medarbetare. Men samtidigt har jag en brinnande glöd inom mig att kunna hjälpa folk, jag vet inte hur och med vad men jag skulle verkligen vilja göra något för de som behöver eller för planeten. Göra skillnad, hjälpa till, stödja. Har inte kommit på det än bara. 🙂
    Annars hade det också funkat fint att vara större bloggare så att man kan leva på bloggen och på det sättet kunna arbeta vart ifrån man vill på jorden. 🙂 Drömmen vore att kunna bo här i Sverige och även i Colombia vissa månader… många drömmar. 😀

    Förresten, skulle du inte plugga vidare? Till barnmorska eller vad det va?

  17. Nathalie

    När är det din tur att göra något då? Upplever att det är Hugos utmaningar som går först. Först karriären med crossfit/gladiatorerna & alla helger du fick vara själv med barnen och allt planerande kretsade kring hans schema, nu är det clean. Man blir ju inte yngre direkt🙈

    1. Majja

      Men din kommentar är så jävla onödig. Skaffa dig ett liv seriöst. Tror du inte det Hugo gör för tillfället gynnar familjen väldigt mycket ekonomiskt ????? Låt de göra saker i sin egen takt. Nä för äldre människor kan inte följa sina drömmar??? Hon är för faaaaan inte ens 30.

      1. Jenny

        När det gäller ålder så är ju Paula ung och har massor av år på sig, så är ju ingen stress. Men håller med om att det är ganska tydligt att hon fått stå tillbaka mycket och att hon dragit ett stort lass hemma. Det är ju väldigt vanligt att det ser ut så, männen kan satsa fullt ut på karriären eftersom kvinnorna konstant backar de och roddar allt på hemmaplan. Självklart gynnar det ekonomin att Hugo jobbar som han gör men de är ju knappast så att de skulle gå under ekonomiskt om han jobbade mindre. Det är ju ett val som han gör och därmed missar han ju också mycket tid med barnen, som så många män. Men så länge Paula och Hugo är nöjda med upplägget så är det ju inga problem.
        Kram till dig Paula och tack för en bra blogg ❤️

  18. N

    Jag jobbar i hälso- och träningsbranschen idag sedan 7 år tillbaka men ska till vårterminen söka in till sjuksköterskeutbildningen för att kunna bli barnmorska. Kan tillägga att jag är 35 år och har två små barn, så det är aldrig försent! 🙂

  19. Mikaela

    Jag är 34 år, gift med 2 barn (6 och 3 år). Jag bytte bransch nyligen. Tog examen i januari som lönekonsult. Läste i 1,5 med dottern hemma första halvåret. Ångrar inte en sekund att jag satsade på en utbildning för att ta mig till ett annat yrke. Ett av de bästa valen jag gjort! 😃

  20. Sara

    Vad inspirerande att läsa!
    Jag ska till hösten börja studera till barnträdgårdslärare, blir lite av ett byte för nu jobbar jag som undersköterska på ett äldreboende 😊

  21. Matilda

    Har inte gjort något byte, jobbat på akutmottagning som ssk sedan examen men om 2 veckor så börjar jag studera till barnmorska, vilket har varit min dröm sedan jag var 15 år 🙂

  22. Sara

    Jag är lärare i fritidshem och har behörighet att undervisa i idrott och hälsa. När jag inte är föräldraledig arbetar jag i en förskoleklass och på fritids, just nu är det mitt drömyrke 😊

Visa alla 43 kommentarer
Dagens frågaTankar

Onsdagsstatus

Idag, idag har Pulkan vaknat på fel sida utav sängen. Typ att jag funderar på om jag har vaknat under sängen…

Jag vill ingenting idag. Jag orkar inte leka, jag orkar inte plocka undan disken, jag orkar inte hänga upp tvätten från helgens glamping.

Åh jag hatar dessa dagar… jag vet att det inte är någon fara att ha dåliga dagar för det betyder inte att det är ett dåligt liv. Jag känner mig bara… kvävd. Kvävd pga slutet av en lång semester och ett behov av att träffa andra vuxna människor/få mer tid för mig själv.

Missförstå mig inte nu, jag älskar att spendera tid tillsammans med flickorna och familjen men jag har varit hemma sedan midsommar vilket har varit FANTASTISKT. Tiden med barnen under deras uppväxt värderar jag högt men nu var det länge sedan livet bjöd på kontraster. Och kontraster mår jag också bra av.

Idag känner jag mig less och trött på att passa upp här hemma. Idag hade jag bara velat ligga i hängmattan på baksidan och bläddrat i tidningar och varit tyst. Det är nog det jag saknar, att vara lite ensam. Jag minns att jag kände såhär i slutet av båda föräldraledigheterna. En kombo av ett behov av ett ”eget liv” för att tanka energi och dränering pga allt jobb som kommer hemma med små barn.

-Är det någon annan som känner igen sig i dessa känslor efter en lång semester?

Dagens utmaning: Kommer bli att vända om. Mina ideér om mysiga sommarlovsdagar är slut. Vi har varit i alla parker, fikat på alla ställen, gjort det vi alltid gör. Idag sänker jag garden och kör en heldag hemma. Men jag ska vända om. Det är bara min dåliga inställning som spökar och min negativa energi förtjänar absolut inte tjejerna.

Med lite mer tid till att vakna och med ett par koppar kaffe till hoppas jag att det kommer kännas bättre. Idag skiter jag fullständigt i disken och tvätten, den får vänta tills imorgon!

Dagens plan: Ikväll har vi bjudit ut Hugos bror och fru på middag. Snacka om att den planen kom lägligt! Det känns lite som att vårt hem är ett fängelse så det kommer bli skönt att lämna för en stund. Få piffa till sig, se något annat och fira Sebastian. Jag ser fram emot kvällen🙌🏼

Igår: Hade vi en fin dag och kväll iallafall. Vi hängde nere i kajen och badade i fontänen. Jag hade LÄTT kunnat tänka mig att bo i Kajen.

Min klänning kommer ifrån Shein. Jag tycker om den. Är det en gå-ut-och-äta-middag-klänning tro eller är den lite för enkel? Tänker som outfit ikväll!

24 Kommentarer

  1. Ulrica

    Jag känner igen mig så i det du skriver. Jag har varit hemma med barnen i 9.5 vecka och vi har gjort massa saker tillsammans och uppskattar all tid vi får ihop. Men nu ska det bli skönt med rutiner och fixa mat hela dagarna 🙈

  2. Limnea

    MEN IGENKÄNNING. Jag är just nu på sluttampen på min föräldraledighet och även om jag är så tacksam för att man får möjligheten att vara hemma så kan jag också bli så förbannat trött på att vara tvungen att känna mig så tacksam hela tiden. Liksom jag känner precis som du, att man behöver kontraster. Det är slitsamt att vara förälder med allt vad det innebär, det vet alla föräldrar. Jag är därför nästan övertygad om att de flesta föräldrar känner igen sig i detta, men inte vågar utrycka sig för man ”får” ju inte säga sånt. Därför är jag väldigt glad att du vågar lyfta ämnet på ett sånt klokt sätt. Jag har följt dig i så många år och har alltid beundrats över hur klok du är. Massa kram och heja livets kontraster 😘

  3. JLB

    Nja klänningen kändes mer vardag, i mina ögon! Tycker den ser väldigt kort ut framförallt så kanske mer strand typ 😀 Paljettoppen du valde var mycket bättre! Känner igen känslan med egentid, de blir intensivt på sommaren med barn hemma på heltid och även man.. 🙂

  4. Tess

    Förstår hur de känner, men inte riktigt varför? Ni har väl massor med egentid, barnvakt och umgås med vänner stup i kvarten? (Rätta mig gärna om bilden på sociala medier inte stämmer med verkligheten)

    Oavsett så är det ju oftast tillfälligt. Snart kommer ekorrhjulet och då blir det annat tänkt. Håll ut 💪

  5. Mikaela

    OM jag känner igen mig!
    Spelar väl ingen roll vad man har för förutsättningar, alla är vi människor och alla förstår nog precis vad du menar när du säger att du känner dig kvävd! Jag hade 4 veckor med mina barn och självklart hade de varit toppen att vara ledig sen midsommar men jag kände samma sak som du beskriver här efter 4 veckor själv med barnen 🤣 missförstå mig rätt jag älskar mina barn, men för att orka vara mamma/fru så behöver man få tid för sig själv ❤ du/ni är en sån inspiration ❤

  6. Sofia

    Jag kände precis samma som dig efter vår familjesemester (bodde hos vänner/familj i ca 2v i sträck) i slutet gjorde vi ett stopp i stugan och barnen och mannen åkte hem och jag stannade 2 dagar till! Fick ligga och läsa, röja/städa/fixa i stugan och bara vara JAG (!!) utan att behöva vara mamma(= ha koll på barnens mat- och sovtidet, deras humör och roa dem!) det var så välbehövligt och jag tror att jag måste försöka få göra så ibland utan att få dåligt samvete! Barnen har det ju faktiskt kanon med sin pappa också!

  7. Julia

    Känner igen mig också, men oftast är det kopplat till menscykeln. Några dagar före och några dagar efter mens kan jag ha sådär, riktigt jobbigt!!

  8. Mikaela

    Jag känner igen mig i dessa känslor men skillnaden är att vi har väldigt lite avlastning/barnvakt/egentid.En middag har vi fått till i år på tu man hand och det va på semestern för att få lite perspektiv hur andra kan ha det.Med det sagt är det självklart att man får längta efter tid för sig själv.Tycker att du och Hugo ofta har tid för er själva och det verkar vara underbart att få vårda relationen på det sättet.Hoppas att er middag i kväll ger dig lite energi.

    1. N

      Håller med faktiskt… Alltså ni får ju massa egentid? Till och med i Marbella hade ni barnvakt.. Middagar, träning, etc på tu man hand, möjlighet att äta ute även med barnen (ej behöva stå i köket 24/7 under sommarlovet som oss andra dödliga) ni har ett extremt lyxigt liv med extremt mkt hjälp/avlastning , tid för egna resor, intressen osv. Man kan ju vara trött på barnen ändå såklart, men förösk tänk ett steg längre..

      1. Emma

        Men herregud kan man inte få ha det jobbigt och behöva mer egentid bara för att det finns dom som har det ”värre” med mindre egentid? Nä försök tänka lite längre själv..

  9. Karin

    Känner igen mig massor! Känns lite förlegat att dagens mammor ”bara” ska vara mammor och ALLTID vilja vara med sina barn i tid och otid.
    Man kan både älska sina barn så att det gör ont i hjärtat OCH vilja jobba/ha ensamtid/ha partid osv. Man har aldrig ifrågasatt män som vill ha det så.
    Vad bra att det finns andra mammor, som du Paula, som visar på att det går att vara en närvarande älskande mamma OCH ha ett eget liv💓

  10. Ninnie

    Stopp stopp stopp… Det är bara mänskligt att känna så som du känner nu, varför hymla om det för barnen, att inte visa att alla känslostämningar finns det gör bara att barnen inte förstår när dem själva känner så. Du är fullständigt normal och fantastisk mamma till dina barn.
    Ha inte dåligt samvete!
    Kram

  11. Hanna Johansson

    Jag förstår dig, men samtidigt kan jag inte låta bli att bli oerhört provocerad av detta inlägg. Kanske är meningen att provocera eller skapa reaktioner.

    Det jag reagerar på är att er familj under sommaren gjort och upptäckt en hel del alltifrån resor i plural, glamping, skara sommarland, hus på Marbella med dagsfester och middagar. Kolmården och hotell m.m. Missförstå mig inte härligt att ha den ekonomiska friheten att göra det. Men att då läsa att du önskar kontraster det är det jag reagerar mot. Ställ er sommar i relation till en familj som inte har de möjligheter ni har, men som följer din blogg för inspiration men då får läsa att du önskar kontraster. Det känns inte ödmjukt i min mening.

    1. Jessica

      Alltså, bara för att någon annan kanske inte har samma möjligheter eller för att någon annan ”har det värre” betyder ju inte det att Paula har mindre rätt till sina känslor eller att uttrycka dem. Hennes känsla är lika verklig och lika mycket värd som känslan hos någon som har färre möjligheter än hon. Det är liksom ingen tävling om vem som har det värst där de som är mer priviligierade måste hålla humöret uppe för att verka ödmjuka inför de som har det sämre.
      Det är ju som att man inte skulle få säga att man är hungrig bara för att det finns andra som inte har möjlighet att äta. Man kan ju känna sig hungrig ändå liksom.
      Tycker din kommentar är provocerande.

  12. Caroline

    Jag häpnar över hur snäll du är mot Hugo. Det är ju alltid han som är borta på jobb i flera dagar och du som är ensam med tjejerna, aldrig tvärtom.

  13. Jennie

    Gud vad jag känner igen! Dock så har min dåliga dag hållit på i någon vecka 😭 har varit föräldraledig i två omgångar, tätt ihop. Jag behöver verkligen få lite kontraster och få vara bara jag. Känner mig sjukt dålig som mamma och de äter upp mig. Men jag är vara så trött på all disk, tvätt, bråk och gnäll

  14. Z

    Angående klänningen, den är lite enkel men samtidigt beror det på var ni ska.
    Fin i övrigt.

    Ditt mående känner jag igen, jag har precis landat efter en 2 månaders dipp, var på gymmet första gången på månader igår och laddar nu med gröt inför nästa pass idag.
    Känns himla skönt att vara tillbaka.

    Jag hoppas din dag blir bättre 😚

  15. -Jenny-

    Alltså. Har inte kommenterat det förut men jag äääälskar att du kapitulerat och insett att tofflor är sommarens enda sko. 😂😍😂 Jag växlar mellan svarta och vira och tycker att tofflan är skitsnygg i sin enkelhet. Och bekväm.

  16. Carolina

    Uppskattar din ärlighet och vet att familjelivet och vardagen med barn är stundtals tuff och slitsam men för att ge dig lite perspektiv så är jag övertygad om att det är få föräldrar som har så mycket avlastning och egentid som du och Hugo har!

    1. Sg

      Håller med! Dessutom har ni varit med massa andra vuxna hela semestern… Jag har varit ensam med mina barn hela sommaren, träffat 2 kompisar som max, ingen barnvakt så långt ögat når, inga andra vuxna, definitivt ingen tid för träning..

    2. Caroline

      Håller med! Vi har haft en barnfri kväll då sambons föräldrar var barnvakt och jag har haft en kväll med en tjejkompis under hela semestern – men thats it. Tror inte många har så mycket partid som de har. Önskar förstås att vi också hade mer, men finns inte möjlighet då båda våra familjer bor i andra städer långt bort.

    3. Therese

      Håller med här faktiskt. Ni har ju extremt mycket avlastning, massor med egentid och alltid andra runtomkring er.. Visst det kanske känns tufft för er absolut, men försök föreställa dig att de allra flesta har i princip aldrig avlastning. Noll. Nada. Never.

  17. Jenny

    Jag känner igen mig! Jag är lärare och har då fördelen att ha en lång semester, men med det innebär det att jag är ensam med båda barnen (2 och 5 år) väldigt mycket. Min sambo har inte haft någon semester och vädret har inte varit på topp. För kanske 3 veckor sedan började jag känna mig sur, grinig och bara less på att vara hemma. Vi har försökt hitta på saker men vissa dagar har jag känt samma som du. Att bara få vara ensam, göra vad JAG vill och inte prata. Vi har sett på film ganska mycket men också lekt tillsammans, men orken fanns inte alltid med.

    Det är ett heltidsjobb att vara med barnen (jag älskar mina barn) men idag känns det så skönt att veta att jag i morgon får umgås med vuxna igen och får komma igång med vardagen. Jag vill längta hem till igen och det gör jag när jag får göra annat än att laga mat, städa, söva och hitta på saker. Ska försöka få ihop en weekend för mig och sambon så att vi får en stund för oss själva också.

    Nu kan man längta till nästa års semester istället. Kämpa på! Vi mammor är bäst och vi får också känna att vi behöver egentid och få ha känslan att man inte behöver sitta fast i barnen. ❤

  18. Thessan

    Känner så igen mig, haft 5 veckor sommarlov tillsammans, jat haft det så bra men verkligen skönt att vardagen börjat igen, man behöver ökte paus från varandra nu.
    Så skönt att inskolning av förskoleklass /fritids började i måndags och att dottern inte vill ha mej där och att sonen är på förskola igen = jag får andas lite och ha egen tid (som man faktiskt behöver ha utan att vara en dålig förälder)

Visa alla 24 kommentarer
AllmäntBilderDagens fråga

Tisdagsstatus

Sovit: Alldeles för lite! Jag fastande! Inför varje nytt kvartal rensar jag i tjejernas garderober. Plockar bort sommarkläder för att göra plats för hösten. Det här vill jag inte göra i helgen så efter nattningen satte jag igång. Flera kassar med barnkläder ligger nu i hallen som vi ska ge bort (inför sommaren bestämde vi oss för att sluta spara för små kläder. Vi kommer nog inte att få ett till barn på ett par år så då kan vi lika gärna ge bort).

Leonore har det gott. Hon har mycket kläder att ärva men det är värre med Molly. Hon behöver nytt. Hon behöver skolstarts kläder. Är jag den enda som upplever barnkläder som otroligt ”gulliga” med tryck på katter och enhörningar? Vart hittar man prisvärda barnkläder som är mer neutrala?

-Dock kändes det bra att lägga sig och vara klar med rensningen

Nu vet vi vad som behövs och när jag ändå var igång körde jag lite bland mina egna kläder. Rensade ut kläder som jag inte använder, det kan någon annan istället få användning av!

Gårdagen i bilder:

Är det bara vi som äter tomtegröt till frukost mitt i sommaren? 😂Vi cyklade till en galleria och köpte egenvalda kläder till första dagen i skolan/förisHon är så taggad nu♥️Vi lyckades tajma in världens skur och cyklade hem till min mamma för att ta skydd. När vi kom hem igen var vi helt slut och la oss i soffan för att titta på Dumbo Tiki somnade i min famn👏🏼Det var skönt att komma hemifrån en stund och kötta ett oss på wörkoutHemma väntade god middag och när disken var klar satte vi på grillen och gjorde hajkbanan. Har man lovat så har man lovat

Äggröra vs omelett: Såg ni stormen kring Bianca Ingrossos diss mot en resturang som nekade henne äggröra? Dom serverade alltså omelett men kunde inte göra äggröra. Efter svar från en man inom restaurangbranschen (läs HÄR) tycker iallafall jag att restaurangens nekande till en äggröra är fullt rimligt. Vad tycker du?

Det fick mig också att fundera. Vad tycker jag själv allra bäst om? Äggröra eller omelett? Det är lättare att slänga ihop en god äggröra, och inget ställe gör äggröran godare än den hemma. Omeletter däremot… dom jag käkat ute slår mina med hästlängder. Så om jag ska laga ägg hemma gör jag helst äggröra och om jag ska käka ute väljer jag omelett. Kokta ägg är bland det tråkigaste jag vet. Är det inte lustigt att det är samma ingrediens men att det kan skilja sig så sjukt mycket beroende på tillagning?

Vad tycker du bäst om. Äggröra eller omelett?

En av mina bästa omeletter gjorde jag som lunch i Marbella i somras😋

Dagens planer: Inga egentligen. Dagen fortsätter i samma linje som igår. Har råkat fråga barnen om dom skulle vilja gå på bio någon dag och den frågan har dom INTE glömt😂

Jag ska fråga dom vid frukosten vad dom känner för att göra idag.

Dagens fråga: Jag och Hugos mamma är inte överens. På torsdag har jag och Molly en egen dag. Jag ska bjuda ut henne på lunch och så tänkte vi kolla i affärer efter pennskrin, suddgummi, mapp och innetofflor. Under våren och sommaren har hon pratat mycket om att ta hål i öronen, frågat om det gör ont och så vidare. Den dialogen togs upp igen under helgens glamping

Paula: Om du vill ta hål i öronen så får du det. Vi kan göra det på torsdag.

Molly: Får jag?

Paula: Ja. Det gör lite ont, och det kan bli infektioner. Sug på karamellen och se vad magkänslan säger.

Molly: Jag suger lite på karamellen.

Fia, som arbetat som sjuksköterska tycker att det är en dum idé och avrådde oss till att ta hål i öronen. Jag har delade tankar kring detta.

Ena delen av mig tycker inte att det är värsta grejen (kanske för att mina föräldrar tog hål i öronen på mig när jag var tre månader). Jag har själv örhängen i kanske en gång i månaden och skulle aldrig tvinga mina döttrar till något.

Samtidigt som jag idag tycker att det känns onödigt att göra något som kan leda till komplikationer. Vi får se hur det blir, vi suger på karamellen.

-Men vad säger du? Är hål i öronen på barn onödigt eller inte en stor grej? Om dina barn har hål i öronen, i vilken ålder körde ni?

42 Kommentarer

  1. JLB

    Jag hade ett helvete med läketiden. Tog lång tid, varade, växte igen så fort man tog ut örhänget lång tid efter de borde läkt, trots att vi skötte det med tvätt osv. Grät när mamma skulle byta örhängen på mig, gjorde superont… Samma med navelpiercingen när jag va tonåring, den tröck min kropp ut på ett halvår-år.. Är väl så min kropp är antar jag, men man vet ju inte de förän de är gjort och de är inte kul 🙁 Min sambos dotters örhänge växte in i örat, såg INTE skönt ut. Har bara dåliga erfarenheter av att ta tidigt. Bättre att vänta tycker jag, än att utsätta ”små” barn för onödigt lidande 🙂

  2. Sara

    Håller med dig angående tryck på tröjor. Köper baströjor från hm, kappahl och lindex. Enkelt och det passar till allt. Enkelt att både klä upp och klä ner.

  3. Frida

    Vår ena dotter tog hål i öronen när hon var 5 år. Då hade hon tjatat i över ett år. Det gick bra och aldrig varit några problem, nu är hon 10 år. Den andra dottern är snart 13 år och vill inte ha hål (iaf inte än).

  4. Karin

    Min dotter fick hål i öronen förra sommaren, när hon snart skulle fylla fyra år. Tyvärr blev det infektion i ena örat som kom och gick och inte riktigt ville läka ut trots att vi var väldigt noga med tvättningen. Till slut bestämde vi oss för att ta ut örhänget (bytte ett par ggr enligt olika rekommendationer). Så nu har hon bara örhänge i ena örat. Ser lite lustigt ut men hon ville så gärna ha kvar hålet i det friska örat så då fick det bli så. Någon dag ska vi ta om hålet i det dåliga örat men väntar nog lite med det….

  5. Caroline

    Jag tycker inte att de är en stor grej, jag fick göra det när jag var 5 år. Likaså min dotter fick göra det när hon var 5 år. Gör som du känner är bäst, du är ändå den som känner din dotter bäst! You go girl!

  6. Josefin

    I Dig Denim, Adidas och Nike har kanske den typen av kläder du letar efter! Även Bobo Choses men det är sjukt dyrt 🙂

  7. Sunny

    Självklart säger jag! Min tjej önskade det när hon fyllde fyra år och det fick hon. Inga som helst problem och inga infektioner. Bara man är noga med hygien. Förstår inte alls grejen med att vänta. Skulle man ångra är det ju bara att plocka ut örhängena. Jag själv tog hål när jag var tre. Och vem har någonsin ångrat sina hål i öronen och gett en ångest över det? 😂

  8. Helena

    Jag tjatade om hål i öronen innan jag var fyra år, när jag var fyra skulle jag få göra det…som jag måste ha tjatat.
    Ont gjorde det men jag bet ihop, för det var detta jag ville. Fattar än idag inte varför jag snöat in så på det så tidigt.

  9. Johanna

    Jag tog hål i öronen när jag var 25. 😂 Vill något av mina barn göra detsamma, hade jag väntat till 10 års dagen iallafall. Det gör faktiskt ont vid själva tagningen, det är meckigt att rengöra och besvärligt att sova ett par dagar eller en vecka.

  10. Maria

    Jag fick ta hål i öronen när jag fyllde 6 år. Helt eget val hade tjatat som en tok sen jag var 4 år. Det viktigaste är att som förälder alsolsprit öronsnibbar och örhängen och se till så det inte blir infekterat.

  11. Maria

    Jag tjatade mig till hål i öronen när jag var 4 år. Har senare tagit hål i öronen med både
    pistol och kanyl. Kanyl är det som gör minst ont då det bildad ett mindre tryck i örat. Ringar i stället för ploppar, då ploppar gör ont när man ska sova. Jag säger go for it om hon vill det. 😊

    1. E

      Jag personligen tycker att ringar är de obekvämaste som finns när man ska sova.
      Så det är nog en grej för var och en att bestämma hur man tycker. :O)

  12. Emma

    Jag tog mina hål när jag var 5-6 tror jag, gjorde med pistol och har aldrig haft problem. Är man noga med att tvätta ordentligt och sen är rädd om öronen så man inte fastnar i örhänget eller så, så tror jag inte det är någon fara. Ni bör dock vänta tills efter sommaren när allt bad å värme (risk för infektion) är över.

    Tack för en bra blogg!

  13. Caroline

    Jag har också en dotter i Mollys ålder som har sagt att hon vill ta hål i öronen. Jag har berättar hur det får till (har tänkt att gå till en piercare som gör med kanyl, inte pistol) och hon vill. Då sa vi okej om du fortfarande vill när du fyller 6 år kan vi göra då (det var ca 6 månader innan födelsedagen). Hon fyllde 6 år nu i sommar och då kom vi överens om att vänta till badsäsongen är över. Vi får se om hon fortfarande vill senare i höst. När hon fyllde år fick hon ”örhänge klistermärken” vilket var väldigt uppskattat.

  14. Sofie

    Hål i öronen – har vi ännu inte gett som alternativ till våra barn på 8 och 6. Om den stora velat hade hon nog fått men intresset finns inte. Vet inte heller om man bör bada med nytagna hål, kanske påverkar beslutet? Har hört att man bör gå till en riktig piercare iaf.

    Barnkläder – från stl 134 och uppåt är det snarare svårt att hitta ”barnsliga” kläder, då är det ofta mer minitonårskläder med korta sweatshirts, off shoulder-toppar, enbart svarta leggings osv. Mycket svårare att hitta fint till större barn! Till 8-åringen blir det Zara, en del Lindex och HM och Pompdelux.

  15. Sofie

    Båda var 7 år. Den ena gick det bra för (båda var på professionell piercingstudio). Den andra fick gigantisk infektion som slutade med att plopparna växte in i örsnibbarna vi fick skära upp dem och blodet sprutade.På VC sa de att de får in sådant här för ofta. Vi följde hygienregler etc men hjälpte ej. Men den här dottern är eksembarn så kan ha bidragit . Hon tog senare om i tonåren och då funkade det.

  16. Linn

    Om ni bestämmer er för att ta hål, gör det inte hos en frisör! Gör det hos en riktig piercingstudio som tar med kanyl. Då kommer det läka mycket bättre! Absolut inte bra att ta med håltagningspistol!

  17. Anna

    Min tjej tog hål i öronen när hon var 3 och tjatat om de och nu tog hon ett hål till vid 7 års ålder jag var skeptisk först men samtidigt så är de ingen big deal för mig! Min son tog hål i örat när han var 5 fick infektion efter ca 1 år och tog ut örhänget, visst var de jobbigt med en infektion för min lilla pojke men jag är som person väldigt sansad och min son tog de med ro även om de gjorde lite ont! Nu efter ett år vill han ta om hålet och jag tänker att han får bestämma men även påminna honom om infektionen för att han också ska förstå konsekvensen som kan bli!

  18. Paula

    Jag tycker man kan köra när barnen frågar om det själv och är stor nog att inte vara där med smutsiga fingrar. Min ena dotter fick när hon var 4 år. Min andra när hon var 9/10 år.

  19. Emilia

    Jag tycker att ni kan låta henne göra det om hon vill. Men gå till en piercingstudio och ta hål med kanyl! Absolut inte med pistol hos frisör eller apotek. Pistolen är inte 100% steril och bakterier och blodsjukdomar kan föras över. Mycket mindre risk för infektioner osv om man går till en piercare som vet vad den håller på med. Ni får hjälpa henne att vara noga med att göra rent, och göra det tydligt att hon inte får pilla på örhängena medan det läker.

    1. Håltagare

      På vilket sätt menar du att pistolen inte är 100% steril och att det finns risk för överföring av blodsjukdomar? Man använder ALLTID nya och sterila förpackningar att sätta på pistolen på precis samma sätt som en piercare använder en steril nål… Själva pistolen kommer inte i kontakt med hud och blod!!

      1. Olivia

        Problemet med pistol är att man ”skjuter” ganska okontrollerat genom brosket i örsnibben. Har du otur kan du skjuta fel vilket resulterar i att örsnibben spricker eftersom brosket ”trycks ut”. Tar du hål med kanyl är det mycket mer ”pricksäkert” och en diplomerad piercare är oftast bättre utbildad än någon som gått en utbildning från ex Blomdahls. Handlar även om vart piercingen görs, alla seriösa studior har regler och riktlinjer om hygien och sterila verktyg mm medan håltagning oftast går att göra på vilken frisörsalong som helst.
        Rekommenderar alltid att gå till dip. Piercare framför att skjuta hål med pistol. Mvh ssk och utbildad piercare. 🙂

        1. Håltagare

          Man har inte brosk i öronsnibben… Diskussionen angående pistol eller kanyl är en helt annan, men att säga att det inte är sterilt är att inte veta vad man pratar om!

    2. Eva

      Skillnaden är väl att med pistol krossar man hudvävnaden och med kanyl skär man sig igenom, därför är pistol inte att föredra…

  20. Zuz

    Mina kusinbarn var 2 och 3 år när de tog hål i öronen. Det var de själva som ville det. De fick förklarat att det låter när man klickar i örhänget med pistolen men att det går fort och sticker till. De tyckte inte det gjorde ont, och har aldrig haft problem med infektioner eller nått.

  21. Hanna

    Följer man Bianca lite vet man att hon är stammis där och skojade. Folk är för lättkränkta, förstår inte ironi och kan inte läsa mellan raderna. Dom måste skaffa sig ett liv istället för att gå igång på allt som ni bloggare gör

  22. Julia

    Jag tog hål i öronen när jag var 8. Tar man hos någon som är duktig och följer skötselråden noga ska det inte vara några problem, är själv diplomerad håltågare☺️ Kram!

  23. Nathalie

    Tack för en underbar blogg 🥰
    Min tjej som är 6 1/2 fick ta i Mars ungefär. Lillsyrran vill gärna ha men hon får allt vänta snällt tills hon fyller 6 😂 Om det inte skulle funka kan man alltid ta ut dom😍

  24. J

    Egentligen är det inte en stor grej, men öronen måste skötas om, och eftersom hon är så ung får ju ni göra det. Jag är vuxen och tog hål i öronen i våras, först 6v vård med en vätska, och nu är det en period att vänja sig med det så jag inte råkar slita av ett örhänge, tappa bort dem, och det är ett j*a pysslande ibland att ta av och sätta in dem! 😄 Som sagt, jag försöker vänja mig, men i det stora hela gillar jag dem men det är mer jobb än jag trodde. Vågar inte vara utan hänge en längre tid, för det känns som att det ska växa igen.

  25. Varpo

    Hej Paula! Båda mina tjejer har tagit hål i öronen när de var 5 år. De bad om de själva och var så pirriga och glada. Inga problem efteråt. Vi hjälpte såklart till med rengöring varje dag då de var för små för att hålla reda på det. Så länge de har varit små har de haft små pärlor i, men min stora tjej tycker nu det är kul att byta till lite större, festligare varianter när hon går på diskon och fester :-). Ingen big deal tycker jag.

  26. Alicia

    Tips om ni ska ta hål i öronen på Molly, ta INTE med pistol. Gå till en riktig piercare och ta med kanyl. Läs på! Pistol är verkligen inte bra för öronen.

Visa alla 42 kommentarer
Dagens frågaTankar

Dricka alkohol med barnen

Ibland är det lustigt hur kommentarer och egna tankar sammanfaller! Under vår middag på Direktör Nyfiken tänkte jag på det här med sommar och alkohol och barn. Så kom en kommentar om hur jag ser på att dricka alkohol med barn under just det inlägget!

Det jag tänkt på är hur mycket konsumtionen av alkohol ökar på sommaren. Det blir mer självklart att ta ett glas vin till maten, en kall öl på stranden eller dricka lite bubbel och äta chark på kvällen. Under vardagen känns det inte alls lika ”normalt” med ett glas vin en onsdag som det gör under semestern. Men så är det det här med barnen, som förälder – är det okej att dricka när man har barnen? 

I mitt fall så tycker jag det är helt okej att ta något glas när barnen är med men det ska ske med måtta. Jag vill inte att mina barn ser mig påverkad eller reagerar på att mamma är ”konstig” (ni vet när man kan känna att människor är lite lulliga men inte är direkt obehagliga eller något, men bara annorlunda).

Jag som förälder och vuxen står för trygghet och det får inte rubbas med en drink för mycket eller dåligt omdöme. Jag som förälder måste alltid vara redo för vad som kan hända. Till exempel köra bil till sjukhuset, kunna hoppa i vattnet om ett barn trillar i eller ja vad som helst. Mitt omdöme får inte grumlas av alkohol när barnen är med. Jag tror det är viktigt att ärligt veta sin gräns och hålla den. För mig funkar det med ett glas bubbel jag sippar på hela middagen. Hugo är större än mig och klarar lite mer, han kanske dricker 2 öl en middag. Men sen stoppar vi. Eller det är inte som att vi aktivt stoppar utan vårt behov tar slut där och vi är ”nöjda”. Det är gott med ett glas till maten men det är gott med vatten och läsk också.

Nu har både jag och Hugo en avslappnad syn på alkohol. Vi kommer inte från bakgrunder där alkoholen varit ett problem och det tror jag spelar in. Om man själv vuxit upp bland missbruk eller bara en dålig relation till alkohol har jag full förståelse för att man är striktare och har nolltolerans när barn är med. Och om man haft problem själv med alkohol tycker jag det är klokt att hålla sig borta helt och fullt! Man måste utgå från sig själv och ens erfarenheter.

En del kanske tycker det är onödigt att ens dricka det där glaset till middagen men jag tycker dels det är gott och trevligt och att det är bra att inte göra alkohol till något stort dramatiskt tabu för barnen. Visa på att man kan dricka måttligt utan att bli berusad och att det inte är något mystiskt/spännande/lockande på det sättet jag kan tycka det blir när man har förbud. Återigen – om det finns problematik i grunden har jag all respekt för förbud!

– Ett glas är OK, att bli berusad är inte OK!

– Var ärlig med din gräns och passera den inte!

– Alltid beredd om något händer som kräver ditt ingripande/fokus.

– Vankas det fest där det kommer finnas alkohol? Fixa barnvakt! Eller kom överens om vem som har barnansvar sinsemellan och avvik tidigare.

– Var vaksam på barnens signaler. Du kanske inte tror det märks att du druckit lite men barnen är illa till mods. Om de någonsin verkar bekymrade – ta det på allvar!

Så tänker jag – hur tänker ni? 

39 Kommentarer

  1. I

    Det var det mysigaste jag visste när vi var med på midsommar och kräftskivor. Föräldrarna satt på altanen och skrattade och vi barn sprang runt och lekte. Kommer inte ihåg något som helst obehag utan kommer ihåg hur kul vi hade. Visst blev några lite lulliga men föräldrarna hade alltid full kontroll och fokus på barnen 🙂 Julafton och sånt var vitt i min barndom. Kommer dock ihåg att min morfar plocka fram lite likör sent på kvällen när de minsta somnat.
    Tror det är olika från familj till familj. Hade jag tillexempel inte känt mig trygg som liten eller något annat barn hade självklart inte dom vuxna druckit. Alla gör som dom vill. Tycker ni tänker bra 🙂

  2. R

    Det jag reflekterade över var mer att Hugo skrev på sin story flera gånger att han sprungit bakis, det måste ju betyda att han festat till det lite mer. Eller så skämta han? Vad vet jag.

    Tycker oavsett inte ni verkar ha en osund inställning till alkohol.

    Håller med, det blir mycket mer till sommaren.

  3. Karin

    Varken min man eller jag dricker alkohol. Min man har haft en dålig barndom pga alkohol och är väldigt känslig för kombinationen överförfriskade människor tillsammans med barn.
    Jag tycker att det är ok att ta ett glas vin eller en öl till maten när barnen är med.

  4. Ewa

    För det första finns en massa forskning kring huruvida det funkar att normalisera alkohol eller ej – vi behöver inte spekulera ens. Därtill finns en hel uppsjö av barn som blivit intervjuade och kan berätta precis vad som händer med mamma och pappa efter ett glas, och hur läskigt det är – medan deras föräldrar tror precis som du att de ”bara druckit så det inte märks”. Se vit juls kampanjfilm t.ex.

    Tänker även på de som inte kan hantera alkohol, som kommer dricka för mycket fast hen inte vill, henoms barn kommer behöva plocka burkar ännu en morgon… tror du det är lättare eller svårare för den personen att tacka nej till alkohol om alla runtomkring dricker vs om ingen gör det?

    Det finns en uppsjö av alkoholfria alternativ, trodde inte det men nu har jag utforskat och vet bättre. Så ja, jag avstår all alkohol för mina och andras barns skull.

    1. Hanna

      Forskning visar inte på en absolut sanning.

      Jag är uppväxt där mina föräldrar drack måttligt men kanske i stort sett varje helg. Jag har aldrig sett dom berusade eller uppträda konstigt. Då har dom ändå även ibland druckit konjak eller så. Det hör gäller alla vuxna i min familj.

      När jag var övre tonåren åkte jag på resa med kompisar och några föräldrar. De drack helt annorlunda. Jag var i chock. Skulle nog kalla det för kulturchock. Förstod inte att föräldrar kunde dricka så. De enda jag sett fulla var alkisarna i centrum.

      Jag menar att det visst går att göra såsom Paula skriver trots forskning. Men fler verkar misslyckas än lyckas om man ser på forskningen

    2. sara

      Fast det behöver ju inte alltid vara så dramatiskt ellerhur? Ja det finns barn som växer upp i hem där det missbrukas alkohol men det är skillnad på att BRUKA OCH MISSBRUKA! Att dricka vin till maten är något som är väldigt vanligt i många länder, jag tror mer det är Sverige som behöver ändra sin syn på alkohol. Svenskar super ju och det e klart att barn far illa av det. Men fråga barn i Italien eller Frankrike hur illa de far över att deras föräldrar dricker vin till middagen? Svenska ser ju alkohol som en dryck man ska bli full på, inte måltidsdryck eller något som förhöjer smakerna på maten. För det krävs kunskap om druvor osv som de flesta i Sverige inte har. I andra länder är det pinsamt att bli så pass berusad att man spyr och inte kan stå på benen, här är det normalt.

  5. L

    Har en övning till dig. Byt ut ordet ”alkohol” till ”socker” under texterna som är under bilden på dig och Hugo. Är du lika avslappnad i din relation med socker, eller är du det inte pga ätstörningar du haft? Eller något annat?

  6. Josefin

    Jag dricker inte alkohol längre och skulle aldrig göra det i barnens närvaro. Vissa dagar tål man mindre pga olika orsakee och då kanske det räcker med ett glaa för att bli annorlunda.. tänkee också att minst en i sällskapet skulle vara helt nykter om jag valde att dricka så den personen kan köra om något skulle hända. Men alla är vi olika dina värderingar låter sunda även om vi inte tänker helt lika 😊

  7. Rebecka

    Tänker så jag med, men de ter sig naturligt att inte dricka med barnen då jag inte riktigt ser njutningen i de, en öl till maten eller vid grillen är okej men att sitta i soffan med ett glas vin, de spar vi oss med till barnen sover.
    Alkohol å barn hör inte ihop, men de behöver heller inte göras otillgängligt och försvårat.

  8. Saga

    Tycker inte barn och alkohol hör ihop alls. Om nåt händer vill jag kunna ha 100% fokus, kunna köra om det behövs etc. en kurs på universitetet jag läste tog upp just det att normalisera alkohol (oavsett mängd) gör inte att ungdomar vill testa det mindre, eller får en sundare relation till alkohol. Snarare har det motsatt effekt.

    1. Anna

      Men då kan man inte ta ett glas när man har barnvakt heller. Om man ska tänka att något kan hända?
      Mina föräldrar har haft en sund relation till alkohol, varken jag eller min bror har en motsatt effekt för alkohol. Vart hittar man denna forskning? Intressant

  9. Jossan

    Min mamma och hennes sambo drack typ varje helg från att jag var kring 12 (då flyttade de ihop) tills jag flyttade hemifrån efter studenten. Det var hög musik och bråk och skrik på en sån extrem nivå… De slutade inte fast jag grät, bad de att sluta, ringde min moster och bad om hjälp, ingenting fungerade. De sa att man måste få ha fest på helgen och att man måste få kunna diskutera med varandra. Alltså jag har sett de så fulla att de varken kan stå eller prata, jag har fått höra att jag inte kunde komma in och bestämma i någon annans hem. Som om det inte var mitt hem liksom. Med det vill jag bara säga att jag tycker att ni tänker helt rätt men vill också påminna om att hålla i det upp i åldrarna för det gör fan lika ont när man är 15 år.

  10. Nina

    Tänker som du, dricker väldigt väldigt sällan, kanske 2 glas per år.
    Du skriver att man som vuxen alltid ska vara bered att kunna köra, men hur funkar det om båda tagit ett glas till maten?

    1. Nina

      Hade precis samma fundering, om båda tagit ett glas, vem kan då köra om det behövs? För oavsett hur mycket elller lite alkohol man fått i sig ska man aldrig sätta sig bakom ratten

  11. Emma

    Jag tycker inte att barn och alkohol hör ihop men det är min personliga åsikt. Jag dricker sällan alkohol och gör jag det så är det inte när barnen är med. Vill andra göra det – fine, men jag vill inte känna mig påverkad bland mina barn.

  12. Amanda

    Tänker exakt så!! Har inte ens barn. Men vill inte uppfattas full av våra bästa vänners barn heller. Min mamma o pappa / släkt har alltid druckit med oss men precis som ni , med måtta. På lov osv har tex pappa druckit öl när han snickrat m.m o sen vin o en whiskey till maten. Aldrig sett dom påverkade så det syns förrän mamma i vuxen ålder. Varken jag eller min syster har haft stress press eller NÅGOT över alkohol och vi har fått smaka av dem innan vi var 18, tror det avdramatiserade det för OSS och har gjort att båda fått en sund syn på alkohol! Kommer göra lika när jag är föräldrar.

  13. L

    Tänker på om barnen vill smaka på de man dricker. Vad ska man säga då ? Att du får inte smaka drickan för att det är alkohol ? Då gör ju det lockande istället. Tycker att barn och alkohol hör inte ihop. De borde inte veta i tidig ålder vad det är för nåt. Tänk om de tror att det är saft och typ dricker det om man typ kollar bort en sekund. Nä, för mig känns det fel att ha alkohol omkring barnen vid matbordet.

    1. J

      Om barnen vill smaka, ja då är det väll bara säga nej? Det gör vi med mycket hemma såsom ex. Cola. Det vill vi försöka hålla barnen borta från så länge som det går så då är det bara att säga ”nej, det är bara vuxna som dricker det” och sen är det inget och diskutera mer. Behöver inte göra allt så omständigt?!

      1. E

        Håller med J även om jag inte dricker alkohol så e det detsamma med cola här hemma. Nej du får ej smaka för det e vuxen dricka,

    2. Amanda

      Jag tänker att det fungerar precis så. Det finns saker som är för vuxna och inte för barn. Barn får inte dricka alkohol. Lockelsen med alkohol kommer nog oavsett. Hemma dricker vi ytterst lite och sällan men om jag tar en folköl eller lite whisky är det inte upp till diskussion. Jag bestämmer utifrån vad som är bäst för mina barn och har ansvar att sätta gränser. Barnen får inte saker för att de vill. Jag tror inte det är alkoholen i sig som är problemet utan hur föräldrarna hanterar det. Befinner jag mig i ett riskbruk bör jag inte ha alkohol hemma alls.

    3. Fia

      Men ska man sluta dricka kaffe då med när man får barn ?!Man kan faktiskt säga nej till barn, det är ett måste . Annars får man det väldigt jobbigt 😅
      Räcker väl med att säga i stil med ; ”Nej det är mammas dricka för hon är vuxen. Du har din egna dricka”
      Så slutdiskuterat ! Lätt o enkelt .

    4. Dolores Umbridge

      Vet att föräldrar i min närhet (har inga egna barn) säger ”nej, det är vuxendricka” om både kaffe, energidryck, alkohol och läsk.

  14. J

    Jodå, under semestern dricks det betydligt oftare, men precis som ni, blir vi knappt salongsberusade utan slutar efter 1-2 glas, för att vi inte vill ha mer. Tar en paus för nattning, sen om vi är ett ”föräldragäng” kan vi dricka lite till. Inte varje kväll, utan beroende vad det är för tillställning. Så är vi uppvuxna, vi har en avslappnad inställning till alkohol, sen resten av året kanske vi tar en folköl till fredagsmiddagen på sin höjd. Men det är nåt härligt med ett glas vin på semestern, man slappnar av, njuter så mycket mer. Svenska sommaren är ju bäst!

  15. Samme

    Min farfar var alkolist så jag har aldrig sett mina föräldrar fulla. Dock har jag sett de tagit en öl, cider eller ett glas vin till maten. När man blev bortbjuden kunde de säkert ta två glas men aldrig sett de berusade och är 23 idag. Jag är väldigt tacksam för det eftersom jag fått bilden av att man dricker alkohol för att det är gott och inte för någon annan anledning. Sedan har jag och mina föräldrar på senaste året pratat om galna fyller de har haft men det är ju för att jag själv är vuxen idag. Jag tycker att ni verkligen har en sund tanke om detta!

  16. Cecilia

    Tänker lite samma, speciellt att normalisera alkohol på samma sätt som andra njutningar som mat eller upplevelser. Men samtidigt kan man ju bli ”annorlunda” av andra saker än alkohol. Av exempelvis sömnbrist kan man ju bli kanske yr, virrig och irriterad. Eller att man blir annorlunda med olika människor eller i olika sammanhang. Sedan visar viss forskning att män egentligen tål mindre alkohol än kvinnor, att storleken är en myt.

  17. Amanda

    Håller med dig helt och hållet, trots att jag själv aldrig dricker.

    När vi fick barn tog vi upp vad vi önskar med alkohol kring våra barn, tex vid julafton. Att något glas känns okej men att man skall vänta med spriten tills barnen somnat/åkt hem. Tyvärr blev en del stötta och valde att inte fira med oss något mer då de inte var beredda att vänta med spriten. Känns sorgligt att de valde spriten framför min familj och vår relation. Men känns bra att hålla fast vid det för barnens skull!

  18. Kajsa A

    Så himla bra skrivet! Har växt upp med en farfar som var alkoholist, vilket han var under pappas uppväxt också. Det har gett mig och min familj en sund inställning till alkohol. Jag tror att det blir antingen eller, sen behöver man ju inte haft missbruk i familjen för att få en sund inställning heller! Men bra att du tar upp det. För jag tror att många föräldrar där ute tyvärr passerar den gränsen du pratar om. Och det i mina ögon är fel. 😊

Visa alla 39 kommentarer
×

Paula Rosas

Hej på dig och välkommen till min blogg. Mitt namn är Paula Andrea Rosas och här kommer några korta meningar om mig. Jag är en 27årig tjej som lever mitt liv genom att göra det bästa av dagarna. Mitt liv kretsar kring mina fantastiska döttrar Molly-Elise och Leonore och min underbara man Hugo Rosas, familj och vänner. Jag är en glad, familjekär och envis tjej som älskar att skratta. I min blogg kommer ni få följa med mig i min vardag. Träning, äventyr, dilemman och utveckling i mammarollen, resor, giftermål, vänskap och utbildning. Samarbetsförfrågningar: paularosas.media@gmail.com