Dagens fråga
Dagens frågaTankar

Favoriserar jag barnen?

Fick en fråga bland kommentarerna om huruvida jag favoriserar Leonore. I hens kommentar frågade hen mig, om jag gjorde detta omedvetet eller medvetet.

-Jag favoriserar båda mina flickor medvetet!

Det blir mitt svar. Mina döttrar kommer alltid i första hand, och det är utifrån dom jag bygger mitt liv. Jag prioriterar dom i mina beslut, och det är dom jag vill spendera mest tid med.

I morse skrev jag att det är en privilegie att vara sin egna för att man själv kan styra sina mötestider men det har inte en chans mot privilegiet i hur mycket tid vi har fått tillsammans under dessa år♥️

I min roll som mamma lägger jag mycket tid till att reflektera. Jag gör mitt bästa för att finnas där för båda lika mycket. Samtidigt som jag medlar och hjälper dom till att få förståelse och respekt för den andre. Jag markerar när någon avbryter och vägleder med att säga ”vänta! Nu pratar Molly/Leonore, håll kvar din tanke så får du snart säga”.

Jag prioriterar tiden med dom tillsammans, vi är oftast allihopa men jag tycker också att den egna tiden med enskilt barn är viktigt. Njuter av att umgås bara med Leonore, och med Molly lika så

TB när jag och Molly checkade in på hotell i somras

I det vi gör tänker jag till för att följa bådas intressen. Jag är en rättvis förälder och kör på mycket ”varannan gång” och det har dom accepterat. Gör mig bästa för att låta dom själva ta mer utrymme och intiativ för att bygga på en utveckling. Jag är både med i leken men tillåter också ”tråktid” där dom själva får utmana sin fantasi.

Jag favoriserar absolut mina två barn. Men ställer dom aldrig, aldrig mot varandra. Rivalitet är det sista jag vill att dom ska känna gentemot varandra…

I dagsläget är dom små, men i framtiden kanske det kommer tuffare perioder där enskilt barn behöver mer tid. Och då kommer det att få bli så och jag kommer att göra mitt bästa för att den andra inte ska känna sig utanför och inte sedd.

Men för att knyta an till frågan gällande om jag faktiskt favoriserar Leonore- så är det inte. Det kanske uppfattas som det utåt just nu men under den senaste tiden har familjen genomgått en omställning. Molly gick från förskola till skola. Min lilla plutt håller faktiskt på att bli en stor tjej och med det kommer ett annat förhållningssätt. Vi måste respektera barnen och visst delar jag med mig av familjen men kanske något ytligare för att just visa respekt.

Min blogg handlar om mig. Mig som människa och i mig har jag flera roller. Min roll som mamma är min allra viktigaste roll, och ni vet säkert vid det här laget att jag är väldigt familjär. Familjen betyder allt och mest för mig.

Jag som människa är öppen av mig, likaså familjen. Dom kommer fortsätta att figurera här inne, men i takt med att dom blir äldre behöver familjens gränser respekteras. Ett exempel är att jag alltid frågar först om jag får bilda och blir svaret nej så är det nej🤷🏻‍♀️

16 Kommentarer

  1. B

    Jag har för mig att du fick en liknande kommentar (det är nog rätt länge sen nu), men då handlade det om att du favoriserade Molly…? Jag kanske kommer ihåg fel, men jag är nästan säker. Min poäng är i alla fall att det alltid finns folk som letar efter grejer att trycka till för.

  2. Marie

    Dummaste och mest grundlösa kommentar jag hört. Även om det skulle finnas någon mer bild på L på instagram , och?! Som att det betyder att du skulle älska M mindre🙈Jösses. Alla fattar att du älskar båda dina döttrar till månen och tillbaka om man följer dej, du är grym! Bry dej INTE om bittra människor som inte mår bra i sej själva. Kärlek❣

  3. Leoni

    Det känns inte som att det var en seriös/genuin fråga, mer något för att ”klämma åt” dig och göra någon slags ful pik. Tröttsamt! Du verkar vara en fantastisk mamma.

    Jag har tänkt en del på det här med att fota (eller bilda, älskar det haha!) barnen och respektera deras integritet och vilja nu när dom blir större och du/ni jobbar med social media –

    – Om det är en kampanj med tex Polarn & Pyret där barnen står i fokus och på sätt och vis ÄR kampanjen, hur skulle du/ni reagera om barnen på fotodagen inte vill vara med? Alltså hypotetiskt att dom har sagt ja först, men när fotodagen kommer så vill dom inte? (Finns nog inget fel eller rätt svar, jag bara undrar utifrån en influencers syn eftersom det är ert jobb och så många inblandade i just kampanjer och samarbeten)

  4. Nina

    Hej. Jag måste säga tanken har slagit mig också men enbart baserat på att du lägger ut många bilder på Leonore (på instagram) med många kärleksförklaringar men inte lika mycket på Molly. Men vi som följare känner ej er privat och jag tror inte för en stund att du älskar Molly mindre.

      1. Leoni

        Men om ni tittar tillbaka på Molly i den åldern så var det precis lika mycket bilder på Molly då som det är på Leonore nu. Ha i åtanke att Molly nu är äldre och kanske inte alltid VILL vara med på foto, medans L fortfarande är i en väldigt fotovänlig ålder.

        Det kan skapa en ångest och press hos en förälder att höra så bakgrundslösa kommentarer och för barnet själv om hon senare läser dom. Tänk på vad ni skriver och ha riktig fakta bakom era påståenden.

    1. Mikaela

      Jag kan ha fel men jag har också två barn och lägger ut fler bilder på mitt yngre barn då mitt äldre barn inte alltid vill fotas.Den minsta är betydligt mer linslus än den äldsta.Kan vara så enkelt.Man älskar inte den ena mer eller mindre för det.

    2. M

      Men asså Molly har faktiskt varit med i bloggen i typ 2år innan L fanns?! Vem bryr sig om hon lägger upp ”fler” bilder på lillasyster. Hon ligger ändå i lä efter storesyrran. Jeeez vilken icke-fråga.

    3. Hanna

      Konstigt hur olika man kan se på saken. Håller verkligen inte med! Tycker hon lägger ut bilder på barnen i samma omfattning!

  5. StrongerLife

    vilken kommentar! Irriterande att ens få en sån kommentar.
    Fint svarat, fint tänkt. Du är en kanonfin mamma och kollar alltid att vara den bästa mamman till dina barn.
    Ha en fin helg <3

  6. Jannika

    Men vilken kommentar alltså, hur orkar människor? Jag tycker du verkar göra ett fint jobb som mamma och behöver inte alls förklara dig Paula! Ha en trevlig kryssning! Kramar från Finland ❤

Visa alla 16 kommentarer
Dagens frågaTankar

Fredagens bekännelser

Ty jag har syndat under denna vecka!

-Ätit godis hela veckan

Fick hem ett bud med turkisk peppar. Jag har INTE karaktären eller ens viljan ”att vänta tills på lördag” så har istället ätit turkisk peppar hela veckan

Life goals att ha en liten skatt såhär i kylskåpet

-Julmusiken är igång

Vi kan inte vänta och lyssnar redan på julmusik hemma😂 Molly och jag hjälper Leonore med texterna på jullåtarna och dom har bestämt sig för vad dom vill vara på Lucia. Lite hetsiga eller?

-Slängde en av Leonores teckningar

Och bet mig själv i läppen när hon frågade vart just den teckningen var…

-Ovana delux

Här är jag 28 år och dricker fortfarande mjölk direkt ur mjölkpaketet hemma. Slickar också av smörkniven för att det sista smöret🙈 När vi på Clean bakade kanelbullar tillsammans med Bröd & Salt fick jag dock ta del av någonting som var ÖVER MIN GRÄNS. Vissa åt bulldegen och då vändes det i magen på mig🤢 Absolut smeten till en kladdkaka, men INTE rå bulldeg!

-Kastat skräp i naturen

Jag spottade ut mitt tuggummi på trottoaren (jag vet, sjukt osmakligt) och traskade vidare men hann inte långt innan ångesten kom krypande. ”Tänk om en stackars fågel kvävs tack vare tuggummit”. Gjorde en U-sväng, plockade upp tuggummit och fortsatte tills en papperskorg kom. Vem har sagt att man inte kan vara efterklok? =)

-Skyllt ifrån mig

Molly: Mamma! Varför hade jag ingen handduk i min gympapåse idag?

Mamma: Jag vet inte, fråga pappa!

Det var jag som packade gympapåsen MEN SNÄLLA LILLA FLICKEBARN FÖRLÅT FÖR ATT JAG MISSADE EN SAK! Det är mycket att hålla koll på i skolan. Obligatoriska tider, föräldraplattform via Stockholms stad för att sjukanmäla, utflykter, veckobrev, planeringsdagar, frukt till fruktstunden varje dag och så gympa.

Är det rimligt att sätta ”packa din egna gympapåse” på en sex årings ansvar?

-Dragit vita lögner

Kan vara så att jag skyllde på mensvärk när jag låg i sängen och bad Hugo gå upp till övervåning för att hämta ett glas med Pellegrino till mig. Ändå en legitim vit lögn. Hade inte mensvärk just då men jag måste ändå utstå värken en gång i månaden vilket Hugo aldrig kommer känna av. Upp med en hand om du också använder ”mensvärk” för att få igenom tjänster från din partner! ✋🏼

Vad har du för fredagsbekännelser?

29 Kommentarer

  1. Lovis

    Ämnet heter idrott och hälsa, inte gymma. Du packar en väska med idrottskläder, inte en gympapåse. På samma sätt som att vi inte längre säger dagis utan förskola (för att de nu har en mer utvecklad läroplan) behöver även idrottsämnets status höjas. Det första och enklaste sättet att påbörja det arbetet är genom att benämna ämnet med sitt riktiga namn.

    Mvh
    Ämneslärare i idrott och hälsa

  2. Michelle Nilsson

    Asså så sköna bekännelser 😂 längtar verkligen tills jag också blir mamma. Du verkar ha det så kul och mysigt med dina barn!

  3. Julia

    Dricka ur mjölkpaketet eller slicka på en smörkniv kräver nog näst intill pistolhot innan jag går med på det, men bulldeg med socker och kanel är ju en delikatess 😁

  4. Rebecca

    Jag tror absolut att Molly fixar att packa sin egen väska! Du skulle kunna rita/skriva ut bilder (Pictogram) för saker som ska i väskan. Då glömmer hon ingenting. Hon skulle kanske också kunna få en penna som hon kan stryka över de saker hon redan hämtat. Om alla bilder sitter på en rad med exempelvis gympapåsen först vet hon att hon ska hämta den först, när den är hämtad kan hon stryka gympapåsen med en penna och då se vad som ska hämtas sen. När alla bilder är överstrukna är hon klar och väskan packad. Om bilderna är inplastade och ni använder en penna som kan suddas (typ whiteboard) kan samma bilder användas flera gånger 🙂

    Hoppas ni hittar ett sätt som passar er 😀

    1. A

      Rätt säker på att hon menade att hon vet sig själv i läppen, alltså ett ordspråk på att inte veta vad man ska säga haha 🙂

  5. Therese

    Självklart ska hon vara delaktig i packningen i allafall. vi har löst det så att jag ansvarar för handduk, duschprylar och hårborste (känns viktigast) medan dottern plockar ihop kläder till efter gympan. Då hon skall komma i gympakläder så vet jag att hon har kläder att ta på sig om hon mot förmodan missat något. Jag tänker att har hon tex glömt strumpor så får hon ta samma igen och dör inte av det men kanske minns till nästa gång att hon glömde. Hon ansvarar helt över det då jag tror att det är viktigt att vi inte dubbelkollar allt dom gör så dom får känna att vi litar på dom.

  6. LL

    Packa gympapåse med stöd av vuxen är hon absolut redo för! Dessutom blir det lättare för Molly att ha koll på sina grejer i omklädningsrummet eftersom hon vet vad som finns i väskan 😊

  7. Nathalie Gustafsson

    Fråga henne själv om hon vill packa sin egna gympapåse! Vill hon så gå igenom vad som ska vara i så allting är solklart & extrakolla alltid 😊

  8. Malin

    Mina barn har jämt fått ansvar att packa sina väskor. Jag kan dubbelkolla ibland men absolut inte alltid. Min 6åring behöver påminnelse när han har idrott eller simskola i skolan men packar själv. Idag skrek han till på vägen till skolan att han hade glömt sina gympaskor så då vände vi bara:) Detta har gjort att min 11åring och 9åring packar allt själva. Dom ansvara för när dom har sin idrott och när dom tex ska va matsäck med sig. När läxorna ska in och sånt. SJÄLVKLART vet jag när dom har sina saker men dom har sitt egna huvudansvar. Dom glömmer aldrig något(peppar,peppar) och jag tror det gör dom gott att ha lite ansvar över sina egna saker:)

  9. Matilda

    Bulldeg är ju galet gott!! När min pappa brukade göra kanelbullar så kunde kantbitarna ibland bli för små för att blir bullar så dem åt vi upp. Bästa!

  10. Sofie

    Tycker det är rimligt att en ”normalfungerande” 6-åring kan packa sin egen gympapåse! Ni kan ju börja med att Molly får lägga fram det som behövs och en vuxen kollar att alls finns med. Sen tror jag hon fixar det själv.

  11. Lina

    Slängt en teckning? 😀 jag rensar ut teckningar i mängder varje vecka annars hade vi bott i en teckningsfabrik med halvfärdiga alster. Sorry not sorry, mem sparar dom finaste såklart <3

  12. A

    Det spelar ingen roll om du äter en påse på lördagen eller väljer att fördela påsen under en hel vecka. Du får i dig lika mycket oavsett. Det är tråkigt att du lyfter det som något dåligt att äta en eller två godisar om dagen varje dag.

    Till samtliga- ät en eller två godisar om dagen utan att känna att du gjort något fel.

    1. M

      Haha tänkte också på det, om den hållt hela veckan så måste hon ju ätit typ en bit om dagen. Vilken synd 😂 jag äter typ 2 hela påsar om dagen haha

    2. Tandsköterskan

      Ur ett munhälsoperspektiv så spelar det absolut roll. Risken för karies är betydligt högre om du äter godis lite men ofta, då är det bästa att äta allt på en gång. Men förstår absolut vad du menar med att man inte ska få dåligt samvete över att man äter godis, tycker det säger rätt mycket tyvärr.. Inga bra hjärnspöken att ha och göra med. Tycker ofta det pratas om att unna sig pasta.huh!?

    3. X

      Förstår va du menar..MEN för tänderna spelar det faktiskt roll. Då är det mycket bättre att äta allt på en gång, istället för att småäta varje dag i en veckas tid.

  13. A

    Ja, vi ska börja nu med att 6 äringen packar sin väska. Honnfår vilder på vad den ska innehålla.
    Sen får jag väl dubbelkolla hehe

  14. Josefine

    Hej Paula! Älskar din blogg och vill bara säga att jag tycker du verkar så genuin! Och jag tycker verkligen att du är så vacker! 😍 Inifrån och ut! Ha det bäst!

  15. Matilda

    Finns nästan inget godare än bulldeg, en ogräddad bulle med massa kanel och socker. Har du testat? 🙂 Varning för magknip 😂 men det är det värt!!!!

Visa alla 29 kommentarer
AllmäntBilderDagens frågaTankar

Torsdagsstatus

Nu börjar nedräkningen till helgen. Två dagar kvar, sen blir det mental vila. Tänk vad livet kan skutta, förut var nedräkningen till festen. Och nu till att.. sova😂

Sömn: Generellt tummar jag inte på min sömn. Jag är hård mot mig själv att lägga mig i tid. Under föräldraledigheten var det värre, då ville jag komma ikapp när bebis sov. Städade och jobbade samtidigt. Än idag finns jobb kvar när jag lägger mig men väljer att vänta med det tills arbetsdagen börjar igen (men ibland är det också skönt att kvällsjobba).

Men just det där med att inte tumma på sömnen under vardagarna gör att jag orkar hålla mitt höga tempo. Går som en maskin under vardagar, och på helgerna sänker jag garden och laddar om. På helger lägger jag mig till och med ännu tidigare än på vardagarna oftast🙈 Hur ser du på sömn? Hur många timmars sömn snittar du per natt ungefär?

Onsdagskvällen: Brassade på korv och potatismos till tjejerna parallellt som jag stod i badrummet och bättrade på dagssminket med röda läppar och lite mer solpuder.

Igår firade vi Michan som fyllde 30 år igår♥️

Det finaste man kan ge någon är tid. Så Michan fick ett kort av oss med ett datum hon ska sätta en prick i kalandern på. Vi ska ut på äventyr, men hon vet inte vart🙌🏼

Jag & Meley

Dagens planer: Arbetar på förmiddagen, kör mitt andra pt pass med Angelica och käkar sedan lunch med Hugo. Tänk vilken lyx för mig att jag har WörkOut (min träning) och Hugos kontor vägg i vägg!

Känns som att luncher med Hugo i veckorna kan bli en ny, fin tradition om jag lyckas synka mina pt pass vid lunchtid. Det är en morot som jag har inför hösten och vintern, så jag även lyckas fånga upp min käre make under vardagens arbetstid.

Senare: Är så spänd på att få visa upp resultatet av mitt projekt ”kalkvägg”. Det blev så himla bra, och bättre än vad jag någonsin hade kunnat föreställa mig.

Att göra om hemma är livsfarligt för nu vill jag fortsätta! Vill ha en ny lampa i matsalen som passar bättre in till kalkväggen, vill måla fler väggar i kalkfärg, vill lackera om våra vita luckor i köket, vill bygga in en vinkyl och bygga en köksö. Vill göra om allt🙈 Men så kommer jag på mig själv.. en sak i taget Paula. Juste, så var det ja.

Jag har alltid varit ivrig och vill verkställa ideér på momangen. Det är en av mina starkare egenskaper men som också kan sluta tokigt med att jag blir stressad. Denna höst har jag tackat nej till många jobb just för att inte utsätta mig själv för mer än vad jag klarar av. Och det är en vinst för mig, att jag har kommit till den insikten.

I vanlig ordning romantiserade jag yrken under gårdagen och tänkte ”det är kanske målare man ska bli”. Att ha fått ägna tid till att måla om en vägg har varit väldigt rogivande och härligt

Ha: En magisk torsdagsförmiddag!

5 Kommentarer

  1. Nathalie

    Hej Paula,
    Du är en helt fantastisk förebild. Som fru, som mamma, som vän, som människa helt enkelt. Har läst din blogg i många år och man kan se hur du utvecklas och att ha fått följa dina faser i livet är så häftigt. Tänker på detta ofta när jag läser så jag kände bara att jag ville säga det…..lätt att tänka men ännu lättare att glömma bort att säga eller skriva det.

    nu till något väldigt ytligt, vart har du köpt den supersnygga vita toppen?

    Kramar <3

Visa alla 5 kommentarer
Dagens frågaTips

Ovanan som ledde mig till en ny upptäckt

Jag har en ovana som jag inte blir av med, och det är känslan av att bära något nytt inför speciella tillfällen. Har kommit runt min ovans genom att låna mycket kläder inför speciella tillfällen. I november firar vi Hugo med en stor 30 årsfest och kikar i detta nu på vackra klänningar. Men lånar hellre.

Denna ovana har jag tyvärr fört vidare till tjejerna. För har vi varit på jakt efter ”kryssnings-kläder”.

Jag är uppvuxen med att inför resor klär vi upp oss. Jag njöt som liten av att själv få välja min finaste klänning som jag ville bära när jag och mormor skulle ta oss över Östersjön till Finland. Delvis är jag en kameleont i mitt föräldraskap och tar efter traditioner från min egna barndom till tjejerna. Jag har introducerat dom till en massa böcker som jag läste, och vi har bland annat tittat på julkalendern med Pelle Svanslös som var en av mina favoriter som liten.

Dagens ovana blev dock en upptäckt för mig. Förstår inte hur jag kan ha missat barnkläderna från Minimarket!!! Dom är ljuvliga och barnen gillade massor när vi var inne på Åhléns och kikade runt. Läckra tryck, rimliga priser och bra kvalité. Kommer definitivt att handla mer barnkläder från Minimarket.

Tjejernas egenvalda kläder inför helgens kryssning från Minimarket:

-Tar du efter saker i ditt föräldraskap från din egna barndom?

10 Kommentarer

  1. Jennifer

    Gud ja, kommer på mig själv med att låta precis som min mamma emellanåt… Både positivt och negativt, man får sig ju en tankeställare över vad det är man vill föra vidare liksom 😉
    Ska göra en tradera sökning på minimarket med en gång det där såg ju jättefint ut!

  2. Malin

    Jag köper nästan aldrig kläder till mina barn. På min arbetsplats är vi ca 30 anställda i samma ålder och nästan alla har småbarn i olika åldrar, så där cirkulerar vi med barnens urvuxna kläder. Vi skänker till varandra och hör oss för vem som behöver vad. Så himla smidigt och bra. Bra för miljön och bra för våra plånböcker. Händer såklart att man köper lite nytt, men oftast har man så det räcker.

  3. Johanna

    Visst är det så att vi för över saker från vår egen ”norm”, dvs så som vi är vana från vår uppväxt att göra.
    Men – som vuxen måste vi börja se över vad vi gör och hur vi gör det.
    Ni lever ett liv med en extrem klimatpåverkan, åt fel håll. Reser mycket, nyttjar hotell ofta, äter ute minst en gång per vecka, köper enorma mängder nya kläder…
    Som influencer förstår jag att det ligger nära till hands, men jag önskar så att du kunde hitta nya vägar.
    Kanske tjejerna tex själva kan få välja vad de vill ha på sig av sådant som redan finns i garderoben?! Kanske väljer de att inte alltid se lika ut då? (Även om det ör supergulligt). Är det kanske dax att de får välja vad de som individer faktiskt tycker är fint och får skapa sig sin egen stil och identitet?
    Och självklart behövs nya kläder då barn snabbt växer ut, men köp klimatsmart, välj bort nyproducerat, och om du ändå köper det, välj bort fluorkarboner och andra giftiga ämnen. Kanske kan du tipsa om bra secondhand butiker?!
    Vi bär alla ett ansvar för miljön.
    Och jag förstår inte riktigt när du skriver att det är en ovana som du ”tyvärr” fört över till tjejerna, och så fortsätter du att shoppa till dem?!🤷🏼‍♀️
    Så kom igen, du kan göra mycket bättre – om du bara vill…
    Heja dig🙌🏻🙂 Let’s get better🙏🏼

  4. V

    Tycker att det kan vara fint att vilja klä upp sig inför att resa men tycker att det kanske går till överdrift om man som familj reser väldigt mkt och då varje gång ska ha nya kläder bara för att. Då blir det inte samma sak anser jag.
    Jag tycker att man ska klä upp sig inför kalas och sådant så det tar jag gärna vidare till mina barn. Dock får de inte nya kläder inför varje gång utan de har sina kalaskläder som de får ha tills de vuxit ur dom.
    Tror att det skiljer sig mkt och beror helt på hur en ser på konsumtion. Viktigast är väl att fråga sig vad det är man vill föra över till barnen och vad de ska lära sig. Så får man göra det som passar ens egen familj 😊

    En fråga, brukar du köpa begagnade saker till barnen? Om inte så tycker jag definitivt att du ska ta dig en titt, finns alltid sååå mkt och det går lätt att hitta saker som knappt går att se att de använts 😊😊

  5. Cornelia

    Ja det känns rätt sjukt att köpa saker inför varje ny grej, skillnad om man gör saker ganska sällan – då kan det få bli speciellt och roligt att köpa något nytt. Men både du och barnen gör ju saker/åker iväg vääldigt ofta och då gör ni nog både er själva och miljön en otjänst genom att köpa nya kläder varje gång. Nog måste ni ha tillräckligt?

    1. M

      En idé är att du kan låta barnen välja det finaste dom tycker de har i deras garderob? De har säkert redan jättefina klänningar och ser som kanske inte används till vardags och skola/förskola. Då kommer de ju tycka det är roligt att ta på sig den fina klänningen igen.

      1. Jessica

        Svår balans. Är ju jättekul att köpa fina kläder till barnen o ha sig. Dock blir det ofta väldigt mycket av allt framförallt från influencers. Jag vet inte heller vad som är rimligt, men försöker inte köpa så mycket till ungarna, vissa saker ärvs sen köper jag lite nytt ibland. Jag vill inte skämma bort dem för mycket även om jag kan, men det är så svår balans. För konsumtionssamhället är man ju verkligen en del av hur ellerhur. Svårt.

Visa alla 10 kommentarer
Dagens fråga

Lagar inte Hugo mat?

Det ser supergott ut! Jag undrar dock, lagar inte Hugo middag hemma? Det känns som att du alltid är den som fixar. Jag har respekt för att ni har gjort ett val som innebär att Hugo kan satsa på clean, men det känns som att du uppoffrar en större del av din fritid och ditt schema till förmån för Hugos satsningar. Var det inte crossfitten så är det nu clean. Med det sagt så vill jag inte på något sätt insinuera att Hugo väljer bort familjen- tvärtom! Hans satsningar gör han med största sannolikhet just därför att familjen ska ha det bra, det känns bara utifrån ett objektivt sätt att du är den som får dra ett större lass hemma och att det kanske då känns som en alldeles för stor obalans. Jag och min man hade en obalans i hemmet under en för stor period, vilket ledde till tjafs och irritation- även om anledningen till obalansen var att den ena parten var tvungen att jobba. När vi jobbade på obalansen blev vårt förhållande genast bättre, och vi blev mer harmoniska. Jag vill också säga att jag tycker att du verkar vara så härlig, grym, positiv och cool! Och jag tycker er familj verkar så härlig 🙂

Först och främst tack för så snälla ord! Och tack för en konstruktiv kommentar med bra fråga! Det är med ganska jämna mellanrum jag får frågor och Hugo och uppdelningen här hemma. När till kommer till mat så har vi lite obalans i uppdelningen just nu. Det beror på lite olika saker. Dels som du skriver så är Hugo borta mer i jobb. Men sen så är matlagningen en del jag gärna tar för bloggen. Hugos jobb är mycket bort från sociala medier nu men mitt är ju heltid här. Jag letar ständigt idéer och inspo till bloggen för att komma åt bra material att lägga upp. Jag vill verkligen köra på ”lifestyle” med lite av allt här – mode, träning, utflykter, matlagning, bakning, aktiviteter med barn, tips på bra restauranger… ja allt mellan himmel och jord! Och även om det låter enkelt för då kan man ju skriva om allt så sinar inspirationen ibland 😅jag tycker det är tacksamt att testa nya recept och tipsa om det blir bra. Då får jag både content hit samtidigt som familjens middag är klar. Win-win helt enkelt! Med det sagt så lagar Hugo också mat här hemma, inte lika ofta kanske men ex idag är hans dag att stå för middagen!

När det kommer till Hugos satsningar rent allmänt så är vi ju ett team. Vi gör det här ihop och det kräver lite mer rodd hemma för mig och mer tid borta för Hugo. Oftast funkar det jättebra men ibland känner jag mig så trött på allt som är Clean när Hugo kommer på att ”oj, glömde att jag ska åka till mässa i helgen” eller något annat som kommer i sista minuten. Eller när Hugo efter en hel arbetsdag som han tillbringar med sin bror kommer hem och direkt börjar prata i telefon med sin bror om, Clean. Det kan göra mig full i skratt bra dagar och vansinnig andra dagar. Clean är ju inte bara Hugo utan ett företag med anställda, kunder, leverantör och allt som hör till så det är mycket ansvar att ta. Även om jag är med på vår uppdelning och jag och Hugo gemensamt pratat igenom allt och är på det klara med våra gemensamma mål familjemässigt så är det klart att jag kan bli irriterad vissa dagar. Känna att jag gör allt och att jag behöver en break. Men då pratar vi om det och jag får dra iväg på mitt och pausa Familjelivet AB för en stund. Jag känner att även om jag drar ett större lass hemma så får jag mer egentid än ”gemene man”. Hugo peppar mig alltid att dra iväg på egna grejer oavsett om det är träningspass på kvällen eller en resa utan familjen. Och jag får väldigt mycket uppskattning av Hugo! Han tar sig tiden att skämma bort mig när jag minst anar det för att vi ska få kvalitetstid ihop.

Jag har känslan av att det här med ansvar och dra största lasset  är klassiskt kvinnligt också i relationen och i familjelivet. Att man faktiskt själv tar allt ansvar och sen blir frustrerad på att mannen inte tar lika mycket ansvar. Om någon annan är den som gasar är det ju lätt så att man själv tänker ”skönt, xx fixar det där, jag kan sitta still i båten”. Jag kan ibland känna att jag är dubbel i att kräva av Hugo att ta ansvar för någon puck men samtidigt kan jag inte släppa kontrollen. Visst kan man tycka att det är upp till killen att bara ta över kontrollen då men hur svårt är inte det när den andre parten lägger sig i hela tiden? Det är något jag jobbar på att bli bättre på. Och har också blivit det under åren – när kottarna var små hade jag örnkoll varje vaken stund. Nu är jag rätt bra på att ta min egna tid på gymmet, ute på promenad, resa eller vad som helst. Men visst håller jag med om att det går ut för relationen om det är för mycket obalans hemma. I vårt fall handlar det nog mer om tid än sysslor – att tiden Hugo spenderar borta ibland blir tärande snarare än hushållsarbetet. Det är något vi jobbar på!

5 Kommentarer

  1. Heidi-Maria

    Rekommenderar denna läsning till alla life style bloggers. Ger nya perspektiv
    https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/17530350.2019.1639529
    ”This article examines how the housewife ideal can be an attractive identity in the 2010s. By using their devices, the interviewees could measure and calculate the effect of their sharing intimate matters, in the form of economic gains. Clicks, shares, and sponsorships has turned blogging into an economic activity in which success and quality are measured in the form of business. The image of a perfect body in a perfect home establishes a market for influencers, and an updated version of Mrs. Consumer. This has entailed that the ‘housewife’ has emerged as an economic actor, in new ways.”

  2. ElinM

    Hej
    Jättebra att du tar upp att ni gör det som ett team!
    Jag är uppvuxen i en egen företagarfamilj och den uppväxt ni ger Molly och Leonore och hur ni fördelat ”uppgifter”/livet påminner mig och hur jag växt upp.
    Den stora skillnaden mellan dig och Hugo samt mina föräldrar ligger i att era jobb sker för ”öppen ridå”. Ditt jobb är att dela med dig av livet. Som egen företagare så är företaget en extra familjemedlem i mina ögon. Jag såg bolagen som drevs som mina småsyskon – missförstå mig rätt men mycket kretsade kring dem. MEN det innebar inte att jag blev åsidosatt, inte alls, men det innebar att vi inte gjorde som andra familjers upplägg för semestrar, lämna jobb på jobbet med mera.
    Middagen serverades senare än mina vänner hade middag, till exempel. Man gör det som funkar bäst – du och Hugo jobbar tillsammans för att hitta en balans som funkar för er två och era döttrar. Samma kombo kanske inte alls skulle funka för en annan familj.

    Deras arbetssätt har gett mig ett driv i mitt arbete – jag vill driva mig själv framåt och mitt arbete – inte sagt att jag menar upp i karriärstegen utan hur jag utför mitt jobb. Enda nackdelarna jag har fått ifrån egenföretagare uppväxten är 1. Jag har svårt att säga nej för jag vill så mycket 🙂 2. Jag får inte grepp på 8-17 arbete.. min hjärna är inte byggd på det sättet. En vecka kanske jag jobbar 9-21 må-fr och veckan efter så 8-15 .. så länge jag får en balans så funkar det för mig. Jobbar jag till 21 fem dagar i veckan så är det sambon som handlar och lagar mat, slutar jag vid 15 så gör jag de sakerna. När jag och min kille flyttade ihop så såg våra liv väldigt olika ut och var svårt att hitta en balans när vi sågs hemma (pga olika jobb osv) – men man hittar varandra.. och har en dialog om det. Skulle vår dialog och kommunikation stanna skulle det bli problem.

  3. Sanna

    Vilket bra svar på en bra fråga, tror att väldigt många är i samma situation som du och då främst kvinnor, eftersom män generellt är mer karriärsinriktade och har högre poster där mycket arbete och tid krävs borta från familjen. Och eftersom kvinnor är mer anpassningsbara, inte lika egocentriska och mer familjeinriktade så blir det oftast hon i förhållandet som viker sig för detta.
    Jag är själv i en sån situation med min sambo där han jobbar mycket, vi har dock inte barn än och tankar kring dessa är många när tiden är inne. Vill jag ha ett sånt liv? Vill jag se min partner så sällan? Vill jag att våra framtida barn inte ska ha en lika bra relation eller tid med sin andra förälder som är minst lika viktig? Speciellt när barnen är små och då som den viktigaste tiden är, då relationer formas och tryggheten till en annan människa växer fram. Jag är otroligt familjär och livrädd att mina barn i äldre ålder ska minnas sin pappa som mycket frånvarande. Det skulle i sin tur förmodligen väcka frågor o funderingar i barnens huvud varför deras pappa inte prioriterat dom framför allt annat vilket ju bör vara självklart. Då är ekonomin och det goda livet man får av mycket klirr i kassan inte någonting värt.
    Så en sak jag undrar med det du skrev allra sist i din text: ”Det är något vi jobbar på”. Hurdå? Går det ens att jobba på något när ens partner redan gjort sin satsning och sitt val där den villa lägga större delen av sin energi, tid och prio i livet på jobb trots familj och barn? Valet är ju liksom redan gjort och faktum är faktum, han kommer helt plötsligt inte börja jobba mindre och spendera mer tid mer er från ingenstans när han är mitt i företagandet, det går inte ihop. Det du menar i att ni jobbar på det kan egentligen översättas som i att DU jobbar på att acceptera att såhär är det och såhär kommer det fortsätta att vara. Troligen tills barnen är stora. Eller? har ni någon magisk lösning eller tips på hur man ”jobbar” på något mer än sina känslor kring det så mottages det mer än gärna eftersom jag är i samma sits och har svårt för en sådan uppdelning av familjelivet.

    1. Majja

      Nu vet jag absolut inte din livssituation. Men Paula och Hugo verkar umgås båda mycket med sina barn. Och de reser mycket ihop. De spenderade hela sommaren som en familj i princip. Vilken familj kan göra så???

      Fast att Hugo satsar på sitt företag tycker jag verkligen som Paula skriver att han försöker skämma bort henne med egentid partid och familjetid. Det är ju inte att folk som jobbar 08-17 är mer hemma. Jobbar som Sjuksköterska och kan lova dig mina arbetstider är inte roliga. Skillnaden är att Hugo får jävligt mycket bättre betalt för sina kassa arbetstider.

      Tror enligt de jag kan se på bloggen att Hugo är duktigt på ta igen den tid han missar med sin fru och sina barn. Inte många karriärsinriktade män och kvinnor som är duktiga på det.

      Din livssituation enligt din beskrivning verkar ju vara att din man sällan är hemma och kommer missa väldigt väldigt mycket tid med dig och era framtida barn. Tycker inte riktigt du kan jämföra Hugo där.

  4. Z

    Här hemma är det lite tvärtom, visst nu är vi båda hemma, han arbetssökande som skickar cvn till höger och vänster, och när han känner sig klar med det, fixar han med matlagning, disk och ibland oftast springa ner i tvättstugan. Jag börjar läka själsligt från en utbrändhet och tar hand om mitt psyke och kropp, tar tag i läkarkontakt, sjukgymnast, gym. Han hjälper mig att läka genom att ibland slippa hushålls sysslor. Jag är fortfarande väldigt stress känslig och hjärnan låser sig om det blir för mycket.

Visa alla 5 kommentarer
×

Paula Rosas

Hej på dig och välkommen till min blogg. Mitt namn är Paula Andrea Rosas och här kommer några korta meningar om mig. Jag är en 27årig tjej som lever mitt liv genom att göra det bästa av dagarna. Mitt liv kretsar kring mina fantastiska döttrar Molly-Elise och Leonore och min underbara man Hugo Rosas, familj och vänner. Jag är en glad, familjekär och envis tjej som älskar att skratta. I min blogg kommer ni få följa med mig i min vardag. Träning, äventyr, dilemman och utveckling i mammarollen, resor, giftermål, vänskap och utbildning. Samarbetsförfrågningar: paularosas.media@gmail.com