Bebisutveckling samt förberedelser
AllmäntBebisutveckling samt förberedelser

Förlossning

Härlig tisdag. Jag och Molly hade en mysig morgon då pappa Hugo drog iväg och tränade. Hon kröp upp i vår säng med en bok som hon ville titta i. Egentligen hade jag tänkt på ut och gå en powerwalk med henne men det kändes inte lockande när vi låg där i den varma sängen. Nu sitter jag på kontoret med Amir mittemot. När jag och  Amir är tillsammans så blir det mycket prat, flera gånger så måste jag gå tillbaka och tänka på vad sjutton det var jag skulle göra/skriva innan vi började prata. Han är härlig han Amir!

Vad ska jag hitta på idag då? Jobba i ett par timmar, har lite roliga projekt på gång och senare ska jag svänga förbi babylands butik för att titta på resevagnar. Vilken är bäst? Ni får följa med senare och tipsa om den som ni tycker är bäst. Det är några återkommande kommentarer och ett tänk hos framförallt yngre mammor som gör mig bekymrad. Det är dom som väljer ett planerat kejsarsnitt av olika anledningar. Det kan vara för att man är rädd för att spricka, rädd för smärtan eller bara för att man inte ”vill förstöra” där nere. Det gör mig lite ledsen för att kvinnor missar komplikationerna med kejsarsnitt. Jag själv är född genom kejsarsnitt. Jag hade fått navelsträngen runt halsen så min mamma togs in på operation akut då jag höll på att mista livet. Det gick bra eftersom att jag sitter här idag men det har ändå fått mig att fundera. Dels så är jag sjukt intresserad av allt som har med graviditet, förlossning och bebisar att göra. Barnmorska är ett yrke jag tänkt på flera gånger. Nu har jag den här stora bloggen med många mammor, framtida mammor och kvinnor som läser den varje dag. Skulle jag kunna göra något för att hjälpa till att hitta sinnerron inför en förlossning? Jag kan inte säga för mycket om vad detta lilla projekt skulle gå ut på men förlossning skulle vara huvudämnet.

Just nu på office

41 Kommentarer

  1. Hanna

    Dig skulle inte heller jag vilja ha som barnmorska.

    Typiskt barnmorskor att ljuga med statistik och framställa kejsarsnitt som farligare än vaginal förlossning, bara för att vården ska spara på kostnader. Hade du varit det minsta seriös och brytt dig om dina patienter, så hade du givetvis jämfört planerade kejsarsnitt med planerade vaginala förlossningar (inklusive hithörande akutsnitt). Då blir farlighetsstatistiken en helt annan.

    För att inte tala om smärtupplevelsen – men du tycker väl att det är helt i sin ordning att rädda kvinnor mot sin vilja utsätts för tortyrliknande smärta, för att förlossningsvården inte bryr sig om att bedöva ordentligt? Eller ge snitt till dem som önskar?

  2. amanda

    Dig skulle jag då inte vilja ha som barnmorska. Varför skulle snitt va något negativt? För mig var det den bästa upplevelsen, hade planerat snitt utan medicinsk indikation. Blev väl informerad om riskerna innan, dock sades det inget om risker vid vaginal förlossning… varje kvinna har idag rätten att få välja vaginalt/snitt och det är väll en självklarhet att man ska ta det man tkr känns bäst. Det värsta jag var med om under grav. Var en bm som försökte övertala mig till vaginalt. Jag är stolt och står upp över mitt snitt, det var bara positivt! Var dessutom på benen efter några timmar hur pigg som helst o hade inte alls så överdrivet ont som det annars skräms med.

    Istälket för att försöka få kvinnor att tänka om, försök få dom att vara stolta över sitt val av förlossning både vaginalt som snitt.

  3. Lina

    Jag födde mitt första barn för exakt 2 veckor sen, jag var såå taggad inför min förlossning och tänkte precis som du ang. kejsarsnitt. Min förlossning blev inte alls som jag trodde, det var bland det jobbigaste jag varit med om, rent psykiskt, för smärtan klarade jag av. Förlossningen fick avslutas med sugklocka och jag sprack en hel del… jag kan inte tänka tillbaka på det utan att bli ledsen hur mycket jag än älskar min dotter. Jag vill mer än något att ge henne ett syskon men tanken på att föda vaginalt igen gör att jag får panik så av den anledningen kommer jag vilja ha ett ks.

  4. Anna

    Jag själv föddes vaginalt och hade navelsträngen fyra varv runt halsen vilket resulterade att jag kom ut helt blå och att jag sedan hade hjärtstopp i hela 11 minuter. När det fick igång mig berättade läkaren för mina föräldrar att de kunde räkna med en hjärnskada. Så efter 4 månader på sjukhus fick jag åka hem och efter de gå på kontroll varje vecka tills jag fyllde 12 år.

    Här sitter jag idag 25 år gammal, blev aldrig några komplikationer på mig inte!:) antar jag är lyckligt lottad och även om de kan börja i kaos behöver de ej sluta i de!:)

  5. Anna

    Jag blev född vaginalt men hade navelsträngen 4 varv runt halsen och var helt blå när jag kom ut. Blev akut ivägkörd till Karolinska där jag sedan hade hjärtstopp i hela 11 minuter innan läkarna fick igång mig igen! fick stanna 4 månader på sjukhus och fick efter de gå på kontroll varje vecka tills jag var 12 år.

    Läkarna trodde aldrig jag skulle bli helt frisk och sa till mina föräldrar när de skulle åka hem att de kunde räkna med en hjärnskada. Men nejdå, här är jag idag, 25 år gammal helt frisk! 🙂 Så även om en födsel börjar i katastrof som denna, finns det alltid chanser att man ändå kan klara sig helt frisk! Thats amazing! 🙂

  6. Emelie

    Hej! När jag var inne på Danderyds sjukhus pga mindre aktivitet i magen så pratade vi lite om ks och då sa läkaren att om man absolut bara ska ha ett barn så är ks det bättre alternativet för både barn och mamma. Jag blev lite chockad då alla andra läkarna tryckt på om allt negativt med ks. Har gjort två ks nu och både jag och min barn mår bra, men visst, det var ganska tuff återhämtning nu andra gången.

  7. Rebecca

    Jag tvivlar på att NÅGON i Sverige missar risken med kejsarsnitt då man tvingas att gå på aurora-samtal hela graviditeten samt får papper där alla risker och möjliga komplikationer finns om man försöker få ett kejsarsnitt istället för att föda vagnialt. Det man DÄREMOT inte får reda på riskerna med utan tvärt om blir totalt vilseledd med är hur mycket risker det finns med att föda vaginalt. HÄLFTEN av alla kvinnor som föder vaginalt har bestående m’en de får leva med resten av livet. Förstört sexliv, framfall, analinkontinens, urinläckage, förslappade slidväggar osv. HÄLFTEN! Ingen, jag repeterar INGEN, har nämnt EN ENDA komplikation vid vaginal förlossning för mig utan barnmorskorna gör allt de kan för att man inte ska vara rädd snarare. Den ”snällheten” gör en illa.
    Jag tycker att kvinnor själva ska få bestämma vad som ska hända med deras kroppar och inte tvingas till några vaginala forlossningar för de till slut inte orkar kämpa emot mer efter alla sina aurora-samtal de tvingas genomgå för att övertalas föda vaginalt.

    Jag gick igenom en vaginal förlossning för 7 månader sedan och hade en helt komplikationsfri förlossning. Har ändå inte kunnat ha sex pga olidlig smärta. Vill ha ett syskon till mitt barn men det kanske aldrig händer för det är OMÖJLIGT att genomföra ett samlag. Kan jag någon gång ha sex igen, blir det kejsarsnitt nästa barn. Och jag är mycket påläst ang. riskerna.

  8. Nina

    Tycker det är lite synd det du skriver. Att det är ett ”tänk” som finns. För mig, som snart är 21, känns det inte alls som att det är något tänk som finns bland mina vänner eller de som jag känner som planerar barn/ska föda osv. Många ser istället ner på mig som verkligen aldrig i livet kommer kunna tänka mig att föda vaginalt. Jag är helt enkelt extremt rädd för smärtan, jag är 99% säker på att jag inte hade kunnat klara av grviditeten psykiskt om jag visste att jag ska föda vaginalt samtidigt som jag är tveksam till om jag skulle kunna klara av en vaginal födsel. Varför ska jag då ta risken att föda vaginalt för när det ändå kan sluta med ett akut snitt? Då planerar jag hellre in ett sådant, bättre för mig samtidigt som det är bättre för barnet att inte ha en traumatiserad mamma. Sen vad som kan förmildra detta vet jag inte, tror inte terapi eller liknande skulle hjälpa mig alls faktiskt, det är bara någonting jag vet att jag inte klarar och så är det. Jag är inte en mindre människa för det, kommer inte att vara en sämre mamma etc. Nu har inte du påstått detta men det finns det många som gör.

    Sen vill jag kommentera det jag läste här också att kvinnan är gjord för att bära barn och föda och den hela den delen. Jo, tjena, det är vi det kan vi ju konstatera till 110% att vi är. MEN det finns forskning och forskare som menar att evolutionen och människans utveckling snart kommer göra det svårt för kvinnor at föda barn, det kommer vara svårare att trycka ut allt större bebisar då det är ett faktum att barnen blir större och större och kvinnans kropp utvecklas inte åt det hållet. Alltså är det snart ett faktum att kejsarsnitt kommer att bli vanligare då kroppen inte kommer låta oss trycka ut ungen. Vill folk ha källa så kan jag leta upp boken jag läste detta i.

    För att avsluta denna massiva kommentaren så vill jag bara säga att det är nice för de kvinnor som faktiskt VILL och känner att de KAN föda vaginalt och jag hylar er till skyarna för det måste ju vara helt fantastiskt att känna att det är något fantastiskt och det bästa som finns. SKÖNT för er för det är en jävla pina att vara så rädd som jag är och känna att man faktiskt INTE kan. Det är inte ett ”tänk” osv utan det är en rädsla, tyvärr. Därför tycker jag att ett inlägg som detta är tråkigt (i en annans otroligt bra och rolig blogg!) för jag är faktiskt rädd och detta känns som att någon ser ner på en helt enkelt. Men, min graviditet är MIN egen när den väl sker, din var din Paula och alla andra mammors graviditeter är deras egna. Därför tycker jag att folk kan sluta döma andra, tycka att andra gör fel som gör si och så utan låta folk göra som dom själva vill, det är bäst så.

  9. Mamma till Leah

    Jag gjorde ett planerat snitt eftersom min dotter låg i säte så det där att mamma och barn inte mår bra behöver det inte heller handla om. Tycker att det är bra att man kan få välja men det krävs ändå mycket för att få det att hända.

    Känns lite dubbelmoral när man säger att vi lever 2014 och att man själv ska få välja om man vill amma eller ej så är det väl samma sak här!
    Som ”Emma” skrev så är vi skapta att bära och föda barn och därför är kejsarsnitt inget alternativ om det inte är akut. Om man ska snacka om vad som är naturligt eller ej så är amma naturligt inte ersättning och flaska

  10. Linda

    Ingen risk att någon i Sverige gör planerat snitt utan att veta riskerna. Det som däremot mörkas är riskerna med vaginala förlossningar. Från den stunden du säger att du vill göra snitt så görs det många övertalningsförsök! Men ifall du är intresserad borde du väl ha koll på det? Om inte annat så får du det när du läser på lite mer;) /Linda

  11. Amanda

    Hej!
    som jag tolkar ditt inlägg vill du hjälpa gravida att komma över förlossningsrädsla och därmed känna sig trygga inför en vaginal förlossning? Är det verkligen fritt val vad gäller kejsarsnitt? Det är i alla fall synd om många väljer bort chansen att få föda vaginalt på grund av rädsla. Det är en fantastisk och naturlig upplevelse.

    Jag skulle vilja att mvc kan erbjuda doulor utöver barnmorskor till stöd. Det är ju självklart att kvinnor som redan fött barn ska kunna stötta förstföderskor genom graviditeten, förlossningen och första tiden. Jag hade en man som barnmorska (väldigt kompetent och bra på sitt jobb) men han kunde inte på något sätt förstå mitt perspektiv eftersom han själv aldrig gått igenom det. Därför hade jag stöd av mamma och svärmor son kunde bidra med sin erfarenhet.

  12. Ann

    Jag gjorde ett kejsarsnitt pga ett misslyckat vändningsförsök. Min dotter låg i säte o ville inte vända på sig. Det var en fantastisk upplevelse men värken efteråt var intemkul. Behövde hjälp med att ställa mig upp. Kunde inte vända mig instänger i ca 1 månad. Men jävla värken fanns där i flera månader. Snittet är ca 10 cm. Skulle vilj göra egg snitt på bästa förlossning.

  13. Cass

    Fast jo Paula. Du skriver om kejsarsnitt som någonting som beskymrar dig och gör dig lite ledsen= egna värderingar. Anledningarna bakom varför dessa ”unga tjejer” har ett önskemål om kejsarsnitt är väll deras anledningar? Oavsett om det är på grund av rädsor osv.. Du skriver ju att det endast är okej om fostret eller mamman mår bra, vilket jag tkr är helt fel av dig att avgöra. Det finns många andra orsaker som gör att kvinnor vill ha ett planerat kejsarsnitt om som jag skrev- det är upp till varje individ. Inte upp till barnmorskorna! Självklart kan man ju som barnmorska tycka det ena är bättre än det andra, men det ska inte vara avgörande för om man får genomföra ett kejsarsnitt eller inte.

  14. K.

    Jag förstår att du inte menar att du dömer ut kejsarsnitt, men min barnmorska hade exakt samma inställning som du, trots att det stod i min planering som jag gjort med läkare att jag skulle ha rätt att ändra till kejsarsnitt när jag kom in. Det fanns inga medicinska risker för mig och min bebis, men jag har blivit utsatt för övergrepp, och att hamna i en situation där jag blir överkörd och inte får bestämma över min kropp är traumatiserande för mig. Som tur är hann jag sätta ned foten, men den barnmorskan var hemsk. Alla jag hade innan var fullständigt förstående, medans hon kom in med inställningen att ”unga tjejer nu för tiden tror kejsarsnitt är så enkelt, och lilla gumman det ska göra ont att föda barn, och kejsarsnitt är inte ens att tala om utom i nödfall.” Beslutet om kejsarsnitt är det bästa jag tagit, och jag är SÅ glad att jag inte lät hennes personliga åsikt styra mig, för så hade jag med största sannolikhet fått en förlossningsdepression och inte alls kunnat glädjas åt min bebis.

    Min största rädsla är att inför nästa barn hamna i en situation då någon förminskar min vilja till ett planerat snitt.

    Jag säger inte att det är vad du gör, men jag vill berätta min upplevelse.

  15. Sandra R

    Emman som vill förbjuda planerade kejsarsnitt: Tack och lov så är det inte du (?) som sitter och bedömer vilka som ska beviljas kejsarsnitt av humanitära skäl eller ej. Varför tror du att sjukvården gör sådana undantag? För att det är kvinnor med ”dåliga” och ”otillräckliga” skäl som önskar snitt? Eller tror du det är för att de har väl underbyggda skäl, som kanske inte du har en aning om eller kan sätta dig in i? Jag menar, det är ju ändå utbildade läkare som godkänner snitten, är även du det? Är du fullt insatt i de kriterier som ska uppfyllas för att få ett planerat snitt? Är du insatt i hur en förlossning skulle kunna se ut om du tvingar en livrädd kvinna till vaginal förlossning? Om hon är för rädd för att krysta? Om hon tidigare blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp och upplever en vaginalförlossning som en upprepning av detta?

    Varför sparka på rädda människor istället för att bli förbannad på de faktorer som orsakar mångas rädsla: för lite resurser till förlossnings/mödravården, för få barnmorskor, fel personal på fel plats, att det inte är självklart att perinealskydd alltid används, att kvinnor som fött och fått skador sedan inte tas på allvar när de söker hjälp, att narkosen kan vara ”upptagen med annat” när man vill ha eda så man får föda utan etc etc.

    Nej, istället ska man skämmas som kvinna om man är rädd för att efter en vaginalförlossning kanske inte kan ha sex igen, eller att sex alltid kommer göra ont, att man får ärr som stramar, att man får bakre framfall, eller främre framfall, blir felsydd, inte tillräckligt sydd, läcker avföring o.s.v. Det är ju just detta som är ett av de stora problemen med vården – när patienter inte tas på allvar.

    Och ska vi snacka ”normalt” – hur naturligt är det att klippa i mellangården, ge brickanyl, lustgas, eda, dra ut bebis med sugklocka, tång etc etc? Det var inte som att vi föddes med ett kit av dessa saker i en lite säck med oss eller hur? Det är ju saker människan hittat på som hjälpmedel. Vad som är naturligt för dig är kanske helt absurt för någon annan som anser att man ska föda själv i ett mörkt rum.

    Lite ödmjukhet och empati vore på sin plats!

  16. Kajsa

    Hej Paula!
    Jag är själv mycket intresserad av detta med vaginal vs kejsarsnitt samt förlossningsskador och har gått i dessa tankar mycket den senaste månaden, framför allt efter att ha läst detta inlägg samt kommentarerna – http://blixabloggar.se/den-tabubelagda-fittan-och-om-hur-fittskador-normaliseras/ som du säkert har sett och även mediauppblossningen kring ämnet.

    Baserat på hur jag själv känner och vad jag har hört från andra så är det ju _oftast_ egentligen inte själva den vaginala förlossningen man är rädd för och i mitt fall är jag inte ens rädd för skadorna som kan uppstå, utan vad som skrämmer mig är eftervården. Att det inte finns beredskap för att behandla de eventuella skadorna, barnmorskor nog på plats för att göra en ordentlig efterkontroll som kan förebygga förvärrade skador samt att när man söker vård och hjälp så får man höra att det är ”helt normalt” att inte kunna tömma tarmen/ha sex/fungera för du har ju ändå trots allt fött ett barn. Ännu värre; hur många som upplever de värsta förlossningsskadorna har ens varit medvetna om att sådana skador ens varit möjliga innan de valde att skaffa barn? Inte många.
    Jag som i flera åt tampats med att hitta ett preventivmedel som gör att jag inte vill ta livet av mig eller tar död på min livmoder är alltför van vid denna behandling och för mig handlar det om kvinnovård, om jämställdhet, om genus. Kvinnovård prioriteras inte, kvinnors sexliv är inte viktigt, kvinnans framtida funktion efter en förlossning är inte viktig. Jag bryr mig faktiskt inte avsevärt om hur jag skulle se ut ”där nere” efter en förlossning, även om jag tycker att man ska få bry sig utan att negligeras, men jag vill fan kunna njuta av sex och jag vill kunna bajsa trots att jag valt att sätta ett barn till världen.

    Självklart finns det solskenshistorier om förlossningar, min syster hade en, och man ska så klart ta till sig dem och de stödet man kan få före men för att kunna göra informerat beslut både för förlossningsmetod och för att överhuvudtaget skaffa barn krävs att kvinnor blir upplysta även om riskerna. Vilket många inte blir pga att skadorna anses vara helt normala. För att det inte finns resurser och/eller kunskap om hur man förebygger och behandlar.

    Jag tycker inte alls att planerat kejsarsnitt är det självklara valet eller för den delen det bästa, men helt ärligt så är jag nära att tom välja bort biologiska barn för att jag som kvinna helt enkelt känner mig respektlöst behandlad innan jag ens satt foten på förlossningen.

    Ursäkta att detta blev väldigt långdraget nu men som sagt så brinner jag för ämnet precis som jag vet att du gör!
    Hoppas mitt perspektiv var intressant för dig 🙂

    Ha det bäst! /Kajsa

  17. Marielle

    Jag tror att unga tjejer hör så himla många historier nuförtiden. Om hur ont det gör och alla bestående men. Men med kejsarsnitt så går det snabbt och lätt osv.
    Det verkar inte som om att alla får den informationen de behöver om båda delarna.

    Vaginal förlossning är ju egentligen det bästa för barn och mamma. Men mamman ska ju inte behöva vara hur rädd som helst under en förlossning heller så då kanske ett kejsarsnitt är bra.
    Men jag hoppas att det inte blir som i USA där 30% av alla kvinnor föder med kejsarsnitt.

    Rekommenderar The business of being born, underbar dokumentär!

  18. Mathilda

    Du har en sån himla bra inställning, blir alltid så glad av att läsa dina inlägg. Tycker också att det har blivit en slags hysteri runt att föda barn, och självklart ska man få kejsarsnitt om det krävs – men borde inte vaginal födsel vara förstahandsvalet? Känns som att samhället pekat oss i denna riktning.. Börja prata mer om förlossningar och allt runt omkring så avdramatiserar man mycket och ”problemet” blir nog betydligt mindre. Sen hör man väl alltid historier om en väns vän och så vidare.. Men det kommer vi nog inte ifrån. Ha en bra dag!

  19. Johanna

    Jag fick en mycket stor och allvarlig bristning när jag födde mitt barn, sfinkterruptur grad 4. Så jag får inte ens föda vaginalt igen, vill jag ha fler barn blir det snitt. Känns skönt för mig att veta det, då jag förmodligen aldrig skulle våga föda vaginalt igen med tanke på hur det gick.

  20. Hanna E

    Jag tycker att fokuset ska ligga på att kvinnor ska känna sig trygga med sin förlossning oavsett vilken typ de väljer. Jag tycker det är skrämmande att ökningen av planerade kejsarsnitt verkar öka pga rädsla. För mig är det aldrig bra att fatta beslut som är baserade på rädsla.
    Sen kan jag aldrig uttala mig om ett kejsarsnitt eller en lång vaginal förlossning för jag har aldrig gått igenom någon.
    Däremot har jag fött vaginalt två gånger och spruckit båda gångerna, dock inte speciellt mycket så att jag har fått några men. Förlossningarna var lite olika långa (14 timmar resp knappa 5 timmar) men resultatet blev detsamma.

    Jag skulle vilja att det fanns mer fokus på att motverka förlossningsskador, men jag vet att i alla fall i Stockholm så finns det inte tid/resurser för det som det prioriteras idag.

  21. Julia

    Jag tycker inte alls att man missar riskerna, min kompis försöker få igenom ett planerat kejsarsnitt, de sägs bara hur bra vaginalt är och hur dåligt ett kejsarsnitt är. Så jag tycker att det är tvärtom, vaginalt ska vara sååå bra ( men man vet inte lika mkt om vilka risker som faktiskt finns, att varannan kvinna får skador i underlivet), medan kejsarsnitt framställs som sååå dåligt.

    Tycker att iantällningen år 2014 bör ändras. Alla borde göra ett val, om en gravid stressad kvinna tvingas till att föda vag om hon inte vill så är jag säker att det kommer att innebära en större risk än ett snitt där kvinnan känner sig tryggare.
    Jag tycker att kvinnor ska få bestämma över sin egna kropp.

  22. Julia

    Jag tycker inte alls att man missar riskerna, min kompis försöker få igenom ett planerat kejsarsnitt, de sägs bara hur bra vaginalt är och hur dåligt ett kejsarsnitt är. Så jag tycker att det är tvärtom, vaginalt ska vara sååå bra ( men man vet inte lika mkt om vilka risker som faktiskt finns, att varannan kvinna får skador i underlivet), medan kejsarsnitt framställs som sååå dåligt.

    Tycker att iantällningen år 2014 bör ändras. Alla borde göra ett val, om en gravid stressad kvinna tvingas till att föda vag om hon inte vill så är jag säker att det kommer att innebära en större risk än ett snitt där kvinnan känner sig tryggare.
    Jag tycker att kvinnor ska få bestämma över sin egna kropp. Självklart ska man informeras om riskerna med båda sätten men sedan bör det sista ordet ligga hos kvinnan!

  23. Emelie

    Min dotter föddes med planerat snitt för att riskerna med säte är så mycket högre än med en vanlig förlossning. Jag ville själv föda normalt och trodde jag skulle göra det fram till vecka 36 då vi insåg att hon hade fixerat sig på fel håll. Men läkarna avrådde mig att föda vaginalt. Jag kan säga att alla komplikationer med kejsarsnitt fick jag kastat i ansiktet på varje kontroll efter vändningsförsöket. Hur farligt det kunde vara hur det kunde bli infekterat. Men även innan detta planerades så fick man aldrig någon information om vaginala förlossningar. Jag hatar att vården försöker förfina saker. Ja det gör ont. Ja du kan spricka, 97% av alla får en bristning av något slag. Men dom berättar aldrig om andra saker som kan hända under förlossningar. Varför? Jag tycker att information på båda hållen vore bättre. Men sen å andra sidan varför ska dom informera om saker som KAN hända? Mitt snitt gick utmärkt. Va uppe och gick så fort bedövningen släppte. Knappt ont, kunde gå normalt på PWs efter en vecka. Läkte fint och såret syns knappt. Så för min del fanns det inga ”faror”.

  24. Emma

    Jag måste erkänna att jag själv har tänkt att ”jag minsann ska kräva att få planerat kejsarsnitt” den dagen jag ska föda barn. Är i samma ålder som du, Paula. Jag har blivit helt galet rädd av allt som jag hört, att man aldrig blir som förut där nere, att man kan få massa komplikationer efteråt (sånt som det inte pratas högt om), och sen smärtan såklart. Ibland har jag t.om tänkt att jag inte ens vill ha barn för att jag är så rädd för allt vad förlossning innebär.

  25. Melinda

    Jag är 19 år och har mitt Bf om 13 dagar. Jag är så taggad inför förlossningen att jag håller på och dö! Vill inget hellre än att föda vaginalt. Jag vill känna den häftiga känslan som alla säger att kroppen sköter sig liksom själv fast med lite hjälp osv. Jag ser jätte mycket fram emot min förlossning!

  26. Sarah

    Jag VILLE föda vaginalt o det gjorde jag men jag kommer aldrig göra om det. Dels för att min förlossning blev så komplicerad, puckade barnmorskor och för att det gjorde så förbaskat ont. Så om vi vill ha en unge till så kommer jag välja kejsarsnitt. Jag vill inte behöva ligga 52 timmar igen pga korkade barnmorskor.

  27. Mika

    Jag tvekar lite kring graviditet just pga förlossningen känns så obehaglig. Innan jag gjorde bukoperation för ett år sen var jag inställd på kejsarsnitt, men nu vet jag hur jobbigt det är och då känns inte det heller så bra. Det svenska systemet med att ha en barnmorska fram till förlossningen, men där få ett helt nytt team känns rätt galet.

    Med tanke på vad som kommit fram om att omkring hälften av alla kvinnor får bestående men efter vagförlossning (men jag har hört siffror om att det är 10% i Finland, har ingen källa på det dock) känns det som att ”vafan, är det så här det ska vara?”.

    Jag är övertygad om att om en väljer planerat kejsarsnitt så gör en ett informerat val och är medveten om eventuella risker. Det är snarare vid vag som en inte vet allt.

  28. Alex - en svenska på kreta

    De är ganska svårt att ”missa komplikationerna vid kejsarsnitt”. För att få igenom ett planerat snitt utan medicinsk grund så kommer du bli matad med alla risker som finns. Betydligt mer än någon bm vill berätta om riskerna vid vag.förlossning. Och ett planerat snitt är bra mycket säkrare och lättare än ett akut.

    För min del fans aldrig en vag.förl. på kartan och jag är så nöjd och lycklig över hur allt gick med snittet. En fantastisk upplevelse!

  29. Mika

    Jag tvekar lite kring graviditet just pga förlossningen känns så obehaglig. Innan jag gjorde bukoperation för ett år sen var jag inställd på kejsarsnitt, men nu vet jag hur jobbigt det är och då känns inte det heller så bra. Det svenska systemet med att ha en barnmorska fram till förlossningen, men där få ett helt nytt team känns rätt galet.

    Med tanke på vad som kommit fram om att omkring hälften av alla kvinnor får bestående men efter vagförlossning (men jag har hört siffror om att det är 10% i Finland, har ingen källa på det dock) känns det som att ”vafan, är det så här det ska vara?”.

    Så, jag tycker inte att den svenska förlossningsvårde känns speciellt trygg, och jag tror att kvinnor som väljer kejsarsnitt gör ett informerat val. Det är snarare så att om en väljer vag så vet en inte om alla risker.

  30. Emma

    Tycker precis som du Paula!
    Vi kvinnor är skapta för att bära och föda barn. Kejsarsnitt är ett kirurgiskt ingrepp som inte är ”normalt” varken för mamman eller barnet och medför en större risk för komplikationer.
    Alla planerade kejsarsnitt borde vara förbjudna (ursäkta för hårda ord nu). Och dom borde användas bara i nödfall som nu i Paulas fall.
    Är man inte redo för att föda barnet naturligt så får man se till att inte bli gravid!

  31. Emma

    Jag hade en hemsk förlossning och vill gärna ha planerat kejsarsnitt nästa gång! Varför döma ut kvinnor som fött/väljer att föda med kejsarsnitt för??

  32. Mikaela

    Om du vill bli BM så är det väl inte att föredra att ha så förutfattade meningar! Även om mamma och foster mår bra så skall planerar kejsarsnitt vara ett allternativ, hallå, välkommen till 2014!! Det finns fler risker med att föda vaginalt än med kejsarsnitt! Och mödravården i Sverige idag är bland den sämsta i Europa. Och de här med komplikationer för barnet, de är inte stora alls, de mesta man hör är myter.
    Jag är liberal och mammorna skall få välja själva, det finns ingen förutom den som bär barnet som vet vad som är rätt. Kul att du gillade att föda vaginalt, hur skulle det kännas om du tvingade till planerat?? Sätt dig in i andras situation och tänk till innan du skriver om såna här saker!

  33. B

    Det är väl dock stor skillnad på planerat kejsarsnitt och akut, som jag antar du föddes genom? vet du att ett förstört underliv kan förstöra ett äktenskap, liv etc? tycker det är upp till varje kvinna själv att få bestämma.
    Så vitt jag förstår är det de akuta KS som drar upp siffrorna att det är farligt, ej det planerade.

  34. Sarah

    Cass: Fast Paula dömer ju inte i inlägget. Hon skriver ju bara att det är synd att många kvinnor missar eventuella risker och komplikationer med kejsarsnitt pga rädsla för en vaginal förlossning.

  35. Johanna

    Kejsarsnitt är det bästa jag gjort, sån fin upplevelse. Jag personligen skulle aldrig utsätta mig för vagförlossning.

  36. Sara

    Hej!

    Vad är det som gör dig oroad över att så många vill göra kejsarsnitt? Personligen tycker jag att det är bra ifall fler känner att de har rätten att planera (hur mycket det nu går att planera) sin förlossning utifrån egna känslor/förväntningar/rädslor, med mera. Båda vaginala- och kejsarsnittsförlossningar kan innebära en hel del komplikationer. Om man verkligen kollar på fakta, siffror, så är den här ”myten” om att ”kejsarsnitt är så mycket sämre för både kvinnan och barnet” ganska tagen ur luften.

  37. Cass

    Tkr inte du ska bli barnmorska om du har förutfattade meningar om kejsarsnitt. Om inte annat får du öva bort den åsikten. Tkr inte du ska döma ut kejsarsnitt. Det är upp till varje individ och utifrån individens förutsättningar. Klart det finns risker med kejsarsnitt också , men som sagt – upp till den som ska föda inte baserar på barnmorskors personliga åsikt.

    1. Paula Rosas
      paulas

      Cassi läs om och läs rätt. Inställningen till ett planerat kejsarsnitt skulle jag gärna vilja hjälpa kvinnor med. Jag sa inte att det är fel med kejsarsnitt men det är en operation som för med sig risker. Självklart ska man få kejsarsnitt om fostret eller mamman inte mår bra

Visa alla 41 kommentarer
Bebisutveckling samt förberedelserTips

Barndjungeln

Bebis i magen? Välkommen till djungelns djungel! Hur mycket vi köpte till Molly som senare visade sig vara helt onödigt? Ojoj fråga bara Hugo så skakar han på huvudet och suckar åt mina inköp.

Om man bläddrar tillbaka i min blogg så hittar man min amningshjälp så det struntar jag i att nämna denna gång. Här kommer mina 5 som jag inte hade klarat mig utan den första tiden:

Inlägg till babybaljan. Vi började bada Molly tidigt. Hon har på olika sätt visat att hon trivs i vatten. Av den anledningen så kör vi en idag med ett bad innan läggdags. Badet pumpar ur den sista energin i henne och gör det lättare att komma till ro. Jag badar henne nästan varje dag och guess what, hennes hud är inte alls torr! Hur som helst, ett inlägg som gör det lättare att bada ett spädbarn var guldvärt. Man fick 1 hand fri till att hälla vatten eller leka.

En babysitter. När hon var liten var den perfekt att lägga ner henne i om hon inte låg på golvet. Man kunde ta med den in i badrummet för att duscha, ha den vid köket när man lagade mat och tusen exempel till.

Hjälmmössor. Det kanske var jag som var lite osäker huruvida mam skulle skydda öronen så jag tog det säkra före det osäkra och hade hjälmmössa på henne det första tre månaderna.

20131204-171128.jpg

Jag har nog aldrig ägt en termos tills Molly kom. Trots att jag ammade henne var jag alltid redo med ersättning om mjölken skulle ta slut eller om det dök upp en situation där jag skulle vara obekväm med att amma Molly. Därav har jag alltid haft en termos med varmt vatten i skötväskan.

En annan sak som jag alltid haft i skötväskan är ett skötunderlägg. Man vet aldrig när olyckan är framme och man kan befinna sig på lite knepiga ställen ibland. Jag vet inte hur många gånger som Molly har lagt av en riktig rackabajsare i bilen och då är det rätt smidigt att kunna lägga något mellan rumpa och tyget i bilen.

15 Kommentarer

  1. irmaitchy

    Sarah: Jag är från fd Jugoslavien också, jag badar min son några ggr i veckan eller mer sällan, dock berättade jag för pappa och han undrade varför vi inte badar honom varje dag precis som han och mamma gjorde med mig och mina systrar! *Det är mycket skönare för dem att somna nybadade, fina och rena* brukar han säga! 😀

  2. Erica

    Hos oss var bärselen totalt onödig, den användes 3 gånger tror jag, sen gav vi upp, hon ville nämligen inte alls ligga och gosa alls hos mamma eller pappa, våran dotter skulle ligga själv själv själv.
    Babysitterns däremot var guld värd, och senare även bumbostolen!
    Bumbostolen funkade även som dusch hjälpredskap, satte henne i den i duschen och duschade henne, det älskade hon 🙂

  3. Hanna E

    Det där med bad är så individuellt. Eftersom jag har ett barn med eksem och mycket torr hud så var det 1 max 2 bad i veckan som gällde (och fortfarande gäller). Vi smörjer dessutom in honom varje dag, minst en gång per dag. På vissa delar så smörjer vi in 2 ggr per dag.

    Det andra barnet skulle vi förmodligen kunna bada varje dag utan problem, men eftersom vi redan har ett barn med torr hud vill vi inte utsätta det andra barnets hud för den uttorkningen som badet trots allt är. Framför allt inte när de nu är större och vill ha skumbad och gillar att tvåla in sig eftersom risken att huden blir ytterligare uttorkad är ännu större.

    För oss var det bästa köpet att se till att vi hade en vagn/adapter till vagnen som vi kunde klicka i babyskyddet i. Vi har ca 200 m till bilen och det är skönt att kunna sätta barnet i babyskyddet hemma (utan en massa kläder eftersom det är rekommendationen) och sen ha en filt över när vi gick till och från bilen. Det blir snabbt tungt och otympligt att bära barn i babyskyddet.

  4. À

    Vi köpte inte så myclet innan. Bästatipset är att köpa efter behov o ålder efter bebisen kommit. Bumbostolen var väldigt onödig för oss. Samt bärsele. Babysitter var nog bästa!

  5. Aa

    Åh minns hur mkt påhopp ni (du) fick för att hon badade (badar) varje dag… Även jag har badat min vareviga dag, likt er som ett sätt att varva ner och markera att det vankas nattsömn. Inte heller han är torr men även vi har fått lååånga pekfingrar. Dock använde vi aldrig vårt sånt där badbebisinlägg. Tyckte det var opraktiskt på nåt sätt.

  6. K

    Jag är i v 36 och får leveranser varje v från lekmer, jollyroom, babyshop, köpbarnvagn och childrenscloset. Är säker på att jag köpt något onödigt och skulle också tycka det var roligt om du gjorde ett sånt inlägg! 🙂 Eller ännu mer saker du tyckt varit bra att ha! Molly satt ju exempelvis i sin Bumbo mycket förut. Ska till Babyland på lör med mina föräldrar för att köpa det sista så skulle vara guld! 🙂

  7. Karin

    Tack för tipsen, väldigt hjälpsamt när man är gravid och inte vet vad som är absolut måste och vad som är onödigt. Gärna mer sånt!

  8. sarah

    Det där verkar bara vara nått som dom säger här i Sverige. Vi är från forna Jugoslavien och när jag berättade för min mamma att barnmorskan hade sagt att det räcker att bada bebisen en gång i veckan typ så fick hon en chock. Jag själv kommer också att bada min bebis varje dag ( har BF om 15 dagar).

Visa alla 15 kommentarer
Bebisutveckling samt förberedelser

Den misslyckade BB-väskan

Ni vet säkert vid det här laget att Mollys ankomst blev några veckor tidigare än beräknad. Jag hade bara hunnit vara hemma från jobbet i en vecka och tog det lugnt med förberedelsen inför att åka in till sjukhuset. Första natten när värkarna hade kickat igång fick Hugo spring i benen och gjorde ett tappert försök till att packa en väska till alla oss. Det vart sådär och vi tog inte med oss hälften av det som vi hade planerat. Jag hade en mardröm om att jag födde utan att ha med mig hårtoffsar så jag tryckte ner ett helt nytt paket i ett utav facket på vår skötväska.

Vår skötväska kommer ifrån Teutonia och finns att köpa HÄR babyland.se

Den håller sig kvar på vagnen enkelt med hjälp av knappar

Skötväskan går vi inte hemifrån utan och idag har vi lärt oss att packa den bättre när vi går hemifrån. I vår skötväska finns det alltid blöjor, ombyte till Molly, våtservetter, handduk och en vattenflaska till oss.

Det här var det som följde med till BB:

När Molly väl kom så var hon så liten och drunknade i alla kläder som vi hade tagit med oss så hon hade nästan bara blöja på sig inlindad i en filt hennes två första dygn. Det allra viktigaste för oss att ha med var babyskyddet eftersom att vi tog bilen till BB Stockholm.

3 Kommentarer

  1. Annelie

    Skulle bli jättetacksam för svar! Då jag själv ska ha en liten knodd i augusti, och undrar därför. Vad för stlk hade ni på kläderna ni hade med till BB? Duger stlk 50 tror du? Tänkte nog ha med lite olika storlekar, eftersom man aldrig kan veta hur stor eller liten bebben är men, på ett ungefär. =)

  2. Annica

    För våran del blev det ett ombyte till mig (myskläder), 2 ombyten till lillan (som inte användes förrän vi skulle åka hem – hade BB´s kläder så länge vi var där) och lite smått och gott sådär. Använde väl 1/3 av sakerna vi tog med oss men.. Hellre lite för mycket än att måsta åka hem och hämta. I bilen fanns redan vagnen och babyskyddet sedan en vecka tillbaka.

Bebisutveckling samt förberedelser

Countdown

 Hmm, jag känner ett tryck mot bäckenet och har antingen sammandragningar delux, förvärkar eller värkar. Det är inte intensiva och hanterbara rent smärtmässigt. Det känns som att jag har träningsvärk i ljumskarna och insida lår. Snacka om att min kropp håller på att förbereda sig för förlossning, min magkänsla säger att det inte kommer hända något inatt men att det närmar sig. Nu ska jag försöka sova. Det är svårt att hitta en ställning som är skön med denna mensvärk liknande känsla. Vi hörs imorgon bitti om vi hörs! Godnatt på er =)

/ Förväntansfull men samtidigt lite rädd

32 Kommentarer

  1. E

    Hej! Jag undrar om du blödda något i början av din graviditet? Det är nämligen så att jag har hållit på att googla alldeles för mycket nu och inbillar mig saker om missfall. Jag fick veta för en-två veckor sen att jag var gravid och sen för 4 dagar sen fick jag en mensliknande blödning med små klumpar i, såg ut som slem kanske 0,5-1 cm och mensvärk, men inte outhärdlig och nu har jag slutat blöda, undrar om du har en aning om vad det kan vara?

    Och grattis till världens sötaste unge, vet att ni kommer att bli helt underbara föräldrar och hoppas få läsa din blogg en lång tid framöver!

  2. hanna

    Snygg du är gumman 😀

    Läs de här, är de nån som har fler bilder på honom??

    ”DEN VACKRASTE FINASTE KILLEN I BLOGGVÄRLDEN !!!

    DEDE! Ska nu bli offentlig igen och släppa ny musik!

    Han har skrivit världens vackraste kärlekstexter och vann OPEN SLAM RAP i Australien!

    http://WWW.DEDEPRIVAT.BLOGG.SE

    Han kallas drömkille för han håller på förändrar världen genom sina projekt och har skrivit kärlekstexter till sin framtida flickvän som han inte träffat en. Helt obeskrivligt sagolikt vackra! ”

  3. Josefin

    Hoppas det går vidare fort för dig. Själv fick jag det där då sonen fixerade sig sen låg han där och gödde upp sig lite extra i ett par veckor till (smärtan gick så klart över) 🙂 Bada, duscha, sov och gör saker som du blir lugn av och passa på att göra sådant tiden inte kommer räcka till för inom den närmsta framtiden.

    All lycka till i alla fall. Bara hänga med på vad kroppen säger nu 🙂

  4. zozo

    åh såå spännande <3 all lycka nu när det är dags <3 se till och få vila nu det kan ske närsom 😉

    kram så länge<33

  5. Tina

    Så spännande att bäbis kommer snart!! Vet inte om du är nervös inför förlossningen men ville bara skriva att några peppande ord. Min son är nu 1 mån idag. Jag var verkligen nervös inför förlossningen, man hör ju så mkt. Men jag upplevde det mycket mildare än vad jag förväntat mig. Fick först morfin när jag kom in, sen lustgas. Innan jag fick epedural så gjorde det ganska ont men det gick andas igenom. Sen efter ryggbedövningen så kände jag inte de första värkarna, det var verkligen magiskt! och efter det gjorde det heller aldrig ont för mig förutom just när huvudet skulle ut (ont och ont, sved som fan) Alla förlossningar är ju olika men du kommer säkert rocka din! Efter att allt är över så ger man sig själv high five i huvudet och jag föreställde mig själv ställa mig upp och göra någon slags segerdans! Att föda barn är verkligen det häftigaste man får vara med om och jag ska definitivt göra om det igen. Våran lilla Manfred ska få ett lillasyskon! 😀

    Kram på dig och hoppas att du upplever din förlossning lika underbar som jag gjorde!! 🙂

  6. mia

    Tänk på att det är bara ett par timmar av ditt liv som är så här jobbiga o du får ju världens lön for din möda !!!

    Ni kommer att få den dyrbaraste gåvan i hela världen och det finns inget större ögonblick i livet än när du får upp din bebis på magen <3

    All lycka till dig o Hugo

  7. Anna

    Naproxen från Apoteket är bra mot den ”värken” kram å lycka till!
    Jag är beräknad 14 maj, livrädd!! Tänkt precis samma märkliga tankar som dig, brytit ihop för att verkligheten kommit ikapp. Men det kommer vi fixa och det kommer gå så bra.

  8. Kickan

    Gud va spännande det är en sån otrolig känsla att föda barn det är den bästa smärtan någonsin och en sån kick man får ! Och tro mig paula du VET när det är dags det liksom känns 😉 lycka till snart har ni eran lilla mini me 🙂

  9. Linnea v.33 :)

    Åh vad kul!! 😀 jag har haft samma smärta i 2 dagar till & från nu.. Men jag hoppas ju verkligen på att det ”bara” är förvärkar pga jag är 5 veckor efter dig! 😀 lite tidigt ännu (; men jobbigt är det! Min bebis har dock fixerat sig för ca 1 vecka sen..

    Men för dig så hoppas jag verkligen det är på g nu!!!! 😀 sjukt spännande!!

  10. Felicia

    Asså så sjukt jag drömde inatt att du hade fått ditt barn! Hahaha.. Följer din blogg med spänning varje dag kanske var därför. Det blev en pojke som skulle heta Marcelo, blev besviken för jag tycker ruben är så fint. Hursomhelst, lycka till med allt, du klarar vadsomhelst!!

  11. Novalies mamma

    Gud va kul det är att följa dig och att det snart är dags, har följt din blogg (graviditet) sen dag 1 och nu väntar man förväntansfullt på hur allt kommer bli =)

    Har själv en dotter som blir 5 detta år och tänker mycket tillbaka hur det var när man va gravid…

    Önskar dig all lycka till (och även till Hugo)

    =)=)=)

  12. stina

    Är ju för att bebis ligger fixerad och trycker neråt som du känner sån här ”smärta” :-). Jag är beräknad att föda någon dag eftet dig och har känt den här känslan i över en vecka!

  13. Camllla

    Jag är beräknad samma dag som du och jag har också ont i ljumskar, och underliv. Känns som en rejäl träningsvärk. Mensvärk på det också.. Dock är det vanligt och helt normalt nu när bebisarna ligger såpass långt ner i bäckenet och behöver inte alls betyda att nåt är på gång 🙂 man kan ha så och ändå behöva igångsättning.

  14. J.

    Ih, vad spännande. Hen kan ju komma precis när som helst nu 🙂 När det än sker kommer det går jätte bra ska du se. Tänk hur många som gjort samma sak innan dig 😉 Kram

Visa alla 32 kommentarer
Bebisutveckling samt förberedelser

Nästan som 4 paket mjölk

Vad roligt det var på sjukhuset idag. Det var ett rent rutinultraljud där dem kikade på mängden fostervatten och flödet i navelsträngen. Vår bebis är fortfarande aktiv bara att jag inte känner det. Skorpan mår väldigt bra där inne och barnmorskan uppskattade bebisens vikt till hela 3,8 kilo!!! Och vi är ”bara” i vecka 37, hur kommer det här gå… Jag som gissade på 3,3 kg som födelsevikt på babyshowern

Just nu sitter vi på balkongen, det är ju rena rama stormen ute så vi kommer nog att få gå in snart igen

20130417-181321.jpg

/ Man kan inte förlita sig helt på den uppskattade vikten men vi kan konstatera att bebbson är stor =)

22 Kommentarer

  1. Cilla

    Jag gjorde ett tillväxtultraljud i vecka 37 och fick en vikt på 3,2 kg. En knapp vecka senare föddes min flicka och vägde 3220 🙂 helt galet att de kan räkna ut det

  2. smultronpuss

    Åh så spännande!!
    Vår barnmorska uppskattade att sonen skulle väga ca 3,8 kg men ut kom en plutt på 3090g! Mem det är bra med stor bebis, dom ska ju vara lite knubbiga 😀
    Lycka till!!!

  3. Anna

    Min lilla stjärna beräknades till 4 kg plus att jag gick över tio dagar från Bf. Hon kom ut och vägde endast 2900, så ibland kan dem ha fel också! 🙂

  4. Ida

    En vän till mig fick precis samma ord när hon var på ultraljud i vecka 37! Vikten uppskattades till 3800 gram sen när han kom ut tre veckor senare vägde han 3400, så det där brukar stämma sisådär bra 😉

  5. Elsa

    Jag låg alltid över kurvan vid varje barnmorskebesök och tänkte att det blir nog en stor bebis. Gjorde ultraljud i v. 39+1, hon uppskattades då till 3,1 kg. Föddes i v. 39+5 och vägde 3390 🙂

  6. Sofia

    Åh vad fantastiskt med en STOR BEBIS!! 😀 min bebis vägde mindre när hon föddes och hon föddes vecka 39! Så roligt med väl vuxna bebisar! Den kommer må så bra sen! Hoppas ni får en knubbis! Tycker bebisar ska vara knubbiga! Du kommer snart att få din lilla! Hoppas bara förlossningen går bra för dig trots en stor bebis 🙂

  7. Alex - en svenska på kreta

    oj oj min lilla uppskattades till 2050g förra veckan (BF 15/5) men så är hon för liten också. Bättre att dom är lite tjocka och har lite att ta av! Hoppas min lilla tjej har tjockat till sig lite tills nästa UL på måndag!

  8. petra

    Vi gjorde tillväxt ul v. 36+5 som visade på 3 kg. Sattes igång pga havandeskapsförgiftning v. 37+1 å lillan vägde 3095 när hon kom :).

  9. tina

    Vi gjorde ett tillväxtultraljud samma dag som jag fick sättas igång. Min dotter beräknades väga 3,9 kg men när hon kom ut samma dag var hon lite mindre, 3,6 kg. Men hon var lång, 54 cm, så det med att fom mäter lårbenet stämmer säkert. Ska bli spännande att se vem som gömmer sig i din mage 🙂

  10. Amanda

    Bebisen behöver ej vara stor bara för det. En kollega till mig gick upp 9 kg med sin son som vägde 4700 kg när han kom ut 🙂 så säker kan man aldrig vara….. KRAM

  11. Sara

    Vad mysigt med bebis!
    Ibland uppskattar de helt fel men ibland har de rätt! Var inne en månad innan födsel och läkaren uppskattade då vår son till 4kg när jag gått full tid!
    När han tittade ut så vägde han 4010g så hon hade helt rätt!

    Följer bloggen och längtar tills vi får se den lille/lilla! 🙂

  12. Michelle

    Jag vägde ca 4 kilo när jag kom ut, men min mamma hade en mycket enkel förlossning på 30!!! minuter, från dörr på bb tills att jag var där färdig =) HOPPAS PÅ EN LIKA ENKEL SJÄLV I FRAMTIDEN hehe kraaam <3

  13. Gabrielle

    Åh en stor bebis!! Vad mysigt!!! Mysigt och se att allting är bra, lugnade säkert ner mamman och pappan 🙂 Så nyfiken på vad det är där inne, pojke eller flicka?? Jag gissar pojke!! Hoppas dock det är en flicka 🙂

  14. Tina

    Jag hade två tillväxt ultraljud. Efter det andra också en undersökning där läkaren lossade på hinnsäcken för att skynda på att det skulle börja hända nåt antar jag (detta på en fredag, min tjej föddes natten mellan tis-ons i v.40+3) och min bebis uppskattades väga 4,5kg (gjorde mej livrädd) vid födseln men hon vägde bara 4155g. Å allt gick på 5 timmar från första skedet till sista. Å jag sprack inte som jag va rädd för också. Toppen förlossning! Detta för 19mån sen, nu vill man ju göra d en andra gång snart. Randen på magen försvinner men minns inte hur snabbt…å min fortsatte också under naveln. Lycka till när det bär av! Kraaaaaaaaaaaaaaam från Finland!

  15. Amanda

    Att barn väger mycket från födsel och genom uppväxten behöver inte betyda att de är tjocka. Det är vetenskapligt bevisat att barn som väger mycket vid födsel har mindre risk för diabetes och hjärt och kärlsjukdomar. Va inte rädd att få en fet unge;) att få en bebis som väger mycket tyder bara på att alla organ är bra och väl utvecklade

  16. Sofia

    Min son vägde 5220 när han kom ut, så där hade du en riktigt fetknopp. Idag syns det dock inte på han att han vägt så mycket! Lycka till 😀

  17. Jenny

    När jag va på tillväxt ultraljud så gjordes en uppskattningsvikt utefter vad bebisen vägde då och enl. uträkningen skulle bebisen väga 4.1 kg vid v. 40+0 han föddes i vecka 40+6 och vägde då 4180 så för oss stämde det 🙂

  18. Olivia

    En tjej jag känner fick barn idag och hon hade BF ungefär samtidigt som dig. SÅ det är verkligen dags nu 😀 Lycka till med allt söte!

  19. Linda

    Min barnmorska uppskattade omkring v. 38-39, nånstans där i slutet iaf, också till runt 3,8 kg. Min dotter föddes en vecka efter BF och vägde 4,2 kg 🙂

  20. Aa

    Dom räknar på längden på lårbenet så ni kan, som jag, få en lång vebis och inte en STOR bebis. Han uppskattades till över 4kg i fullgången tid. Han föddes 42+1 och vägde 3,7kg……… Men han var lång. Just saying! 🙂

Visa alla 22 kommentarer
Bebisutveckling samt förberedelser

New in

När jag var liten så älskade jag Mumin. Skorpan fick en present idag av sin gammelmormor, en sängmobil med Mumin såklart!

Det vart lite problem innan jag fattade hur man byggde ihop den

Tack mormor, titta så fint det blev! =)

5 Kommentarer

  1. Aa

    Kan inte ha sånt där över sängen till min lille 11-veckors. Han tittar hellre på sånt än sover och så slutar det med att han är övertrött och blir extremt gnällig för att han inte kan somna övertrött. Förstod aldrig varför han gnällde så men nu när den är nedplockad somnar han själv så fint i sin säng 🙂 Mobilen passar bättre över skötbordet där han ska vara vaken och leka snarare än över sängen där han ska sova och absolut inte leka! 🙂

Visa alla 5 kommentarer
Bebisutveckling samt förberedelser

Vecka 37

20130413-105421.jpg

20130413-105434.jpg

20130413-105447.jpg

20130413-105459.jpg

6 Kommentarer

  1. Elin

    Hej Paula.
    Det jag undrar kanske inte du kan svara på men du kanske kan ge din bild av det jag funderar på. Jag har läst din blogg ganska länge nu och jag blir så glad av att känna din genuina glädje och kärlek till ditt barn genom texten. Det som försiggår i mitt huvud är: när ska jag skaffa barn? Jag har alltid haft ”regler” för när de är dags, fast partner (ganska självklart), färdig utbildad och ett fast jobb. Nu har jag allt detta och känner att ett barn vore trevligt. Men är jag redo? Varför tvekar jag? Känner jag mig mogen att ta det ansvar det innebär med ett barn, kommer jag och min sambo hålla ihop i vått och torrt. Dessa frågor finns det ju egentligen inget 100 % svar på men hur tänker du? Förstår du min oro? Kram

  2. Isabel

    Gud vad spännande! 🙂 Hoppas förlossningen går bra och att barnet är friskt, men det tror jag nog! 🙂 Ni kommer bli jättebra föräldrar..

    Har följt din blogg ett tag nu 🙂

    Ha det bäst!

  3. Johanna

    Min kusin var planerad att komma samma vecka som eran bebis skulle komma. Din blogg har därför betytt mycket för mig eftersom att det är som att följa min moster och hennes graviditet. Jag är en sådan känslig person och jag har flera gånger blivit så berörd över det du skrivit att jag gråtit. Även fast det är många år kvar tills jag kommer bli mamma så kan jag ändå förstå känslan. Att bli mamma måste vara det största som kan hända någon. Paula, även fast du bara bloggar så betyder du mycket för mig. Du är inspirationskälla, någon jag vill bli när jag blir äldre. Du har alltid agerat så moget och endast varit dig själv, ingen annan. Jag ser verkligen upp till dig, och jag är nog inte den enda som gör det.

    Min kusin hade iallafall inte vänt sig i magen än och igår fick min moster åka in för att försöka vända på honom. Risken för att något ska hända är mycket liten men självklart går allt fel och det började blöda samt att vattnet gick. Hon fick göra ett omedelbart kejsarsnitt och idag åkte jag för att träffa min lilla kusin. Det känns helt osannolikt att det var just han som varit i magen hela tiden. Bara för några dagar sedan var det han som sparkade på min hand när jag kände på min mosters mage. Jag kom också på att tänka ”shit, såhär stor är paula å hugos barn just nu”. Du kan inte ens ana hur vacker din bebis är just nu i magen. Det känns så ofattbart att äntligen se någon man längtat efter att träffa så länge.

    Jag hoppas allt går bra för er, jag tror på er till 100%. Jag har följt dig sen dag 1. Var morgon och kväll har jag kikat in på din blogg och jag längtar så mycket efter att se eran bebis!
    Massor med lycka till kramar från mig!

Visa alla 6 kommentarer
Bebisutveckling samt förberedelser

12 myter om att föda barn

Carina Rylander jobbar som förlossningsbarnmorska. Hon har hört de flesta förlossningsmyter, missförstånd och skräckhistorier – varav många grundar sig i filmens och tv-seriernas värld. Här svarar Carina Rylander på myterna om att föda barn.

1. MYT: Förlossningen börjar med att vattnet går och det forsar ut ur kroppen.
SANNING: ”Förlossningen börjar oftast med värkar. Ibland – även om det händer sällan – går vattnet först när bebisen föds. När vattnet går sipprar det vanligtvis ut långsamt. Nytt vatten bildas hela tiden så att bebisen inte blir torrlagd.”

2. MYT: När förlossningen startat gäller det att skynda sig till sjukhuset.
SANNING: ”För majoriteten av alla gravida blir det inget rallyrace till förlossningen. De flesta är hemma i flera timmar med värkar innan de i laglig fart tar sig till sjukhus. Först när man under en längre tid haft regelbundna värkar – tre till fem enminutersvärkar på tio minuter – kan det vara dags att åka.”

3. MYT: Väl på förlossningen kollar de hur öppen man är och man får veta hur många timmar det är kvar tills  barnet kommer.
SANNING: ”You wish! Många är de som gjort kalkylen: Om man öppnar sig en centimeter i timmen och jag är öppen fyra centimeter nu… Då är det väl bara sex timmar kvar? Visst vore det bekvämt att veta hur länge man ska kämpa vidare, men kroppen kan bestämma sig för att ta en paus i värkarbetet när som helst.”

4. MYT: Under förlossningen har man så ont att man har svårt att kommunicera – ett förlossningsbrev är därför ett måste.
SANNING: ”Det är en vanlig missuppfattning att kvinnor inte är kommunicerbara under förlossningen. Men det är ju kvinnan vi kommunicerar med hela tiden. Man kan fortfarande prata och komma med önskemål. Även mellan kraftiga värkar är det pauser. Att föda utan förlossningsbrev går alltså alldeles utmärkt.”

5. MYT: Min mamma hade tre raketförlossningar så min förlossning kommer också att gå snabbt.
SANNING: ”Det finns vissa genetiska förutsättningar för att du ska få en likadan förlossning som din mamma men många andra faktorer spelar in. Hon kanske var 20 när hon födde och du 36. Sedan måste man titta på pappan till barnet. Hur ser hans gener ut? Hur stort är barnet och hur ligger det?”

6. MYT: Att föda barn är en riktig mardröm.
SANNING: Vissa tycker det, de flesta tycker det inte. ”Jag träffar väldigt många kvinnor vars förlossningar jag varit med på som säger: Jag vill göra det igen”, berättar Carina Rylander som är förlossningsbarnmorska.

7. MYT: Om man vill ha epiduralbedövning gäller det att säga till i tid, annars kan det vara för sent.
SANNING: ”Vi ser ofta i förlossningsbreven och hör par säga: Säg till innan det är för sent med ryggbedövning. Men det är egentligen aldrig för sent. Däremot är man inte så hjälpt av en epiduralbedövning när det är dags att krysta.”

8. MYT: När man är öppen tio centimeter är barnet snart ute.
SANNING: ”När livmodermunnen vidgat sig tio centimeter kan det fortfarande finnas kanter kvar på livmodertappen som ska försvinna. Dessutom kan barnets huvud fortfarande stå en bit upp och det ska ju snurra sig ner. Oftast är det alltså en bit av resan kvar. Har man otur kan det vara långt kvar.”

9. MYT: Alla spricker när de föder barn och sedan blir man sig aldrig lik igen.
SANNING: ”Alla spricker inte även om det är vanligt med bristningar, framför allt vid första barnet. Hur man går sönder beror bland annat på hur barnmorskan håller emot, hur länge man har krystat, hur sköra vävnader man har och hur stort barnet är. Det är ovanligt med kvinnor som inte blir helt återställda efteråt.”

10. MYT: Ju fler stygn man syr, desto större skada skedd där nere.
SANNING: ”Hur många stygn man syr är inte intressant eftersom man kan sy med olika tekniker och beroende på graden och typen av bristningar i underlivet.”

11. MYT: När du precis har fött måste du börja amma.
SANNING: ”Det är lika vanligt att kvinnor vill lägga barnet till bröstet och börja amma som att de inte vill det. När barnet mår bra är amning inte det viktigaste det första dygnet – om man tänker amma. För den som vill amma kan det dock underlätta om man kommer igång tidigt.”

12. MYT: Har du bestämt dig för att föda vaginalt behöver du inte tänka på kejsarsnitt.
SANNING: ”Det kan vara bra att tänka tanken att det faktiskt kan bli så att förlossningen slutar med kejsarsnitt, även om man har planerat att föda vaginalt. Man ska inte utgå från att alla barn föds vaginalt. Det kan räcka med den tanken. Och att det är resultatet som räknas, inte hur man föder.”

34 Kommentarer

  1. Ella

    Aa: från 1177 : ”I sällsynta fall kan till exempel bukhinnan och olika organ i magen växa samman efter operationen.” Det är alltså ovanligt men kan självklart hända. Det finns risker/komplikationer med både ks och vf.

  2. Dixie

    Håller helt med Lady D! I allt men extra mycket i det sista om amning. Det är galet att man inte får mer info om det. Enkla saker som;
    det ÄR normalt att dom vill ha ditt bröst i munnen HELA tiden, det behöver inte betyda att dom inte får i sig mat.
    Det GÖR ont i början! Men tveka inte att söka hjälp om det inte blir bättre!

    Förutom amningshjälprn vill jag återigen tipsa om Sagogrynets blogg som är fantastiskt informativ!

    Du har helt rätt inställning. Och det är så jäkla coolt att föda barn att jag aldrig vill att det ska vara sista gången 😀

  3. Lady Dahmer | Postpatriarkal Feministfitta

    Paula, du är inte naiv alls. Lita på personalen. Lita på att du klarar det och att de hjälper dig. De kan och vet och du kommer inte behöva tänka alls. Om du har specifika tankar, rädslor eller åsikter kring förlossningen kan du skriva ner dem i ett brev som du lämnar över när du kommer till BB.

    Om du ska förbereda dig för nåt så förbered dig hellre inför amningen. Det händer ofta att amningen inte funkar, inte pga att mamman saknar mjölk, utan helt enkelt på att mamman saknar kunskap och tar beslut som i sin tur påverkar negativt. Jag tipsar om att du går in och lusläser på amningshjälpens hemsida: http://amningshjalpen.se/ eller köp ”amningsboken”.

    Att föda barn är det häftigaste jag gjort. Helvete vilken grej. Ja, det gör ont och ja det är skrämmande ibland men upplevelsen alltså WOW. Youre in for a ride. Jag skulle kunna föda tusen barn.

  4. Stephanie

    Min förlossning startade också helt utan förvarning då vattnet gick runt 12 tiden på natten , kände ingenting innan sen kröp sig värkarna på och blev snabbt intensivt.. men bara för att det blev jobbigt och intensivt kan jag inte säga att förlossning gick fort utan från vattnen och första värkarna tills min skatt låg på bröstet tog det sammanlagt 22 h. Värkarna ifrån början höll sig regelbundet 3-4 min och jag spydde (pga smärta) ifrån första värken. var öppen 10 cm i 6 h för att han inte hade ”kommit ner” tillräckligt. Och ja jag skulle göra det flera ggr, att få barn är det finaste som hänt mig och jag dom magiska min efter är ju helt sjukt.. Att allt kan vända ifrån att JAG VILL HEM till att det är det bästa jag gjort och skulle det göra det flera ggr om för min son…

  5. Krizz

    Min förlossning starta av att vattnet gick, och det sipprade inte ut, ALLT kom ut på en gång typ. SPLASCH, behövde typ 20 handdukar…. Sen kom värkarna. Och vi hade bråttom in för 3h senare kom hon ut. Eftersom jag va förstföderska tog de hundra år innan dom tittade efter hur öppen jag va, när dom kolla va jag öppen typ 7cm. Dom va förvånade att de gick så fort. Hon kom i v38 också. Bara för att de brukar gå långsamt tycker jag att jag inte blev bemött som jag borde ”lilla gumman slappna av, bebisen kommer nog om 15h så du kan slappna av å sova..” Typ. Som sagt, 3h inne på BB….

  6. Ella

    Ja fast hur ofta händer allt ovanstående inom svensk vård? Inte sååå ofta, det där du räknar upp är ovanliga komplikationer medan tex framfall är ja, vanligt på äldre dagar. Men självklart är kejsarsnitt inte en ”lätt” väg heller. Jag vill bara nyansera detta med att man inte skulle få ”nååågra” komplikationer vid vaginal förlossning.

  7. Aa

    Men jesus… Risken för framfall minskar vid kejsarsnitt ja men snittet i sig är en stor bukoprration med risk för tarmvred, ärrbildning, brusten livmoder vid nästa graviditet, utinblåsan kan gå sönder, återhämtningen är långsammare vilket ökar risken för lungemboli(proppar) vilket även själva operationen ökar riskerna för proppar i andra organ med för drn delen… Lunginflammation, infektioner och tarmobstruktion för att inte tala om den massiva risken att blöda till döds då livmodern är så fylld av stora kärl som kan brista. Vi är skapta för att föda och inte opereras. Riskerna vid op är gravt många fler än vid vaginal förlossning. Även bebisen mår bäst att komma rätt väg. Snitt ska aldrig gå före om vaginal förlossning är möjlig. Som operationsyrra var jag mkt mer rädd för snittet än för den vaginala förlossningen. Om fler var insatta i vad en bukoperation innebär skulle färre ropa efter snitt i onödan… Det är något jag med 100% kan säga….

  8. Ella

    Vissa blir inte helt återställda heller där nere. Med vaginal förlossning ökar risken för framfall när man är äldre. Vissa komplikationer märks alltså inte förrens år efteråt. Framfall är en av de vanligare operationerna på en kvinnoklinik. Risken minskar om man föder med ks. Källa 1177 sjukvårdsupplysningen.

  9. helena2

    Jag var också inställd på att föda vaginalt men det var en tjurskalle i min mage han ville inte ut när jag gått 3,5 vecka över tiden så blev det kejsarsnitt. Då hade man försökt att sätta igång mig på flera olika sätt men inget kunde få han att komma ut så det blev ett planerat kejsarsnitt samma dag.

  10. Linnéa

    Första myten stämde på mig med. Vaknade tre på natten och sekunden efter sa det klick och vattnet forsade ut:) en timme senare hade jag fulla värkar och det var bara att åka in till förlossningen. Från att vattnet gick tog det 9h till min lilla flicka var född. Hon är mitt första barn. Jag kan inte förneka att det gjorde satans ont men jag hade en ”lugn” och kontrollerad förlossning. Jag hade innan försökt att inte oroa mig inför förlossningen, utan ta det som det kommer. Hade övat en hel del på andningen och det funkade för mig men det är olika. Vill bara visa att alla förlossningar inte är en enda stor mardröm. Oftast får man höra om dom mest hemska förlossningarna när man är gravid. Iallafall var det så för mig:) jag hoppas du får en riktigt bra förlossningsupplevelse Paula och snart får du ha ditt lilla barn i famnen!

  11. Sanna

    Mitt vatten gick först vid ca 6 på morgonen det började sippra sen sa det bara splaaaash. Kl 10 åkte vi in för kontroll och på vägen in började värkarna. Förlossningen tog 44 tim från första värk, när vi kom in var jag öppen 4cm.. öppnades ganska snabbt till 7cm.. sen tog det stopp. Blev igångsatt efter ett par timmar men det strula då lactat värdet (mjölksyra) på bebis var dåligt så de fick stoppa allt igen. När värdet blivit bättre satte det igång det sakta och jag födde tillslut med full EDA bedövning på.

  12. Sara

    Mitt vatten forsade bokstavligt talat! Helt utan förvarning. Jag hade verkligen tur som befann mig på sjukhuset. Två sekunder senare började jag krysta och 20 min senare hade jag min dotter på bröstet. Och jag är först föderska. Barnmorskan sa att jag öppnades från 4cm till 10cm på mindre än 30 min. Jag behövde inte sys heller.
    Man ska inte läsa för mycket utan tro på sin kropp och signalerna den ger. Avråder alla från att läsa om förlossningshistorier. Alla förlossningar är unika..

  13. Ilda - MAMMA & FOTO

    Mitt vatten var det första som gick och då förstod jag att det hade satt igång. Jag fick även rusa in till sjukhuset då mina värkar var för täta på direkten. Och för att inte glömma att nämna det så var jag förstföderska. Så den första punkten är väldigt indviduell. Finns kvinnor som fött på 3-4 timmar så då gäller det att rusa in till sjukhuset med akutfart. Man ska känna efter själv.

  14. Erika

    Första myten stämde på mig iallafall. Jag födde min dotter för 5 dagar sen. Det började med att kl fem på natten fick jag lite molande värk i ryggen och sekunden efter forsade vattnet ut. Värkarna började en timme efter.
    Man ska nog inte lita sig på den listan heller.

  15. Aa

    Jag hatade dom här orden när jag själv gick i väntans tider men DU VET när det väl händer… DU KÄNNER krystvärkarna – det är som Dahmer skriver. Man är bajsnödig i vågor, jag tror att det enda jag pratade om i fyra timmar var att jag behövde bajsa 🙂 Med andra ord behöver du inte fundera så mkt på just den saken för du känner att det händer när det händer… Tråkigt som fan att få höra men det är sant 🙂

    Jag var aslös i magen och bajsade utan att kunna stoppa det dagen efter förlossningen utan problem och hade aldrig problem senare heller, min sambo stod framför mig när det hände för jag kunde inte få av mig trosorna själv (dock pga foglossningar och inte förlossningen) – skojsigt att bajsa då! 🙂 Däremot hade jag också siktat på vanliga bindor – don’t do that. Vuxenblöjor it is! Det bokstavligen rann efter benen när jag reste mig upp och sängkläder byttes mer än en gång, jag blödde i sex veckor… Tips: Stjäl med dig nät-trosorna från BB och ta ett gäng av deras ”blåingar” – den lilla fyrkantiga skyddsbiten dom har i sängen – såna rullade jag ihop till bindor 🙂 Det luktar apa om en men spela roll, man har ju ändå redan bajsat ner sig och pruttat hejvilt (för gaserna bara läcker ut några dagar efter förlossningen, det finns liksom inget att stoppa sakerna med) inför sin partner ändå så man kan lika gärna lukta lite död råtta med 😉

    Mitt vatten gick 04:00 och bebisen kom 13:50, det sipprade lite då och då bara. Jag blev igångsatt så var redan inlagd på BB och fick åka till förlossningen när jag hade så ont att jag knappt var kontaktbar men vid igångsättning får man sällan pauser i värkarbetet så jag hade värkar konstant. EDA:n räddade mitt liv, då sov jag flera timmar efter det 😛 När jag var öppen 10cm och ville krysta var bebisen fortf för högt uppe så jag fick vänta med krystandet helt enkelt… Alla förlossningsversioner finns men jag föreslår att du inte lägger så mkt fokus på den just nu för den händer när den händer och det går icke att planera hur det ska hända – alla förlossningar är unika! 🙂

    Lycka till! 🙂

  16. Jasmine

    Haha! Härlig kommentar längre upp!
    😉
    Jag tänkte inte heller på förlossningen innan! Tror jag sparade energi istället för att oroa mig.
    Personalen talar om för en!
    😉 och jag minns jag sa när jag skulle krysta första gången ” men då skiter jag ner mig!” och barnmorskan ”då gör du rätt!”

  17. etthundranio

    Måste ju säga de här ”myt nr 4” inte stämde på mig.
    Jag var så smärtpåverkad så att jag inte kunde tala what so ever, jag var helt utom räckhåll från att ens yttra mig nått annat ljud än att ”åma mig”…

  18. Amanda

    De där med att man ska skynda sig tilö sjukhuset lär ju vara olika, min mamma hann knte ens in till sjukhuset när hon födde mig. När ambulansen kom hade jag redan ploppat ut. Haha.

  19. Therese

    Hej Paula!

    Du och Hugo är så söta och ni kommer bli så bra föräldrar!
    Jag undrar om du kan lägga upp en video när bebisen sparkar, skulle vara så kul att se! 🙂

  20. Kicki

    Mitt vatten gick som på film! När jag hade kläder på mig och stog upp så bara kom de, o mycke!
    Kommunicera var inte det lättaste för mig heller jag var väldigt koncentrerad och inne i mig själv att jag inte orkade prata mellan värkarna, jag hade bara lustgas som smärtlindring vilket tog bort liite av smärtan men alltså liite!

  21. Jen - mamma Ewelina och gravid

    Jag har läst att det är,ca 10% av alla som föder där vattnet går.. (Typ hemma eller så) Sant eller ej, jag trodde det var MER.. Mer än 50 i alla fall.. Haha.

    Men tydligen är det vanligt att vattnet går när man är på sjukhuset och bebis trycker på eller de tar hål på hinnorna 🙂
    Jag gick och oroade mig att vattnet skulle gå om jag skulle stå i kön i affären tex, typ 2 v innan bf ;P
    Men på mig tog de hål 10 dagar efter bf 😀

  22. Jossan

    Jo det finns ju skräckexemplar. Min moster låg på förlossningen med värkar i 78 timmar. Aldrig mer sa hon. Det var aldrig någon fara med barnet. Det gick liksom bara väldigt långsamt.
    Min syster låg och våndades i värkar i 10 timmar innan hon fick göra akutsnitt. Jaha, tänke hon. Allt detta jobb i onödan 😉
    Så man vet ju aldrig hur det går! Vi får bara hålla tummarna att du får ett frisk och starkt litet barn och såklart att du mår bra under förlossningen 🙂

  23. Lina

    Jag hann helt enkelt inte att tänka på förlossningen innan, men barnmorskorna och framförallt kroppen vet vad som ska göras. Haha känner väl igen det som Lady Dahmer skriver om att vara skitnödig. Det var min kommentar när han kom, lite hög på lustgas ”det känns som om jag bajsar på mig!!!”

  24. Sara

    Och mina förlossningar har gått fooort. Fyra timmar med första. Tre timmar med andra. Ingen bedövning hans med. Ååh massa myter stämmer på mig 🙂

  25. Sara

    Vattnet har gått för mig båda gånger. Och det har varit ala Hollywood style. Pooooff och splaaaash massor med vatten!! 🙂 rätt gött faktiskt. Då visste man liksom att nu är det på gång!♥♥

  26. Lady Dahmer | Postpatriarkal Feministfitta

    Skit i myterna, jag fick en hel del överraskningar som ingen tagit sig tid att berätta om. Exempelvis så var jag beredd på att det skulle göra ont att föda barn.

    Vad jag inte var beredd på var att det skulle kännas som att man var akut skitnödig med världens största eh soffa. Typ superförstoppad men ändå på väg ut. På tvären. Genom rövhålet. Jävlar va obehagligt och fan vad det tryckte på! Och så skulle man på det slappna av! Ha! Försök slappna av när det känns som att du kommer skita på dig varje gång det kommer en värk.

    Sen kommer vi till avslaget. Wft? Det slemmar och blöder och äcklar och STINKER från snipperiet i typ två månader. Man skulle kunna tro att en ökenråtta krypit upp och dött om man ska bedöma den odör som ångade från snippan under denna tid. Rutten död råtta. I dubbel bemärkelse. Sen som en biverkning på det fick man som det så fint kallas ”obalans i underlivet”. (Tack gud för de där vaginalgeggan man kan köpa på apoteket. Fixade råttan på nolltid.)

    Detta LÄSTE jag om ca 2 veckor (!) innan jag födde. Inte en föraning hade man. Ingen varning. Ingen som berättade. Köpte hem always ultra slim eller va fan de nu heter, förberedde mig liksom lite inför detta mystiska avslag. Överraskning #2. Avslaget är inte som mens. Fick skicka maken på apoteket för att införskaffa de största vuxenblöjor han kunde hitta. Härligt. Vuxenblöja.

    Sen det här med toalettbesök efter man fött barn. Att kissa efteråt var det skönaste jag upplevt. Vad jag inte visste då var att man förlorar krystförmågan efter förlossningen. Detta upptäckte jag dagen efter då jag var bajsnödig. Men tji fick jag! Jag satte mig på toan, tänkte att jag skulle ”hjälpa till” lite och…… ingenting. Nej. Man kan inte krysta. Jag blev sittandes, Helt chockad. Och nödig. Och inget hände. Det var bara att ge upp och dra på sig brallorna igen. Det tog tre dagar innan korven till slut kom ut av sig själv. Tre ångestfyllda NÖDIGA dagar. När jag födde mitt andra barn bunkrade jag upp med laxermedel i BB-väskan och kunde skita när det sedan behövdes. PUH.

    1. Paula Rosas
      paulas

      Hahaha jag älskar när du kommenterar i bloggen Lady Dahmer 🙂 du är inte rädd för att tala om en nakna sanningen och det uppskattar jag för man vill ju liksom vara så förberedd som möjligt och om jag befinner mig i en liknande situation kan jag tänka på det du skriver.

      Det sjuka är att jag kan föda när som helst men trots vetskapen om att förlossningen är så nära tänker jag knappt på den. Jag tänker på tiden efter när vi har vår bebis hos oss. Är det på gott eller ont? Bör man tänka kring förlossningen. Fan jag har ingen aning hur en riktig värk känns, jag vete sjutton när man ska börja krysta så då finns det liksom inte något att ”fundera” kring. Är jag bara naiv när jag redan nu känner att jag kommer att förlita mig på sjukhuspersonalen och barnmorskan? Trots att jag fattar att det kommer göra helvetesont så ser jag typ fram emot att få föda. All den smärta kan jag liksom redan nu omvalda till kärlek till barnet. Hmm konstiga tankar man har såhär sista tiden…

Visa alla 34 kommentarer
Bebisutveckling samt förberedelser

Vecka 36

20130405-151411.jpg

20130405-151422.jpg

20130405-151434.jpg

2 Kommentarer

  1. Gabbi

    Hej! Såg några bilder på din navelpercing den ser ut att vara sne? Är den det med menning eller ser det bara ut så? 🙂

  2. Cassandra

    Förstår inte att du är i vecka 36 nu, känns som igår när du klaga över att magen är så liten i vecka 15-16 och kolla nu <3

    stolt läsare <3

Bebisutveckling samt förberedelser

Vecka 35

Skorpis

Jag

1 Kommentar

  1. Rebecca

    Ja nu är du där jag var för nästan exakt 3 månader sen 🙂 min ängel bestämde sen för att komma ut då 🙂 hoppas du får en bra förlossning, efter mina 2 så ser jag nästan fram emot en tredje 🙂

    Kolla gärna in mina änglar på instagram ”beccymin”

×

Paula Rosas

Hej på dig och välkommen till min blogg. Mitt namn är Paula Andrea Rosas och här kommer några korta meningar om mig. Jag är en 27årig tjej som lever mitt liv genom att göra det bästa av dagarna. Mitt liv kretsar kring mina fantastiska döttrar Molly-Elise och Leonore och min underbara man Hugo Rosas, familj och vänner. Jag är en glad, familjekär och envis tjej som älskar att skratta. I min blogg kommer ni få följa med mig i min vardag. Träning, äventyr, dilemman och utveckling i mammarollen, resor, giftermål, vänskap och utbildning. Samarbetsförfrågningar: paularosas.media@gmail.com