Tankar

Att våga vara obekväm

Såg ni intervjun med Fredrick Federley hos Carina Bergfeldt i helgen? Jag hade inte tänkt titta men efter att ha sett hyllningarna till Hanna Hellqvist kände jag mig tvungen. Jag blev så illa till mods av intervjun… jag kan inte sätta fingret på det men bara känslan av att personen som satt där i soffan var så jag-fokuserad och uttryckte sig så medvetet på något sätt. Visst, i en intervju som handlar om en är det klart att man pratar om sig själv men just med tanke på att ämnet var relationen med en pedofil som blivit dömd för bland annat 22 grova våldtäkter mot barn så känns det som att den största frågan vem det är ”synd om” inte är en själv som hamnar i pressen för att man haft en relation med personen… Jag blir också helt paff över att han själv gått ut och beklagat sig över att det var gränslösa frågor i intervjun, jag tycker den var alldeles för snäll (även om jag förstår att det kanske inte går att konfrontera för hårt som programledare i den typen av fredagsprogram) och att det fanns massor av frågor som inte ställdes som man verkligen ville ha svar på.

Jag blev så upprörd när Federley säger att man som politiker ska vara helt fri från kantstöthet och inte får umgås med människor som kan ha ett kriminellt förflutet eller andra problem. Och skrek nästan YES rakt ut när Hanna då bröt in och sa ”men förlåt det har väl inte så mycket att göra med att du är politiker, frågan är väl mer varför ligger man med någon som ligger med barn?”  För jag har verkligen inget problem med om en politiker umgås med någon som begått en stöld i ungdomen, inte betalat tv-licensen, som fuskat med skatten eller blivit dömd för förtal, till exempel. Det är brott och när dom gjort sin tid är det väl inget mer med det. Men en person som suttit några ynka år i fängelse för så grova brott man utsatt små BARN för och dessutom inte har ”sonat sin tid” utan är villkorligt frigiven. Nej jag tycker faktiskt inte politiker ska ”få” ha relationer med den typen av människor. Inte om dom samtidigt ska arbeta med den typen av förtroendejobb och dessutom inte ens vill sätta sig in i vilket brott det rör. Federley säger att när han fick veta att pedofilen suttit i fängelse sa ”jag vill inte varför bara om du sonat ditt brott” och menar på att det är den normala reaktionen hos folk? Eh nej?! Om jag skulle börja dejta igen i livet och fick veta någon månad in i relationen att han suttit i fängelse skulle min första fråga vara ”för vad?”. Aldrig i livet att jag skulle nöja mig med att någon suttit sin tid. Det är ju en jäkla skillnad på brott och brott och huruvida man vill ha den typen av människa i närheten av sina barn. Håller ni med om att den naturliga reaktionen skulle vara att vilja veta exakt vad det rört sig om för att kunna göra en bedömning? 

Sen kan ju varken du eller jag eller någon annan bestämma vem någon annan ska ha en relation med. Även en politiker kan bli kär i någon olämplig. Och om man känner att kärleken till pedofilen är sann och äkta och värd det får man väl göra den bedömning och ha relationen för all del men det är högst rimligt att du då kanske inte kan jobba som förtroendevald politiker och att du och din relation blir granskad så länge du är en offentlig person.

Nej min känsla av intervjun var att det slirades rätt mycket på sanningen och att det skulle byggas ”tyck synd om mig” känslor. Jag tycker Hanna förtjänar en eloge som vågade vara obekväm och jobbig och säga i alla fall lite av det alla tänker och tycker. Att inte bara sitta tyst och tänka saker utan faktiskt våga döda stämningen. Det är jobbigt att vara den som liksom pekar på det obekväma och plockar upp den, oavsett om det är en vän som beter sig dåligt, en kollega som uttrycker sig sexistiskt eller någon man går förbi på stan som är hårdhänt mot ett djur eller vad det nu kan vara. Det är läskigt men som Astrid Lindgren sa ”Ibland måste man göra saker man inte vågar, annars är man ingen människa utan bara en liten lort.” 

Såg du intervjun och vad tyckte du i så fall om den? 

6 Kommentarer

  1. Obekvämt

    Jag är inte så förtjust i Hanna från radion MEN WOW , jag satt där , tänkte först inte kolla på när Federley skulle få beklaga sig på bästa sändningstid men var tvungen att se vad han hade att säga.. Tyckte Bergfeldt var alldeles för mesig, och tänkte slå av när Hanna började lägga Sig i, fantastiska jävla människa!!!som hon växte för mig (vilken powermorsa hon blir om hon väljer att skaffa barn ) tog sats och var obekväm för barnen !! Vi behöver mer sånt här, att våga vara obekväma för våra barn, inte kamma andra peddokramare..känns något fel i magen , på dagis, på affären,med bekant,familj,vän,ovän , VÅGA TA PLATS FÖR DITT BARN !!! nä FF , dyk ner i mörkret och begrunda vad du gjort / sagt och gör något annat med ditt liv. Man kan inte rå för om man blir kär , men att välja att blunda för kriminalitet är bara NONONO när man har barn i sitt liv !!! Heja Hanna för att du var på hugget och ställde frågor som alla andra tänkte hemma i sofforna !!!

  2. e

    Det sista programmet av Carina Bergfeldts program show var tyvärr inte så bra alls som de övriga intervjuerna har varit. Jag har gillat alla program denna säsong. Hon har varit toppen och visat gästerna respekt och de har alltid fått prata till punkt, fina ämnen att prata om mm. Så se de andra programmen med. Bättre än Skavlan var!

  3. Emma

    Jag tycker som du men med viss förståelse för att han inte lämnar honom mitt i när han verkar vara den enda som hjälper honom när han vill skada sig själv. Nog svårt att lämna i det skedet när man behöver så mycket hjälp själv. Fast det var ju senare.

    Egentligen borde man ju kunna få sona alla sorters brott men problemet är att straffet är alldeles för kort för sådant. Borde vara någon sort livstid!

  4. Em

    Såg något motvillig intervjun. O kan verkligen inte förstå hans behov av att att ens medverka. Förstår inte syftet, ännu mindre efter hans prestation i intervjun.

    Sjukaste av allt är hans hårda reaktion på att folk ställer frågan hur han kan ha utsatt sina barn för detta? Som om den inte är berättigad. Sjuk jävel som för sitt eget bästa borde gå under jorden och sitta på sin gård o sticka sin offerkofta långt från offentlighetens ljus.

    Han har lite självrannsakan o göra. Och den görs inte i en tvsoffa på bästa sändningstid.

    Heja Hanna som iskallt flikar in under intervjun som Carina inte ens borde haft. Hatten av! Det är sådana som Hanna som ger en lite hopp i denna skeva värld där idioter som F får tala på bästa sändningstid.

  5. Ella

    Jag har följt hanna under många år. Hon verkar vara en fantastisk stark och modig kvinna som struntar i vad andra tycker. Fler borde vara som Hanna!!

Visa alla 6 kommentarer
×

Paula Rosas

Hej på dig och välkommen till min blogg. Mitt namn är Paula Andrea Rosas och här kommer några korta meningar om mig. Jag är en 27årig tjej som lever mitt liv genom att göra det bästa av dagarna. Mitt liv kretsar kring mina fantastiska döttrar Molly-Elise och Leonore och min underbara man Hugo Rosas, familj och vänner. Jag är en glad, familjekär och envis tjej som älskar att skratta. I min blogg kommer ni få följa med mig i min vardag. Träning, äventyr, dilemman och utveckling i mammarollen, resor, giftermål, vänskap och utbildning. Samarbetsförfrågningar: paularosas.media@gmail.com

Powered by Cure - Influencer hosting