Dagens fråga

9 frågor, 9 svar

Är det inte mest synd om kvinnan?
Självklart är fruktansvärt hemskt det kvinnan blir utsatt för och jag blir äcklad av män å hennes vägar. Men jag tror tyvärr inte just det här tillfället var första gången en man betalat för att förgripa sig på henne, utifrån det man kunnat läsa i tidningar om att polisen haft span där länge osv. Jag menade att i just fallet med den här specifika mannen som får mycket publicitet och storm i media så lider jag med just hans barn och hans flickvän som får hantera hela historien… 

Hur kan du gå på event när det fortfarande är corona? 
Eventet skulle egentligen vara utomhus och dom hade delat upp det på 2 sessioner så vi skulle vara max 15 på plats samtidigt. Tyvärr blev väderprognosen regn och kallt så i sista stund flyttades det in. Vi blev uppmanade att om vi känner den minsta lilla sjukdomskänsla att lämna återbud (och det var det flera som gjorde, hörde av sig med ett ”jag kände lite rasp i halsen så jag vågar inte riskera något”). Mattorna spritades innan och efter passen, vi uppmanades att hålla avstånd, det var belamrat med handsprit överallt och alla spritade sig som tokiga och var noga med handtvätt. Var det dumt att gå på ett event? Ja, kanske då det helt ärligt var svårt att hålla sig från att krama någon efter så lång tid utan att ses! Jag kom på mig själv efteråt med att ”nej nu la vi armen om varandra!”. Men samtidigt så går vi och handlar i mataffären, vi tränar på gymmet och livet börjar återgå till det normala om än med mer försiktighet. Ni kanske tycker det låter som att jag viftar bort men jag tänker ständigt på hygien, sjukdomssymptom m.m. samtidigt som vi har ett samhälle som hålls öppet och håller igång. Vi försöker förhålla oss till en ny vardag. Vi håller till exempel avstånd till min mormor som sörjer sin livskamrat för att inte riskera något med henne, vi tänker oss för kring alla typer av sjukdomssymptom oavsett hur små dom verkar.

Varför svarar du inte på min fråga?! 
Oh lord, bara för att du ställer en passivt aggressiv fråga sjuttioelva gånger så betyder inte det att jag måste svara på den. Vissa är väldigt flitiga kommentatorer och letar alltid fel i allt som skrivs här. Jag har varken lust eller skyldighet att svara på frågor som bara är i syfte att smälla mig på fingrarna och poängtera hur dum jag är. 

Kan du inte göra videoversioner av övningar när du lägger upp träningstips?
Det ska jag ha i åtanke och bolla med Mikaela under våra contentdagar framöver! 

Varför äter ni vuxna inte pasta? Äter du inte kolhydrater?
Både jag och Hugo äter pasta men väljer hellre andra kolhydratskällor som potatis, quinoa, bulgur osv. Jag tycker det är godare och väljer hellre mer näringsrik mat. Men ibland blir pasta också. Precis som många andra småbarnsföräldrar hamnar vi ibland i att vika oss för vad som kidsen gillar (pasta) för att vara säkra på att dom äter men vill hellre ha annat själva. Vi alla äter lite av allt möjligt och barnen pillar i sig lite quinoa och vi äter upp pastarester också. Men oftast äter vi samma mat hela familjen vid middagarna. Jag tror inte vi är ensamma om det här.

Gillar du när folk kommer fram och hälsar på dig?
Jag blir bara glad om någon kommer fram och hälsar, det brukar alltid vara trevligt att småprata en stund!

Hur mycket skiljer det på Molly och Leonore?
Molly är född april 2013 och Leonore december 2015 så det är 2 år och 7 månader mellan dom. Tycker det har varit perfekt ålderskillnad!

Älskar den gula ribbade bikinin, så fin på dig! Men tyvärr hittar jag den inte på hemsidan 
Nu verkar det som att alla bikinis jag fotade finns uppe på hemsidan! Den gula har du här till exempel.

Varför renoverar ni ett fungerande kök? Det är så tråkigt med alla som sliter ut och kastar fungerande kök! 
Vi, eller jag rättare sagt, ville ha förnyelse i vårt kök. Det var fint som det var men lite opersonligt och stelt och inte med så bra förvaring för oss som småbarnsfamilj. Vi ville ha mer förvaring och mer socialt utrymme. Jag vill dock poängtera att vi inte slitit ut och kastat något utan bara gjort om det befintliga och lagt till! Alla stommar är desamma men vi har lackat om luckorna. Köksön har kommit till och vi har kaklat. Men i stort är det ju samma kök som bara får en ny touch, och som jag älskar den touchen! Längtar efter att vi får bänkskivorna på plats så vi får den sociala ytan och allt blir klart!

34 Kommentarer

  1. E

    Varför lägger du upp all mat före man sätter sig till bords? Får andra inte ta av maten innan och välja själv hur eller vad man vill ta?

  2. Elin

    Ang att man äter olika mat ibland så tycker inte jag alls det är konstigt. Jag vill inte alltid ha pasta till en maträtt men vet att barnen vill det. Då gör vi två olika alternativ. Ibland finns det rester kvar sen gårdagen som jag slänger ner på min tallrik också. Så länge man inte gör det pga ”äter inte sådant pga min tränong/form/tror det är onyttigt” är det ju inget konstigt alls.

  3. Kim

    Jag brukar vanligtvis inte kommentera men just gällande den första frågan vill jag dela min åsikt. I ditt inlägg skrev du att du tänker på P:s flickvän och barn, samt att ”det måste vara allra värst för dom att möta allt det här.” Jag reagerade på den formuleringen men tänkte att det var en miss från din sida och att du inte menade det du skrev. Jag blir dock lite frågande när jag läser ditt svar på kommentaren.

    Jag förstår att det är lättare att relatera till det som är närmare en själv. Det är naturligt att du som både är flickvän och har barn, kanske kan känna mer med P:s anhöriga. Jag vill dock lyfta varför jag anser att det är problematiskt.

    Du skriver att det inte är första gången kvinnan blir våldtagen och ur din formulering låter det som att det gör våldtäkten förmildrande. Då vill jag bara säga: varje våldtäkt är ett precis lika stort övergrepp, och vid systematiska våldtäkter skapar varje enskild våldtäkt ett djupare sår hos den som utsätts. Att tro att människor blir bättre ”rustade” för att de är med om övergrepp fler gånger är en missuppfattning. De som blivit utsatta för övegrepp kontinuerligt har sämre copingstrategier för att hantera våldet än de som blivit utsatta enskilda gånger, detta visar forskning. Att det inte är första gången den här kvinnan utsätts gör alltså situationen bara ännu värre och ökar utsatthet på flera plan.

    Ytterligare vill jag också lyfta fram att jag tycker att det är problematiskt att du väljer att främst rikta dina tankar mot P:s flickvän och barn. Även om du inte gör det avsiktligt, väljer du att värdera våldsutövarens familj framför den som blivit utsatt för en våldtäkt. Låt mig förklara varför. Kvinnan som blivit våldtagen befinner sig i en extrem situation och befinner sig i både en social samt ekonomiskt utsatthet. Hon är en kvinna med en bakgrund från ett av Europas fattigaste länder, och har upplevt saker att ingen ska behöva uppleva. Kvinnor som hon är ur ett maktperspektiv inte värda lika mycket som andra kvinnor i dagens samhälle. Kvinnor som hon våldtas, säljs och utnyttjas över hela vår värld. Kom ihåg att en av 10 män har köpt sex dvs våldtagit en kvinna. Vi låter detta pågå. Varför? Jo, för att de här kvinnorna är från en annan bakgrund som värderas mycket lägre. Vi behöver prata om dessa kvinnor och alla strålkastare måste riktas åt deras håll för det är alldeles för få som för deras talan.

    Genom att du skriver att det måste vara allra värst för P:s familj tar du ifrån dessa kvinnor utrymme och röst. Du förringar en enorm smärta och utsatthet, som inte ens går att jämföra med de P:s anhöriga upplever. Vi ska inte prata om P eller hans familj just nu – vi ska ge utrymme för dessa utsatta kvinnors historia. En historia som inte blivit berättad ännu.

    Så, det var bara min åsikt.

      1. Andrea

        Absolut jag ser poängen som Kim skrivit. Det är jättebra formulerat. Tänk vilken tid och engagemang det måste tagit för dig att skriva den långa texten. Men här måste man ändå påpeka det inte är en tävling vem det är mest synd om i denna Paolo-skandalen. Paulas inlägg är inget debattinlägg som är värt att diskutera på den detaljnivån. Ibland som influenser delar man bara med sig av sina känslor i sin blogg och i sina inlägg. Kan man inte bara få göra det, utan att bli ifrågasatt och granskad på sådan mikronivå?

        Men ja, självklart tycker jag som er; att det är mer synd om kvinnan som blir utsatt än pårörande. Men återigen; det är ingen tävling vem det är mest synd för eller vem det är värst för. Låt bli att hacka på Paula!

        1. Kim

          Tråkigt att du upplever det som att jag hackade på Paula. Det var inte min avsikt. Syftet med min kommentar är att belysa människohandel och lyfta problematiken i att inte fler gör det. För mig är det viktigt att stå upp för och försöka förändra/öka förståelsen för detta samhällsproblem. Dessa kvinnor är från fattiga länder i en extrem utsatt situation och våldtas varje dag av äckliga män från rika länder. Att P:s familj påverkas av detta, den skammen är P ensam att böra.

          Och nej, Paulas inlägg är inte ett debattinlägg, men vad hon skriver påverkar diskursen och befäster olika strukturer. Precis som allt du och jag skriver. Skillnaden är att Paula är en influenser med massvis av läsare. En plattform där man faktiskt har möjlighet att nå ut till väldigt många människor.

          Jag vill även förtydliga att jag inte hade reagerat om Paula enbart hade skrivit att hennes tankar går till P:s familj, nu skrev hon citat ”det måste vara allra värst för dom att möta allt det här.” och ”Självklart är fruktansvärt hemskt det kvinnan blir utsatt för och jag blir äcklad av män å hennes vägar. Men jag tror tyvärr inte just det här tillfället var första gången en man betalat för att förgripa sig på henne,”  på svaret om det inte är mest synd om den våldtagna kvinnan. Nej, det är ingen tävling om vem det är mest synd om och visst kan man få uttrycka sina känslor. Just sättet som Paula uttryckte sig anser jag dock är problematiska varför jag skrev min kommentar. Jag reagerade på att Paula i sina inlägg väljer att lägga så tydligt fokus på P:s anhöriga och inte den våldtagna kvinnan.

          Och ja, det energi att skriva kommentaren. Energin användes dock aldrig i syfte att trycka ner Paula utan ett försök att synliggöra detta enorma samhällsproblem, som många väljer att blunda för.

          1. Andrea

            Nu har jag sett igenom texten med nya ögon och ser att din text är mycket sakligt och nyanserad framlagt, utan egentligen en värdering. Det är så lätt att tolka in saker, speciellt när man är van vid ett negativt laddat kommentarsfält.

            Jag håller ju med dig på att den meningen i Paulas text har helt fel fokus. Du skriver annars fantastiskt bra och hade gärna velat läsa mer av dina tankar och reflektioner om olika ämnen. Du får säga till om du har egen blogg/insta.

            Men tillbaka till texten du skrev, som är baserad på en enda mening som Paula skrivit, vilket gjorde att jag upplevde att det var riktad stark (men saklig) kritik till Paulas yttrande. Problemet här skulle jag säga är att hon pratar personligt som privatperson om någonting som hon borde bemöta ur ett företags/varumärkesperspektiv. Ja, Paula har en plattform möjlighet att nå ut till väldigt många människor. Men man är också bara en människa. Här gäller kan det vara svårt ibland att ständigt leta efter en balans mellan förebild, personlig varumärke, PR-kommunikatör och så.. att bara få vara den man är, kanske ibland ha fokus på fel saker, eller uttrycka sig lite operfekt så att folk tyvärr misstolkar och ifrågasätter. Man är bara mänsklig och jag tycker influencers ibland förtjänar (men också som i detta fall inte) den typen av granskning.

            Ett annat konkret exempel är detta inlägg, som jag antar också hade väckt reaktioner hos dig:
            https://bloggbevakning.se/2020/05/13/paula-uttrycker-sig-privat-i-jobb-och-far-kritik/#comments

          2. Kim

            Jag förstår vad du menar. Att tolka in saker är mänskligt och det tror jag att vi alla gör ibland. Jag förstår även din poäng med gränsen mellan privat/professionell, tack för att du delade länken.

            I mitt arbete är mäns våld mot kvinnor och ojämställdhet mellan könen ständigt förekommande, vilket gör att jag säkert är lite arbetsskadad och tenderar att se saker ur ett visst perspektiv. Med det sagt vill jag säga att jag inte strävar efter att vinna PK-poäng eller tillrättavisa andra. Jag vill istället synliggöra hur hela vårt samhälle befäster strukturella normer där förövaren ständigt premieras över den som blir utsatt. Just när det gäller trafficking blir det ännu tydligare, då dessa kvinnor saknar talan och deras perspektiv sällan synliggörs. Paulas inlägg var bara ett exempel på detta.

            Jag är av åsikten att vi alla har ett ansvar för hur vi pratar, och vad vi pratar om, kopplat till mäns våld mot kvinnor. Detta eftersom språket är en stor del av vilka maktstrukturer som skapas i samhället. Detta gäller både i privatlivet och yrkeslivet. Dock förstår jag att ingen är perfekt, allra minst jag själv. För mig är inte att dela en annan åsikt samma sak som att kritisera. Dock är jag medveten om att det finns en hårfin gräns mellan att vilja uttrycka en annan åsikt och vara nedlåtande/överdrivet kritiskt. Jag försöker alltid att hålla mig på rätt sida (ibland misslyckas jag).

            Syftet med min kommentar var att visa på ett annat perspektiv och förklara min syn på saken. Det är genom diskussion och att lyssna som vi kommer framåt. Att andra har en annan syn än jag upplever jag nästan alltid som utvecklandande då det ger en möjlighet att förstå vad den andra personen kommer ifrån. Din kommentar hjälpte mig med det. Tack Andrea! Vill även tacka för din komplimangen, den värmde. Jag har tyvärr varken öppen Instagram eller blogg.

          3. Andrea

            Jag håller med dig i allt du säger. Speciellt där du säger att dela en annan åsikt är ju såklart inte samma sak som att kritisera. En oombedd detaljerad analys av någons yttrande/beteende kan dock uppfattas som överväldigande och gärna något negativt (oavsett hur bra det än är skrivet). När det egentligen är något positivt, utvecklande, informerande och lärorikt, där författaren har en god avsikt och bara menar väl. Beklagar att jag inte såg det. Du för otroligt vettiga, reflekterade och välformulerade resonemang, det för mig är så vackert och intellektuellt. Detta måste vara bland den mest konstruktiva och givande dialogen jag har haft på internet. Tack för ditt perspektiv! <3 Kram!

          4. Kim

            Andrea tack själv! Det du skriver om mig, tänker jag om dig. Denna konversation har gett mig mycket, och berikade mitt perspektiv på ämnet. Ta väl hand om dig <3

  4. Anna

    Nä Paula dom flesta familjer äter samma mat vid matbordet , vilket är det mest sunda. Så många barn som får griller i huvudet av extrema föräldrar på både det ena och andra hållet . Den dagen Molly säger mamma jag vill inte ha pasta för det blir man tjock av . Paula du som tränar så mycket kan äta pasta med dina barn , herregud så trött på den mentaliteten …

    1. Maria

      Jag förstår verkligen inte det där argumentet, det är ju helt ologiskt att man ska behöva välja bort någonting man tycker är godare för någon annans skull? Det kan ju ingen må bra av. Man får hålla en öppen dialog och förklara varför man äter annan mat istället.

    2. Sara

      Anna, låt Paula äta vad hon vill!
      Man behöver inte alls sätta griller i huvudet på barn bara för att man inte äter pasta eller något annat. Jag väljer också tex att inte äta pasta, för jag mår bättre utan och håller mig mättare på andra kolhydrats källor. Jag gör ingen grej av det och mina barn varken ifrågasätter eller mår dåligt över det. Är det de du tror kanske DU ska överväga hur talar till dina barn….

      1. H

        Min mamma åt alltid andra saker än vad jag gjorde. Alltid nyttigt. Det fick mig att inse att jag åt ”fel” och ”onyttigt”. Så jo, det kan påverka barn. Har fortfarande ätstörningar.

        1. Sara

          Jag påtalar inte för mina barn att pasta (som i detta fall) är onyttigt, jag gillar potatis/Bulgur mer och väljer att ha det på min tallrik, barnen får såklart välja vad de vill äta. Fritt fram. Alla gillar vi olika. Jag tycker inte att det viktiga är att vi måste äta samma sak, för vi gillar olika. Det viktiga är att vi äter tillsammans.
          Beklagar att din mamma påtalade vad som var nyttigt och inte och gav dig ätstörningar. Så ska det givetvis inte vara!
          Men det gör mig högst frustrerad över att dra alla över en kam. Och framförallt att det hela tiden ska pekas på att en förälder hanterar saker på fel sätt, låt alla få göra som de själva vill!!!!!!

    3. Josefin

      Sverige ligger, mig veterligen, på andra plats i världen när det kommer till antal döda per miljon invånare, och får mkt kritik från andra länder. Detta är tyvärr långt ifrån över.

  5. Johanna

    Vad menar du med svaret på första frågan? Så bara för att hon har blivit våldtagen flera gånger innan så ska vi inte prata om hur utsatta kvinnor är i prostitution?

    1. Anna

      Ett våldtäkt är när offret inte vill och visst det genom ett nej, kvinnan i detta fall gjorde det mot betalning. För mig känns det så himla fel att kalla detta för våldtäkt, när hon sätter ett pris till och med. Fråga riktiga våldtäktsoffer vad våldtäkt är!

      1. M

        Men alltså Anna, det här är kvinnor som blir tvingade till att ha sex mot betalning som inte går till dom själva. I det här fallet är detbentöftat att det dessutom var flickor under 18 år!! En av dem var 30ish och P ska tydligen ha varit med henne. Kvinnor/flickor sitter inlåsta och är som slavar. Det krävs dessutom INTE ett nej för att det ska vara en våldtäkt. Vill du bara provocera eller är du på riktigt så okunnig? Läs på innan du uttalar dig.

      2. Cristina

        Oj, du behöver verkligen läsa på om detta. Tror du att det är kvinnan som sätter priset?? Hon är tvungen, en slav! Självklart är det våldtäkt!

  6. Emilia

    Du svarar väldigt sällan på trevligt ställda frågor också. Många ställer väldigt simpla frågor, men svaren uteblir oftast. Jag tror att man blir irriterad för att du ganska ofta bara nonchalerar dina läsares frågor och kommentarer. Det tar inte lång tid att svara, och jag vet att du inte har någon skyldighet att svara, men det är en väldigt enkel sak att göra för att skapa en trevligare stämning i kommentarsfältet.
    Jag, och säkert några andra, tycker att det skulle vara kul om man fick respons på frågor/kommentarer, det tar som sagt inte lång tid och är inte jobbigt. Jag antar att du vill ha kommentarer, och det är roligare att kommentera om man får respons. Du ställer väldigt ofta frågor till oss läsare, men du själv svarar nästan aldrig. Du gör absolut precis som du själv vill, men jag tänkte bara skriva detta så att du kanske ser på saken ur ett annat perspektiv.
    Av alla bloggar jag läser så är du den enda som inte vill/kan ta dig tid att svara. Inget illa menat, bara hur jag ser på saken.

      1. Leoni

        Måste säga +1 på den, förstår att man inte hinner svara på ALLA kommentarer och särskilt att du inte vill lägga tid på att svara på otrevliga eller slå på fingrarna-kommentarer. Du har inte en skyldighet att svara på övriga heller, men håller med Emilia om att det är mycket roligare att kommentera om man får svar på (trevligt ställda såklart) frågor och sånt 🙂 Kanske en idé skulle kunna vara att avsätta de sista 10 minuterna av dagens arbetspass till att bara kolla kommentarerna och svara lite? Behöver inte vara något jätte långt!

  7. Dior

    Alltså Paula! Respekt! Att du ens pallar svara på frågor som ”varför väljer ni att göra om ett fullt fungerande kök”
    För att jag fucking vill!

  8. Michelle

    Tycker det är en så sund ”renovering”, det blev verkligen skitbra! Hamnade på eran house tour för ett par dagar sen. Där nämnde ni att ni i framtiden ville komplettera med en köksö 🙂 så kul att ni äntligen fått det.

  9. Anna

    Hej Paula. Du skriver i inlägget ”samtidigt så går vi och handlar i mataffären, vi tränar på gymmet och livet börjar återgå till det normala om än med mer försiktighet”. Jag vill mest poängtera att folkhälsomyndigheten varnar dagligen för just detta, att det är för tidigt att återgå till det normala… Vi är många som inte satt foten på gymet sedan februari, inte träffat några vänner på evigheter eftersom det är olämpligt just nu och beställer all mat online, allt för minska smittspridningen. Det är därför det kan bli lite provocerande att läsa om eventet, eftersom det strider mot rekommendationerna. Har dock all respekt för önskan att vilja ha tillbaka vad som tidigare var normalt.

    1. Cristina

      Håller med. Barnen har inte träffat sin mormor sedan februari. De dör inte/får trauma för det. Vi träffar endast människor i arbetet/skolan, sånt som man är tvungen att göra. Inte ens en tanke på att gå ut och käka, träna på gym osv.

      Det är det minsta man kan göra för att minska smittspridningen.

Visa alla 34 kommentarer
×

Paula Rosas

Hej på dig och välkommen till min blogg. Mitt namn är Paula Andrea Rosas och här kommer några korta meningar om mig. Jag är en 27årig tjej som lever mitt liv genom att göra det bästa av dagarna. Mitt liv kretsar kring mina fantastiska döttrar Molly-Elise och Leonore och min underbara man Hugo Rosas, familj och vänner. Jag är en glad, familjekär och envis tjej som älskar att skratta. I min blogg kommer ni få följa med mig i min vardag. Träning, äventyr, dilemman och utveckling i mammarollen, resor, giftermål, vänskap och utbildning. Samarbetsförfrågningar: paularosas.media@gmail.com

Powered by Cure - Influencer hosting