Mina varför
I helgen deltog jag i föreläsningar på Pischas och Manges träningsdag. Vi satt i smågrupper och diskuterade. En av frågorna var ”varför tränar jag”.
Det som först slog mig var att jag hade glömt bort mitt varför. Att träna och leva en aktiv livsstil är lika naturligt som att borsta tänderna för mig. Men så har det inte alltid varit och det vet du som följt mig länge 😅.
Jag hade glömt bort mitt varför och fick där och då påminna mig själv. Här kommer mina varför:
–Mental paus
Det var det absolut första jag kom att tänka på. Berättade för min grupp hur mitt liv ser ut. I min vardag känner jag mig alltid lite jagad på mailen och telefonen pga mitt jobb.
När jag tränar lägger jag ifrån mig allt annat som pågår i mitt liv. Jag får en liten paus och efter träningen känns det alltid lättare att svara på det där mailet som jag dragit mig från.
–Förbättrar livskvalitén
Jag har tränat regelbundet i flera år.
Och det har gjort jättemycket för min livskvalité. Jag är glad, äter mycket mat (både hälsosamt och det jag är sugen på), hanterar mina olika roller bra och känner mig fysiskt trött om kvällarna.
I Monaco hade vi bara mornarna fria och andra dagen ställde jag klockan tidigt för att hinna med ett löppass. När klockan ringde kände jag mig inte redo. Jag behövde mer sömn så jag struntade i löpningen och sov vidare. Det gäller att hitta den där balansen och där och då var sömnen viktigare än träningen.
–Eget intresse
Jag är mitt uppe i familjelivet med två barn och man. Jag ger otroligt mycket av mig själv till dom. & jag skulle aldrig byta bort mitt liv mot något annat.
Dock så är det viktigt för mig att ha mina egna intressen. Annars tror jag att jag hade blivit knäpp. Jag älskar att träna, det är ett av mina största intressen. Vem som helst kan fråga mig om jag vill med på något som innefattar rörelse, jag kommer alltid säga ja.
Jag tycker också det är väldigt roligt att laga mat, umgås med kompisar och hitta på roliga saker med min man. Jag är en mamma mitt uppe i familjelivet men jag är också en kvinna med egna intressen.
–Gemenskap
Varje måndag startar jag träningsveckan tillsammans med likasinnade vänner. Jag bokar in dejter med kompisar som innefattar både umgänge och träning. Det är underbart att kunna kombinera och umgås genom gemensamma intressen.
–Utlopp för tävling
Jag är en tävlingsmänniska och en ganska dålig förlorare 🙈. Jag kan absolut bjussa på vinsten när jag och barnen spelar kort men allt annat är lite jobbigt.
I träningen får jag ständigt chanser att tävla mot mig själv. Ibland handlar det om tid, ibland kg och ibland uthållighet.
Dagsformen är alltid relevant och jag har också dagar jag känner mig orklös. Då skiftar jag mitt fokus från tävling och bara fortsätter tills jag är klar. ”Snällträning” kallar jag det.
–Visa hellre än att säga
Här är också en punkt som är kopplad till mitt föräldraskap. Jag tror mycket mer på att visa än att säga. Barnen har scannat mitt beteende så länge dom funnits. Dom pratar inte illa om andra människor, för det gör inte mamma och pappa. Som behandlar andra med respekt och dom vet om att det är okej att visa känslor, för det gör mamma och pappa.
Jag vill visa att regelbunden rörelse förbättrar livskvaliteten.
–Strävan om att åldras smärtfritt
Jag ser framför mig hur jag och Hugo kommer ta våra morgonpromenader så länge kroppen orkar. Tempot kommer säkert att trappas ner och vi kanske inte går lika långt.
Jag kör på nu när jag är ung för jag vill åldras så smärtfritt som möjligt.
I våra smågrupper diskuterade vi också om det vi tycker är svårt. Vissa tyckte t.ex. kosten. Mina svårigheter är stress och sömn.
–Stress
Detta kan nog alla relatera till.
Vem lider inte av stress? Jag har blivit bättre på att inte tar mig an för mycket på en och samma gång. Det minskar min stress, att känna att jag har läget under kontroll. Detta är framför allt arbetsrelaterat.
–Sömn
Mitt problem är att jag är en riktig kvällsmänniska. Förklarade för gruppen att våra kids släcker lampan mellan 20.30-21. & att jag då riktigt myser i kvällstiden för mig själv. Ibland arbetar jag på kvällarna med något jag inte hunnit med. Det är fantastiskt att arbeta under kvällstid för då är mailen tyst och ingen ringer och stör.
Ett annat problem är att jag lätt fastnar i serier. Jag har svårt att stänga av mitt i spänningen och plötsligt har det hunnit bli försent.
Jag och Hugo har en utmaning till oss själva och det är att lägga oss tidigt för att kunna gå vår morgonpromenad innan klockan egentligen ringer. På så sätt skulle jag istället kunna starta arbetsdagen tidigare och hinna klart. Då blir kvällarna fria men det är absolut en stor uppoffring för mig att lämna mina serier 😂.
–Vilka är dina varför? Och vad tycker du är svårt? Berätta 🥰.
