Det närmar sig nyår och överallt hör man folk småprata om nyårslöften ”har du några nyårslöften i år” och det är så tråkigt tycker jag att det vanligaste löftet är att man ska gå ner i vikt. Jag hittade en lista om de fem vanligaste löftena.

De vanligaste nyårslöftena (hittat HÄR): 
1. Gå ner i vikt (44 %)
2. Sluta äta ohälsosam mat (19,5 %)
3. Lära sig något nytt (16,5 %)
4. Besöka ett nytt land (15 %)
5. Vara mer ute i naturen (14 %)

Punkt 1 och 2 gör mig ledsen i hur det avspeglas i samhället. Att vi väljer att se nyår som en nystart och att nystarten ska handla om kropp och vikt. Det känns typiskt för hela samtiden på något sätt. Och det gör mig ledsen att reklam för viktminskning går varm hos flera influencers och på tv och på nätet. Det är nog lätt att hoppa på en ny diet just den här tiden på året så det är ju smart marknadsföringsmässigt men det gör mig ändå lite deppig. Speciellt när de som gör reklam för viktminskning inte ens är överviktiga. Jag har själv tidigare blivit förfrågas samarbeten av den typen men där har jag en gräns i att aldrig göra ett samarbete som handlar om bantning. Eller ingrepp. Det kommer inte ske hos mig. Sen har jag hört att några fått upp en annons för någon klinik som gör fettsugning här på min blogg och det står jag VERKLIGEN inte bakom. Det är inte jag som kontrollerar annonserna utan det bokas på av portalen min blogg ligger på och går rätt mycket automatiskt till. Men jag har kontaktat dom och sagt att jag gärna vill blocka den annonsen. Jag har själv inte fått upp den när jag varit inne på bloggen men vet att jag inte vill ha den typen av reklam här.

Mina ögon har öppnats på ett nytt sätt senaste året när mina döttrar blivit äldre och framförallt att Molly börjat skolan. Jag är vaksam i hur det pratas och hör kommentarer om kropp på ett nytt sätt bland barn i omgivningen och det gör mig bekymrad över hur det ska påverka flickorna. När vi pratar kropp hemma pratar vi bara om vad kroppen gör och inte hur den ser ut. Men det känns knepigt nu när intrycken i barnens värld ökar och vi inte kan styra vad de tar del av på samma sätt.

Det jag tycker är positivt i de vanligaste löftena är punkt 3-5 som handlar om att lägga till något i livet snarare än att ta bort/fokusera på en negativ bild av sig själv. Att vara ute i naturen, lära sig nytt och besöka länder. Det är rikedomar i livet! Mitt löfte till mig själv för 2020 är på det spåret och något jag jobbat med under hösten 2019 också: att vara självomhändertagande.

Under 2020 ska jag fokusera lite extra på Pulkan. Ge mig själv kärlek och värme som jag alltid anstränger mig för att ge mina nära och kära. Jag har ofta glömt bort mig själv och velat göra allt för andra och även om jag fortfarande tycker man ska vara en omhändertagande person och att det är fint att vara snäll så måste man vara snäll mot sig själv också. Pulkan ska få känna att det är okej att vara svag ibland, det är okej att inte vara på topp och det är okej att inte prestera – det gör inte henne till en sämre människa. Pulkan ska få kärlek och få känna efter ”vad vill JAG, vad är viktigt för MIG?”. 2020 ska bli det snälla året inåt. Jag tror det finns fler av er som läser som säkert också glömt bort er själva och inte varit självomhändertagande – det känns ganska vanligt för kvinnor/mammor. Jag hoppas ni också vill satsa på mitt löfte till er själva. Att inte alltid ta projektledarrollen för att saker ska bli gjorda, att inte alltid göra avkall på ert för något annat, att inte alltid känna att ni borde göra mer och bättre. Att ni också kan vända värmen inåt och tänka på vad ni själva vill och sen göra det också. Att vara snälla mot er själva. Att ta hand om er själva precis som ni tar hand om alla andra.
Det tycker jag vi är värda!