December 2018
Dagens fråga

Lily kom bort

 

Det är så himla typiskt Leonore. Både jag, Hugo och Molly sa att hon skulle lämna sin älskade kanin Lily hemma igår när vi skulle ut och äta.

-Envis som hon är (precis som sin mor) så trotsade hon emot. Lily skulle med!

På restaurangen brister Leonore ut i gråt ”Vart är Lily?”. Hon blev jätteledsen, vilket jag förstår och vi började tänka tillbaka. Följde kaninen ens med i taxin? Tack och lov glömde Leonore kaninen i hotellets lobby och när vi kom tillbaka blev det ett kärt återseende. Lily låg i receptionen??

”Vilken tur att vi hittade Lily men har du lärt dig en läxa nu Leonore?” frågade Molly. Molly har sin gris Greta och skulle aldrig få för sig att ta med henne. Hon har också koll på sina saker vilket Leonore inte har ännu. Det var nära en katastrof och jag vet faktiskt inte hur Leonore hade reagerat om vi hade tappat bort hennes älsklings gosedjur. De närmsta dagarna hade blivit svåra, speciellt här där vi inte har några andra. Vet faktiskt inte om hon hade klarat av att komma över det.

Nu under morgonen släpper inte barnen Lily och Leonore sa precis att hon skulle natta kaninen innan vi går till frukosten? Vi kör vår morgonrutin med frukost och tennis, vid lunch tänkte vi sticka iväg till öns vattenland. Det kommer bli roligt, både för stora och små!

-Har ni tappat bort erat barns käraste gosedjur? Min katt Tom (som jag trodde levde tills jag var ish 12) har jag fortfarande kvar?

10 Kommentarer

  1. Camilla

    Inte tappat bort, men i början på hösten glömde vi favoritgosedjuret, ”Gosen” hos dagmamman. Detta upptäcktes när vi kom hem och en trött liten tjej blev helt ifrån sig. Lillasyster som då var tre veckor blev ju såklart hungrig så det var ju bara att mata innan vi kunde åka tillbaka till dagmamman. Försökte lugna min stora tjej genom att säga att ”Gosen stannar och väntar där på oss tills vi kommer” och ”gosen tyckte det var så roligt hos dagmamman så den stannade kvar där” men hon hakade ju upp sig på orden Stannar, Vänta och Kvar. Haha, stackars liten! Men sen fick vi hämtat Gosen och allt var bra.
    Sån tur ni hade att kaninen låg kvar i lobbyn. Vet inte heller vad vi skulle göra om vår dotters gosedjur försvann, den är hennes allt!

  2. Linda

    Min dotter fick en kanin i julklapp förra året. Den blev storfavoriten här hemma. Vi har varit förutspåeende och laddat upp med fyra stycken här hemma. Vi åker till Japan i vår och då får flera följa med oss. När vi var i sommarstugan i somras så tvättade vi den enda snuttisen vi för tillfället hade med. Dottern kunde inte somna utan den så direkt maskinen var klar fick hon en blöt kanin att krama och somnade på mindre är 10 sekunder. Så att tappa bort en och inte ha en ersättare finns inte på världskartan. Snuttis är hennes trygghet och ska med överallt, att hon inte skulle få ta med den för risken att ta på bort den är inte att tänka på för hennes skull.

  3. Mia

    När dottern var 6 år så var vi i Cypern. Hon hade med sin gris Nasse som funnits med henne sen hon var bebis. En dag var Nasse försvunnen. Vi letade överallt i lägenheten o började misstänka att städerskan fått med den när hon städade… Vi gick till receptionen o de lovade att hålla koll. I 8 dagar var den borta. Dagen innan vi skulle åka hem så ringde de från receptionen och oss komma dit. Det visade sig att Nasse hade åkt med i tvätten men var nu tillbaka! Mycket renare än hon varit på länge! ?

  4. Linnea

    Ge gosedjuret ett fastsatt ”halsband” där ni har skrivit in mailadress, då ökar sannolikheten att någon som hittar den på restaurang/flygplats/bensinmack/affär/parkering hör av sig och den får transport hem igen

  5. Mi

    När jag var i Turkiet 2006 så hade jag med mig mitt gosedjur som jag haft sen jag var 1. Städerskan höll på att ta den ifrån mig, den låg på hennes städvagn i våran korridor på hotellet så min pappa tog den. Och den låg bara inne i rummet på sängen, så vi vet inte varför hon tog den. Har den ännu idag och jag är snart 23?

  6. M

    När jag var i Turkiet 2006 så hade jag med mig mitt gosedjur som jag haft sen jag var 1. Städerskan höll på att ta den ifrån mig, den låg på hennes städvagn i våran korridor på hotellet så min pappa tog den. Och den låg bara inne i rummet på sängen, så vi vet inte varför hon tog den. Har den ännu idag och jag är snart 23?

  7. Kikki

    Japp! Sen dess har jag 4 snuttar och är så glad för det då man kan tvätta regelbundet utan att de blir problem, ha en på förskolan osv. Det har varit tacksamt under snoriga sjukdomar och magsjuka när snutten verkligen behövt tvättas! Alla är lila slitna så det är ingen skillnad på dom 🙂

  8. Fannie

    Mitt bb-gosedjur Nalle var min favorit tills jag köpte Isak som 8-åring. En fin och stor isbjörn som jag köpte i England för vunna pengar från båten över. Han var med på studentplakatet, flyttade hemifrån och utomlands med mig, sen tillbaka till Sverige.
    Han är fortfarande min favorit och i augusti fyllde han 20 år.

  9. Sara

    Min son har gretas ”kusin”, cordyroy räven från jellycat som var med redan på bb, sen fick han även sköldpaddan. Men räven är fortfarande den käraste han har ☺️

Visa alla 10 kommentarer
Bilder

Sailing club

 

Trots moln på himlen gav vi oss ut på ön för att bada. Genom lite research hittade vi en trevlig beach club som hette Sailing Club. Den får ni INTE missa om ni reser till Phu Quoc!

Här är det anpassat efter turister, och efter att ha ätit mycket vietnamesisk mat blev vi glatt överraskade över tonfisk och avokadosallader, avokado toast och tonfisk tartar. Här drack jag också den godaste smoothin som jag någonsin har smakat.

En stor pool låg på stranden på man kunde välja vart man ville bada, vi parkerade oss på stranden.

En hel eftermiddag busade vi här:

Typiskt Leonore. Magplask direkt!

Den här bildserien visar så tydligt på vem som är busungen i vår familj =)

Sätt dig lite närmare pappret när du skriver då Molly hahaha

Tycker att den här bilden är så härlig <3

Bus och bad. Det är nu vi skapar minnen

Smoothie o’clock

Det är mysigt att hon fortfarande gosar in sig i min famn <3

1 Kommentar

  1. Anna K

    Ni verkar ha det hur härligt som helst! 🙂
    Kan du inte göra en lista med tips på vad mer man inte får missa på Phu quoc?
    Mat/fikaställen, aktiviteter osv.
    Kram

Kärlek

Family

Dagarna jag spenderar med er är mina favoritdagar, så idag var en ny favoritdag?

0 Kommentarer

Bilder

Kampen för den perfekta bilden

12357 magplask senare så fick vi till den, utmanar er till en likadan bild fast att ni kommer närmare vattnet! =)

 

0 Kommentarer

Allmänt

En av mina stora sorger

Är att jag är sämst på att göra roliga frisyrer. Jag har gett youtube ett försök med att lära mig att göra flätor. Önskar verkligen att jag kunde mer än tofsar, Ida flätor och bullar!

våra två i ett nötskal- en med fotbollskläder och en med Elsa klänning

 

34 Kommentarer

  1. Mia

    Okej dom flesta har rätt här att det är överdrivet med rubriken. Men alla bloggare gör så nu för tiden, dom vill att fler folk ska bli intresserade och klicka. Det är verkligen inte en big deal. Och om ni tycker det kanske ni inte har så mycket annat i ert liv..
    Och till er som började skriva att folk har dött osv. Alltså alla människor har inte gått igenom tex en död närstående. Men den personens saker är inte mindre hemska för de?? Bara för att min mamma inte dog på mim födelsedag så betyder inte det att när det händer mig något annat, att det inte kan göra mig ledsen. Det är ni som jämför det hon skrev med att någon närstående har gått bort? Man kan inte jämföra. Min mans pappa gick bort för några år sedan; ska han sitta och säga till mig typ ”de här va inte lika hemskt som de som hände mig du får inte tycka så” ??? Ni är knäppa. (Paula överdrev med rubriken säger inget annat)

  2. Sofia

    Ah men herregud! Alla ni som klagar på hennes ”dåliga blickbeats”… fattar ni inte att det är det som är sjäkva tanken bakom det! Det är meningen att ni ska gå på det så att ni blir nyfikna och läser inlägget. Ni gör själv valet att gå in och läsa, det är absolut ingen som tvingar er! Jag läser bloggen för att den är rolig, har tips och jag älskar hennes bilder. Men vi är alla vuxna som kan tänka för oss själva utan att någon tvingar oss till något! Så snälla bete er som det!

    1. Josefin

      Saken är ju den att man redan läser för att man tycker familjen är härlig, rolig och jordnära. Läser redan bloggen frivilligt och behöver inga hemska clickbaits.. när Paula skriver så hemska titlar till något som är bagateller så tänker jag ju bara ”oj inte så jordnära längre som jag tyckt alla dessa år”. Avföljt henne på instagram nu men läser bloggen självmant. Följer Hugo på insta då han inte skriver dåliga clickbaits

      1. Sofia

        Jag förstår vad du menar Josefin. Men allting handlar om att locka fler kunder, man skapar en dramatisk rubrik för att man locka fler kunder. Det hon gör är sitt jobb för att kunna få fler följare. Alla gör det, skvallertidningar, Aftonbladet och även ibland böcker skapar spännande rubriker för att man ska bli nyfiken och läsa det. Det är ju så de tjänar sina pengar. Jag trodde att de flesta förstod det.

  3. Mimmie

    ”En av mina stora sorger” herregud, var glad, för då kanske dina sorger inte varit så stora. Detta var faktiskt en riktigt dålig click… tyvärr Paula, men i mina ögon börjar du kännas väldigt dramatisk för saker som inte kanske är riktigt så dramatiska. Men det är min synvinkel såklart.

  4. Morine

    Oj. Har följt dig sedan dag ett men senaste tiden har du verkligen tappat det när det gäller ”clickbaits”. Fattar grejen, man vill att många ska klicka sig in på bloggen. Men att slänga sig med meningar som ”när allt går åt helvete” eller ”en av mina stora sorger” och så handlar det om att man försover sig eller inte kan göra roliga flätor på barnen då tappar man trovärdighet. Inte minst känns det som om dina fötter är miljoner mil från jorden. Clickbaits i alla ära men tappa inte ödmjukheten och din trovärdighet. Vissa går igenom riktiga sorger och för vissa går allting på riktigt åt helvete.

    Värt att tänka på.

      1. Mimmi

        +1000. Jag kollar bloggen dagligen så skitsamma men ändå sååå tråkigt med dessa clickbaits det känns Sååå INTE Paula.

    1. Therese

      Gillar verkligen din blogg men tycker som många andra att du måste sluta med dina clickbaits, folk kommer läsa din blogg ändå! Det här är nästan värre än ”Hänt extra”!
      Har blivit orolig flera gånger och tänkt att det hänt något allvarligt men så är det bara en liten liten grej. Och det här med att inte kunna göra frisyrer, det har väl ingenting med sorg att göra?
      Kram på dig

  5. Alice

    Håller med. Otroligt irriterande och jäkligt oseriöst med dessa clickbaits. Får din blogg framstå som billig, vilket är synd med tanke på att du kan bättre än så.

    1. Kim

      Håller med till 100. Din blogg framstår som billig och det är den inte!! Gillar faktiskt bloggen men tycker den tappat mycket av ditt egna bara massa clickbaits vad är äkta nu förtiden?

  6. Filippa

    Har alltid tyckt om att följa dig & din familj i bloggen. Men måste få poängtera, som många andra redan skrivit. Att satan va trist det är med dina överdrivna rubriker. Har slutat att ”swipa upp”, för jag vet att inlägget jag kommer till, är nått helt meningslöst. Vad hände med dina jordnära, coola & roliga inlägg!? Blir ju till att avfölja med en gång… sorry! Men lite konstruktiv kritik är nog bra om du ska fortsätta ha oss kvar som läsare!

    God fortsättning på det nya året! 🙂

  7. Linn

    Börjar också tröttna på dina överdrivna clickbaits, inte så ödmjukt ;( vi gillar ju redan att följa er.. varför detta behov av överdrift? nu sliter du ut din trovärdighet..

  8. Marita

    Sorg? Alltså varje gång du lägger upp ett inlägg där du använder ett dramatiskt uttryck ”stor sorg”, ”helvete” så tänker jag OJ nu har ngt hänt… Men så har du försovit dig eller som nu att du ”bara” kan göra flätor… Alltså…sluta…man blir bara irriterad när du överdriver saker för att få in läsare till din blogg!

  9. Jennifer

    Perspektiv får man när du skriver att det är en av dina största sorger. Missförstå mig rätt, men jag är verkligen så glad för din skull att det du upplever är en av dina sorger är att inte kunna fläta roliga frisyrer. Juldagarna är bland de jobbigaste för mig då en utav mina största sorger är att min syster dog för 6 år sedan, att min dotter är livshotande sjuk, att min farfar dog några dagar innan julafton i en hemsk bilolycka. Så dessa dagar är verkligen tyngre än andra, och blir uppriktigt glad för din skull att en av av dina största sorger inte innefattar döden eller sjukdomar (som du skriver om iaf) Ta hand om varandra om njut!

    1. Lena

      Rubriken är ju till för att få folk att klicka in på bloggen från tex Instagram. Så gör alla influensers. Betyder ju inte att det på riktigt är en av Paulas största sorger? Min mamma dog också vid jul, men att ta illa upp för att Paula gör sitt jobb som influenser känns lite tokigt faktiskt…

      1. Tina

        Håller med dig Lena. Nog tror jag Paula har större sorgen än att inte kunna göra roliga frisyrer, (och har hon inte det så spelar det heller ingen roll, roligt liksom att någon har det så bra) men att haka upp sig på hennes rubriker känns märkligt. Har man bara negativa saker att kommentera kanske man skulle tänka om varför man över huvud taget läser? Att låta folk sköta sitt verkar vara svårt för folk? Sen att jämföra vems sorg som är berättigad osv är också märkligt. Som att jag får inte vara ledsen för att min telefon gått sönder, för det finns barn som dör i svält, sjukdomar och krig… Finns alltid någon som har det värre, men det betyder ju inte att en får känna känslor..

        God Jul på er alla och hoppas ni går någonting som får er glada, och kanske skippa bloggar om det retar upp er så mkt!

      2. Tina

        Håller med dig Lena. Nog tror jag Paula har större sorgen än att inte kunna göra roliga frisyrer, (och har hon inte det så spelar det heller ingen roll, roligt liksom att någon har det så bra) men att haka upp sig på hennes rubriker känns märkligt. Har man bara negativa saker att kommentera kanske man skulle tänka om varför man över huvud taget läser? Att låta folk sköta sitt verkar vara svårt för folk? Sen att jämföra vems sorg som är berättigad osv är också märkligt. Som att jag får inte vara ledsen för att min telefon gått sönder, för det finns barn som dör i svält, sjukdomar och krig… Finns alltid någon som har det värre, men det betyder ju inte att en får känna känslor..

        God Jul på er alla och hoppas ni går någonting som får er glada, och kanske skippa bloggar om det retar upp er så mkt!

        1. Marwa

          Håller me dig tina fan va alla ska haka upp sig på allt nu för tiden. Sluta kommentera bara om ni inte har nått vettigt att skriva . Kärlek till dig paula och fin fina familj

        2. Marwa

          Håller me dig tina fan va alla ska haka upp sig på allt nu för tiden. Sluta kommentera bara om ni inte har nått vettigt att skriva . Kärlek till dig paula och fin fina familj

Visa alla 34 kommentarer
×

Paula Rosas

Hej på dig och välkommen till min blogg. Mitt namn är Paula Andrea Rosas och här kommer några korta meningar om mig. Jag är en 27årig tjej som lever mitt liv genom att göra det bästa av dagarna. Mitt liv kretsar kring mina fantastiska döttrar Molly-Elise och Leonore och min underbara man Hugo Rosas, familj och vänner. Jag är en glad, familjekär och envis tjej som älskar att skratta. I min blogg kommer ni få följa med mig i min vardag. Träning, äventyr, dilemman och utveckling i mammarollen, resor, giftermål, vänskap och utbildning. Samarbetsförfrågningar: paularosas.media@gmail.com

Powered by Cure - Influencer hosting