Februari 2018
Allmänt

Beroende människa? EH JA!

Välkommen tillbaka måndag!

En sak har jag konstaterat i helgen och det är att jag är en beroende människa. Varför? Jo, Game of thrones har tagit över mitt liv.

Jag är inte gjord för att följa serier för de tar snarare över mitt liv. I förväg funderar jag ut när jag kan få luckan, jag mutar barnen med fika osv. Det värsta är att jag inte kan stänga av.

Hugo: Ikväll dygnar vi Paula.
Paula: OM vi gör!

När Hugo då slumrar vid 23:30 tar ju jag det steget vidare och fortsätter att titta. 01:30 första dagen och närmare kl 03 andra dagen! Och så får jag återberätta allt för Hugo dagen efter… Så sömn har inte legat på prion den här helgen.

I söndags åkte vi till Natur Historiska. Ett av mina favoritmuseum i Stockholm. Den här veckan är det sportlov och det händer en massa kul där under veckan så tips till alla er som söker aktivitet under sportlovet:

28499762_10155811762061273_655999037_o
28504391_10155811761666273_11572073_o
28548323_10155811762166273_1108459692_o

-På tal om Sportlov. Mamma ringde och sa att hon hade bokat en stuga i Järvsö till helgen. Vi kollade upp och det är 17 minus där nu. Vi var inte jättesugna på att dra med ungarna dit men skulle mer än gärna köra en liten get away till helgen. Någon som har något tips på vart man kan åka i radie på tre timmar från Stockholm i alla riktningar?

Veckan: I veckan drar jag och Johanna Kajson igång ”Drömbröllopet”. Podden som kommer handla om oss, och bröllop! SÅ roligt, vi har startat en facebookssida där vi kommer att samla allt och länka till de vi kommer att prata om. När jag poddade tillsammans med Hugo körde vi mer livsstil nischat men med Johannas expertis inom ämnet tror jag att de kommer att uppskattas om man samlar alla tips på en sida. Så följ den om du har ett intresse för bröllop eller kan ge till blivande brudpar =)

En lördagsmorgon börjar alltid med frukost. Barnen vill alltid titta på morgontv medan frukosten görs iordning

P2240608 P2240610

Jag älskar planlösningen mellan vårt kök och vardagsrum. Man ser varandra hela tiden och kan prata P2240611

Nya favoritfrukosten är proteinpannkakor P2240615 P2240619 Den här lilla busungen alltså <3
P2240625

12 Kommentarer

  1. E

    Järvsö är ju en bit från sthlm, och nu är de svinkallt i hela landet.. Men Borlänge, Romme Alpin är toppen för en helg, Kungsberget lika så.
    😀

  2. Amanda S.

    Tips på vart ni kan åka är Romme Alpin i Borlänge. (uttalas Romme med O och inte Råmme med å) Det är en viktigt, löjlig, liten detalj för oss Borlängebor. ? Tar cirka 2,5 att åka från Stockholm.

  3. Louise

    Vet inte hur långt ni kommit men det händer ju en väldans massa som får en att bli helt chockad, förtvivlad och glad i GoT. Går och väntar på 2019 när nya säsongen kommer, haha. Men om ni inte är där än så kanske det vore kul att filma era reaktioner när ni ser Red Wedding? Tror det är avsnitt 9 på säsong 3.

Visa alla 12 kommentarer
Dagens fråga

Borde vi bli veganer?

Mitt samarbete med mathem fick mig att fundera lite extra på kosten. Jag gick ut hårt med en 7dagars ”cleanse” som var vegansk och raw food. Innan tänkte jag att det skulle bli pest och pina men ville ändå hänge mig åt det. En vecka, det var bara att vässa pannbenet och köra. Tyvärr höll det sig inte hela veckan – det blev firande av en vän och spontandejt och den där cleanse-veckan blev mest några dagar. Men jag skrotade inte hela konceptet för det utan fortsatte göra några recept hela veckan, Och det förvånade mig hur gott mycket var trots att det var rawfood och vegansk. Visst är det härligt när man blir positivt överraskad?

Nu har jag börjat fundera på vår kosthållning här hemma. För mig är det viktigt att våra barn äter mycket grönt och att det inte måste vara kött hela tiden. Vi äter mycket fisk också så dom ska få i sig omega3 och bra fetter. Ibland blir korv eller något annat halvfabrikat men oftast lagar vi rätt bra mat. Men jag skulle säga att det inte är ofta vi äter en måltid utan animalska råvaror. Borde vi bli veganer är en tanke som slagit mig. Elaine har kört all in på vegansk mat och hela familjen är på – jag tycker dom är så coola som bara kör. Det verkar inte ens ha varit en utmaning utan helt naturligt. Vegetariskt känns ganska enkelt enligt mig men just vegan känns lite knepigt på något sätt. Att klara sig helt utan smör, ägg, mjölk och grädde. Inte äta goda ostar (dör för fetaost i sallad) eller ens ha honung i té när man är förkyld. Jag känner mig nästan förtvivlad bara jag tänker på det. Jag har väldigt svårt för ”köttsubstitut” som soja och korn som jag tycker smakar lite unket och jag är inte heller förtjust i havre eller sojamjölk men man kanske vänjer sig?

När vi leker och gosar med Greta som är en liten (inte så pluttig längre) valp känns det konstigt egentligen att vi äter andra djur och tar maten som är till för andra djurbebisar (komjölk) för att vi själva vill ha den. Jag har blivit tipsad om att se Cowspiracy men helt ärligt vågar jag inte. På något sätt vill jag inte se hur det faktiskt går till. Usch, tanken på att se en slakt får det att vända sig i magen på mig. Samtidigt känns det inte fel att äta kött när vi gör det. Hur går det ihop sig? Hur kommer det sig att vi kan rationalisera bort våra känslor när det kommer till djur för gamla vanor? Varför är det så lätt att stänga av dom känslorna?

I dagsläget känns det inte aktuellt att gå över till vegan men jag kommer nog fundera lite mer på det, vända på det några varv. Hur gör man rent konkret om man ska gå över från en kost där man äter ALLT till att inte äta något animalskt? Är det bra för barn med vegansk kost eller borde de få vegetariskt? Och om man nu kör på veganlivet – ska man börja med vegetarisk kost och fasa ut det eller ska man bara köra på? Och hur ska man tänka vidare sen, jag menar om man skippar all mat som kommer från djur borde vi skippa sånt vi har på oss också men vad gör man av det man redan har? Ska man kasta skinnväskor och skor och håller andra material lika bra? Jag är nyfiken på hur det livet skulle vara men osäker på om jag skulle klara av att hänge mig i det. Det känns som en stor förändring och helt ärligt vet jag inte om jag klarar av den. Men jag vill gärna lära mig mer för att kunna ta ställning. Ni som blivit veganer, när blev ni det och hur gick ni tillväga? Har ni några knep på hur man gör det lättare?
Något jag främst tycker känns svårt är när livet bjuder på något extra än vanliga lunket, alltså när man ska iväg på middag, firar något eller är bortresta – hur fungerar det med vegankost då? Och vill någon bjuda en på middag när man är vegan?

27901669_10155757213581273_172336263_o

8D186FD1-A429-4B62-A0F5-703DF1989C81

Omelett och bregott på mackan skulle jag sakna…

41 Kommentarer

  1. Cassandra

    Huvudsaken är att man försöker och att alla gör det man kan. Jag äter en växtbaserad kost och just grädde och creme fraiche är superlätt att byta ut mot oatlys havreprudukter och man känner knappt skillnad i smak. Sen när jag äter ute kan jag äta en chevrepizza eller halloumiburgare t.ex. Så oftast blir det veganst men ibland känner jag för lite ost när jag är sugen. Jag känner att alla gör det dom kan och det är bättre det än att man förbjuder sig helt från att äta saker. Superbra att ni börjar tänka pä det mer iaf då varken mjölkprodukter eller kött är särkillt bra för hälsan/djuren och miljön. ?

  2. Camilla

    Bra inlägg, känner igen mig mycket i det du skriver. Jag äter mestadels vegetariskt och fisk men kött smyger sig in ibland när man äter borta/ute. Vill ändå ge några tips som har hjälpt mig äta mer veg. Oatlys produkter: använd imat istället för matlagningsgrädde, jag känner ingen skillnad i smak alls. Även ikaffe som substitut för mjölk i kaffe/te. Förstår att havremjölken är en omställning för den som dricker mjölk, men till gröt tycker jag nästan det är bättre, det tycker jag absolut ni ska prova! Sen vill jag tipsa om hälsans kök ”köttbullar”. Jag har också svårt för köttsunstitut och quorn men dom är riktigt goda. Sen finns Facebook-gruppen ”vad lagar du för veganmat idag?” där många postar inlägg/recept dagligen som verkligen kan inspirera och har fått mig att inse hur otroligt mycket man kan laga som vegan. Lycka till och dela gärna med dig av framtida vegetariska eller veganskt recept om du hittar något du fastnar för 🙂

  3. Julia

    Se cowspiracy! Va iof längesen jag såg den men fokus ligger inte så mycket på slakt och djurhållning utan mer på det faktum att köttindustrin är den främsta miljöboven, mycket större påverkan är exempelvis transport. Väldigt mycket matnyttig (i dubbelbemärkelse hehe) fakta i den dokumentären!

  4. Sara

    Aaaa och bara prova mer vegetariskt eller veganskt hemma och få in ett nytt ”normalt”. Jag trodde inte heller att jag skulle kunna göra det (har ju inte heller till 100%..) men vardagsmaten går så bra så att laga och äta vegansk, också med barn. Jag lärde mig tycka om saker som tofu och sojafärs i och med att min man/pojkvän också valde att bli vegetarian. Han ville ju inte äta så ensidigt o tråkigt som jag kanske gjort. Men med rätt kryddor osv är allting gott och man vänjer sig verkligen. Det är en vanesak helt och hållet. Och allt måste ju inte ersättas men vissa rätter vill man ju kanske ha det där ”köttiga” i.

  5. Sara

    Tack Paula ??? vilket fint inlägg!! Det gick riktigt bra för oss, man började ifrågasätta saker som jag ser att också du gjort och tillslut var det riktigt naturligt att prova och välja andra råvaror och rätter. Finns ju så mycket gott man kan äta och småningom så har man lämnat bort ”allt”.. ? inte riktigt, men nästan. Fuskar med fetaost kanske en gång i månaden, äter fisk kanske en gång om året eller så. Det räcker bra. Vilket fint fint inlägg att läsa ❤❤❤

  6. Johanna

    Tyvärr så är du inte ensam om att göra det – distansera dig från.. verkligheten? Jag gjorde det under många år. För ca 3-4 år sen så bestämde jag mig för att börja äta (lakto-ovo)vegetariskt och fasade ut ena köttet efter det andra. Det tog sin tid! Då var det för att inte bidra (lika mycket) till miljöförstöringen. Googla på hur mycket vatten och grönt det går åt för att framställa 1 kg kött. Galet.
    Sen blev jag medlem i några olika vegetarian/vegangrupper på Facebook. Det fanns en massa veganer där inne som jag störde mig något enormt på. De tjatade om mord och djuren. Jag upplevde dem som otrevliga. Mord, det är ett starkt ord, tyckte jag. Egentligen berättade de bara sanningen. Den jag länge blundat för. Om bara det vore annorlunda, så att vi slapp offra allt det goda. Jag visste väl att kött är en typ av mord, men att göra den parallellen kändes främmande. Efter ett tag insåg jag dock vad sjutton vi håller på med. Att det inte var mig det är synd om, för att jag inte får den där osten. Hur sjukt det är vilka främmande världar vi människor kan leva i. Vi i Sverige och andra som inte ens har rent dricksvatten för dagen. Som dör av svält, och vi till sviterna av för mycket mat. Jag vill berätta för dig det jag hade velat veta för många år sen. <3 inte för att shamea dig, utan för att upplysa dig! <3

    Vi föder upp massor med djur bara i syfte att döda dem och tjäna pengar på dem. Vi tar ifrån mjölkkor dess ungar efter ett par dagar och utnyttjar dem sen för deras mjölk. Djur som inte har en röst! Djur som inte har ett val! Jag tror knappast att de hade stått där dag ut och in om de hade fått välja. Hade du gjort det? Det spelar ingen roll om djuret har fått leva lite bättre ett tag, vi dödar det ändå, plastar in dess kött och lägger det på våra tallrikar. Som om vi hade rätten till det.
    Ägg…. har aldrig varit något fan av det, men det förekommer väl i en del rätter jag alltid ätit. Det finns saker som jag naivt nog aldrig funderat kring. Som att det ju bara är hönor som kan lägga ägg och jo visst föds det lika många tuppar. Tyvärr ser dessa tuppar aldrig dagens ljus, utan dödas redan nykläckta.

    Jag vill som sagt inte lägga någon skam i ditt beslut. Du har ett eget val och jag respekterar dig. Jag kan bara säga att jag aldrig mått så bra fysiskt som psykiskt som efter jag slutade bidra till den hemska industrin. Är glad att du lyfter frågan och börjar våga kika under mattan.

    Massa kramar till dig, fina kloka Paula. <3

  7. Sabine

    När jag blev vegan så tvingade jag mig själv att titta på hela processen då jag någonstans visste att om jag inte kan se hur maten hamnar på bordet så ska jag heller inte äta den. Det gjorde beslutet väldigt lätt för mig i alla fall 🙂 Titta på ”the best speach you will ever hear” av Gary Yourofsky på youtube. Sen när det kommer till kläder ni redan äger så använd det tills ni behöver nytt och byt ut allt eftersom. Eller sälj och skänk till djurrättsorganisationer om det känns bättre.

  8. K

    Jag blev vegan för ett år sen efter att ha varit vegetarian i ett år. Har aldrig tyckt om fisk samt alltid blivit äcklad av att hantera rått kött och rå kyckling. Jag såg flera dokumentärer och började läsa på om hur dessa industrier ser ut och då gick det inte längre. Nu kan jag inte gå förbi kött/mjölk/ägg-avdelningen i mataffärer utan att se plågade djur framför mig. Innan jag blev vegan trodde jag att köttindustrin var den som var hemsk eftersom det är där djuren dödas. Jag trodde blint på att kossorna behöver mjölkas och att äggen plockas fridfullt när hönan genom naturlig befruktning har lagt dem. Sen insåg jag att dessa industrier är lika fruktansvärda som köttindustrin och då tog det stopp. Idag mår jag så mycket bättre både fysiskt och psykiskt, svårt att förklara men man känner sig på något sätt harmonisk när man vet att man inte bidrar till dessa industrier.

    Jag tror det är viktigt att förstå att en vegankost inte måste handla om att bara äta sallad varje dag. Jag lagar ofta precis samma rätter som jag åt innan jag blev vegetarian, men utan animalier. Köttbullar gör jag med sojafärs, köttbitar byter jag ut mot oumph som får ligga i marinad i ett dygn, pizza äter jag med smältbar veganost på, tacos äter jag med sojafärs, pannkakor fungerar lika bra utan ägg och komjölk, veganskt smör på mackan smakar precis likadant, soppor går lätt att göra veganska, halvfabrikat som frysta potatisbullar (iaf Felix) och sojanuggets är veganska osv osv osv. Det finns HUR mycket vegansk mat som helst, både för de som gillar att laga från grunden men även för de som snabbt vill ha mat på bordet. Det är inget svårt att vara vegan om man läser på lite och sen är mitt största tips som sagt att laga samma rätter men byta ut animalierna mot dess veganska motsvarigheter!

  9. Linnea

    Jag såg en svensk serie som handlade om grisar i Sverige. Tyckte de var hemskt att se hur de går till även i Sverige men tänkte inte så mycket mer på de. På julafton så bara kunde jag inte äta av skinkan. De gick inte. Och då insåg jag att jag måste sluta, har valt bort de som jag känner i hjärtat att de inte går. Bland annat gris och nötkött. Men kläder och skor känner jag såhär att jag hellre väljer skinn, men då överkonsumerar jag inte utan köpte endaste ett par nya skor om året om jag VERKLIGEN behöver de. Jag tror plastindustrin är värre än om jag köper ett par bra skor i skinn som håller fler år längre än ett par i plats. Jag kan inte se mig själv bli vegetarian eller vegan. Men de jag köper och stoppar i mig väljer jag med omsorg.

  10. Alice

    Jag var tvungen att sluta med mjölkprodukter i vuxen ålder pga allergi, så jag äter nästan bara havre & sojaprodukter istället för mjölk. Helt ärligt känner jag ingen skillnad i maten. Planti har supergoda yoghurts som jag brukar äta till frukost, brukar använda alpros soja grädde till efterrätter och i matlagning (finns två olika varianter) och mjölkfritt smör! Sen finns det goda mjölkfria glassar också så jag saknar inte alls själva mjölken 🙂

  11. V

    Det här med att ”barn inte får i sig tillräckligt med näring” genom att vara vegetarian är en myt. Jag har varit vegetarian hela mitt liv pga mina föräldrar som är vegetarianer. Jag har aldrig i mitt liv ätit kött eller fisk, så jag vet inte ens hur det smakar. Men mina värden har alltid varit perfekt – jag har aldrig haft någon vitaminbrist eller liknande. Däremot vet jag inte om hur det är att vegan, för jag dricker mjölk och äter ägg. Men jag tycker nästan det är bättre att bli vegetarian när man är ung, för då växer man upp med det och det blir en vana 🙂

  12. Michelle

    Tycker du borde fundera över varför du inte vill se dokumentärer som cowspiracy. Du kanske någonstans vet att det sättet vi behandlar djur på är fel? Att det faktiskt inte är försvarbart att döda andra kännande varelser för att vi tycker att deras kroppar smakar gott? Brukar säga om det inte är tillräckligt bra för dina ögon, varför är det tillräckligt bra för din mun?

    Men som många säger, ta det i delsteg! Dessutom behöver du inte vara utan smör, mjölk osv, det finns super bra substitut! det finns Carlshamns smör, fast och flytande margarin. För grädde har oatly havregrädde och matlagningsgrädde. Alpro har en soja baserad grädde och matlagningsgrädde. Det finns sjukt många alternativ till mjölk som kokosmjölk, havre, soja, ris, cashew… En gång i tiden var det kanske svårt att vara vegan, men inte idag!

  13. Katja

    Jag började utesluta kött för lite mer än ett år sedan. Äter lax ibland, kanske 1-2 gånger i månaden. Det är det enda köttet jag inte uteslutit helt just för att jag tycker det är så himla gott.
    I övrigt äter jag vegetariskt och ofta helt veganskt. Har länge funderat på att gå över till helt veganskt, men det har blivit ett svårt steg att ta eftersom min sambo inte är där ännu. Han äter oftast vegetariskt men även kött då och då, och han är inte intresserad av att endast äta veganskt hemma, vilket jag respekterar! Jag tycker aldrig man ska tvinga på någon en kosthållning, utan alla måste få bestämma själva!
    Det viktigaste tycker jag är att man gör medvetna val.

    Jag tycker heller inte att man MÅSTE vara det ena eller det andra. Finns ju namn på allt idag; vegetarian, vegan, pescetarian, flexitarian etc. och enligt min mening är det lite löjligt. Det känns som att det i många fall handlar om att man vill ses på ett visst sätt av andra människor.
    Jag själv kunde inte bry mig mindre om vad någon annan tycker, men jag har valt att äta som jag gör av etiska skäl. Jag älskar djur och vill inte äta dem. Jag älskar vår jord och därför vill jag inte bidra till att förstöra den.
    Sedan är inte jag något helgon – som sagt, det finns mycket jag vill förbättra, men man kan ta baby steps. Det är helt OK!

    Hetsa inte, utan försök bara göra medvetna val 🙂 Det behöver inte vara allt eller inget!

    Kram!

  14. Anna

    Jag har precis samma funderingar. Vill gärna bli vegan men det svåra är just att man blir ensam om det, vid middagar ska man ha speciell mat, semester och vid det livet man inte är hemma och kan välja själv.
    Det jag har börjat med är att inte köpa produkter som testats på djur.. känns väldigt bra!

  15. Matilda

    Jag tänker att man inte behöver skriva i sten att nu är jag ”vegeterian”, nu är jag ”vegan” utan kanske bara välja de typer ut av mat fler gånger i veckan än man tidigare gjort. Det måste inte vara helt antingen eller tänker jag.

  16. Erica

    Kan verkligen tipsa om att se dokumentären Food Choices på Netflix! Berör många viktiga saker kring ämnet utan att vara riktigt så grov som vissa filmer kan vara!

  17. Emilia Vermelin

    Jag är ganska nybliven vegan efter att ha fasat ut mjölkprodukter efter en period. Det är viktigt att ta vitamintillskott så ni får i er framförallt B12 och D (se upp! Mycket d-vitamin kommer från lanolin som är fårull). Jag tror det är lättast att fasa ut – testa rätter som kan inspirera er och bygg på ert receptbibliotek. Prova olika veganska produkter och byt ut lite i taget på ett sätt som känns hållbart. Köp hem t ex iFraiche istället för creme fraice och testa! Så har åtminstone jag gjort. Jag har haft ett tankesätt dät jag inte lagt fokus på allt jag ”valt bort” utan fått positiv energi av allt nytt jag testat och tyckt om. Det har motiverat mig att fortsätta. Sen är det inget som säger att du måste gå all in om du älskar ost. Du kan ju köra på veganskt men göra undantag ibland om du skulle vilja? Har svårt för ”förbud” och sånt när det gäller kost. Alla måste låtas göra detta i sin takt men jag tror veganism är framtiden. Att vara vegan all in handlar som du säger mer om kost. Jag personligen är emot att slänga saker bara för att en inte vill stödja den branschen mer. Jag har behållit det mesta men sagt att jag inte köper nytt gjort av animaliska produkter/ingredienser. Det är nog en smaksak kring hur en bäst gör sådana förändringar.

    Vad gäller djurhållning skriver jag min kandidatuppsats nu kring objektifiering av djur och våra känslor, typ hur vi ”måste” se djur som objekt utan känslor eller intellekt för att utan dåligt samvete slakta dem. Grisar har samma känslor och kognitiva förmågor som hundar. De är förmodligen smartare, till och med. De känner rädsla och lidande när vi håller dem inspärrade och sedan dödar dem. Det finns egentligen inga moraliskt försvarbara argument för att äta kött – vi kan leva ett fullgott liv på vegansk mat. Idén om att människor står över djuren i någonslags hierarki kommer från antiken som sedan förts vidare genom kristendomen och andra stora religioner. Dessa skrevs för flera tusen år sedan. Idéhistoriskt kommer dessa idéer från en tid då vi inte visste mycket om djurs känslor och intellekt men också då vi kanske i vissa sammanhang var beroende av djur för att överleva. Idag är vi inte det. Det lidande vi utsätter djur för sker endast för våra obetydliga inressens skull. Jag personligen känner att alla har ett ansvar att hålla sig informerad om vad vår mat och våra produkter kommer från för förhållanden. Den avhumanisering som djur utsätts för liknar metoder en använde under andra världskriget för att mentalt rättfärdiga att kunna döda den stora mängd människor. Vi utsätter djur för saker vi inte önskar vår värsta fiende – och det är bara för våra egons skull.

  18. Elisabet

    Självklart är det bra att äta mindre kött och tänkta på vad man stoppar i sig både i miljösyfte och för hälsans skull, men om du ser cowspiracy glöm inte att dokumentären är pruducerad i USA. Egentligen all info de går ut med där kretsar kring det egna landet, vilket vi redan visste är lite kaos. Börja med att åk ut till en svensk kogård och se efter där, köp alltid kött och mejeriprodukter från Sverige och läs på från olika källor. Svensk djurhållning är den bästa i världen och äter man bara svenskt kött och svenska mejeriprodukter kan man göra det med någorlunda gott samvete! Lycka till!

  19. Jessica

    Jag vet att det finns en del som serverar vegansk mat hemma, men att barnen fortsätter att äta allt på förskolan eller hos kompisar. Barnen får då fortfarande ta del av båda kosthållningarna, och därmed chansen till ett eget beslut när dom är stora nog, men dels också för att inte ta bort friheten. Jag skulle kunna tänka mig att det är lite krångligt att i uppväxten aldrig kunna äta ordentligt när man är ute eller hemma hos kompisar. Att hela tiden vara någon som folk ska anpassa sig efter. Det var dock ett tag sedan jag var barn så det kanske ser annorlunda ut idag. Att vara vegan kanske inte är så förvånande eller krångligt längre.

  20. L

    Kolla ”Forks over Knives” filmdokumentären på Netflix, den är mycket upplysande (dom hänvisar till massor av stora undersökningar) om kopplingen mellan animala produkter med sjukdomar som t.ex. cancer och hjätfel.
    Det bästa jag någonsin gjorde var att köra en veganchallenge i en månad. Att gå från allätare som äter mest vege, till att i en månad avstå från allt som har något animaliskt. Jag gick runt på lösgodisavdelningen och googlade vilka som är veganska och läste igenom alla pastaförpackningar och skannade efter ägg. Till en början kändes det rätt svårt, men man vänjer sig otroligt snabbt och maten är HIMMELSK när man börjat förstå olika goda kombinationer (curry kokos och kikärter är världens godaste kombo). iKaffe i kaffe är också nåt man vänjer sig med, och sen kan man inte längre dricka kaffe med vanligt mjölk eftersom det smakar vatten. Du nämner att du inte tycker om köttsubstituter, men prova tacodinner med Oumph (svensk tillverkare). Finns i frysboxen. Det är så sinnessjukt gott, speciellt Pulled Oumph.

    Sååå kul om ni provar hela familjen, ta en kort period och googla goda recept, jag har också trickat barn med goda pastarätter så att dom inte ens förstår att dom inte äter kött! Och nej det finns inga goda ämnen i animaliska produkter som inte fanns i växtvärlden, förutom vitamin B12 (som kan tas som kosttillskott) så det går utmärkt för barn att äta vego 🙂

  21. Johanna

    Hej Paula!

    Ett tips är verkligen att gå med i dessa facebookgrupper:

    – vad lagar du för veganmat idag?
    – veganer i Sverige
    – veganer och vegetarianer i Sverige

    Det diskuteras dagligen frågor om vegetarisk/vegansk kost, veganska recept läggs ut osv. Så började jag min resa till att bli vegetarian. Att flödet fylls med intressanta diskussioner, god mat, viktig fakta osv gör att man Kommer intressera sig mer för det vegetariska köket.

    Jag slutade inte äta kött rakt av, utan slutade successivt under ett års period efter mer och mer kunskap kring köttindustrin. Så gå med i grupperna för att få ännu mer inspo! Att äta kött skadar ju faktiskt inte bara djuren, utan även oss människor!

    Tack för underbar blogg.
    Kram

  22. Maria

    Det svåra med barn och vegansk mat är att de inte får i sig allt de behöver för att växa ordentligt. Vuxna kan tvinga i sog mat fast det inte är gott i början men med barn är det en annan femman. Jag anser att allt bör ätas med måtta. Hade aldrig blivit varken vegan eller vegiterain då den kosten inte funkar alls med min mage. Halva min släkt driver arlagård och jag förundras ständigt lver den sjuka okunskap kring djurhållning och slakt. Folk verkar tro att man typ hallalslaktar i Sverige vilket verkligen inte är sant. Är så trött pp alla dessa diskussioner på bloggar man vill lösa mer för nöjes/avslappning inte blir upprörd:(

    1. Sofie

      Det där stämmer inte alls. Livsmedelsverket har tom fastställt att en vegansk (helvegetariska) kost är en fullvärdig kost för både barn och vuxna. Har man grundläggande kunskaper om kost vet man att animalier utan problem kan ersättas med annat i syfte att vi får i oss allt vi behöver.
      För den delen spelar det ingen roll hur god djurhållningen är, hur mycket kossorna blivit klappade då att döda en annan kännande varelse för att vi tycker att deras kroppar smakar gott är inte försvarbart.

    2. Frida

      Bullshit att barn inte kan få i sig tillräckligt för att växa om de är vegetarianer/veganer.
      Och vad är det som säger att barn får i sig tillräckligt med näring för de äter kött?

      Och hur man än vrider och vänder på det, så är djurhållningen och SLAKT hemskt. Finns inga humana sätt att döda en individ på.
      Man gör det enbart för sin egna vinning skull. Vad får en att tro att djuren vill födas, ryckas ifrån sina föräldrar för att alla gå mot samma öde? Bli mördade utan en endaste chans att leva ett drägligt liv. Bara för man ger de ett namn, klappar de lite då och då och matar dem så rättfärdigar det att de ska ligga på er tallrik?

      Vi har kommit längre i utvecklingen än att döda djur.

  23. E

    Jag blev vegan för ungefär 6 månader sen och var innan dess vegetarian drygt 1 år. För mig var det inga problem alls att gå över till helt vegansk kost, jag hade läst på innan samt är med i en del Facebook grupper där jag otroligt nog lärt mig väldigt mycket. (Vad lagar du för veganmat idag, vegetarianer och veganer i Sverige, tränade veganer osv)
    För mig var inte beslutet svårt alls och jag känner inte att jag saknar något heller. Jag vill helt enkelt inte supporta den fruktansvärda djurinsustrin på något sätt och det är nog med motivation för mig att utesluta animaliskt. Mår så mycket bättre när jag kan se alla djur i ögonen. Jag tror man måste våga, det är inte så svårt som man tror. Jag kände innan att det skulle bli jättesvårt men tvärt om har jag nu börjat gilla att laga mat och att hitta nya maträtter.
    Blir glad av att läsa att du funderar på det iaf, hejar på dig!

  24. Matilda

    Härligt att du iaf börjar tänka i dem banorna! Tips är att kolla på ”What the health” på Netflix! Riktig ögonöppnare om hur både kroppen och miljön påverkas! Lycka till!

  25. Liv

    Att börja äta vegetariskt är det bästa jag gjort! Mår så otroligt mycket bättre, har mer energi och ork i vardagen, Jag har ätit kött hela mitt liv, och precis som du trodde jag att det skulle bli en svår omställning. Men för att vara helt ärlig har det varit förvånansvärt lätt, och jag äter GODARE idag än vad jag gjorde innan.

    Tips från mig är:

    – börja med 4 dagar veg, 3 dagar vanlig kost i veckan. Öka sedan vegetariskt successivt – och övergå tillslut till mer veganskt.

    – undvik totalförbud i början. Är du extremt sugen på en köttbit -ät den. Jag saknar aldrig kött längre, just pga att jag inte gjorde det ”förbjudet” och laddat.

    -unna dig! Ät vegetariska recept som du verkligen njuter av att äta. Finns massor!

    – skippa substitut (förutom corn-filéer som jag rådigdar) och hitta istället nya roliga varianter av era klassiska recept.

  26. Anna

    Tips: läs Therese Lindgrens bok ”Vem bryr sig”. Där skriver hon hur hon tänkte och blev bemött när hon blev vegeterian och vegan. Även konkreta tips! Jag tyckte den var bra i alla fall 🙂

  27. Izabella

    Du borde läsa om Kognitiv dissonans. Det är när man har två idéer samtidigt (typ jag älskar djur men djur är mat). Den kognitiva dissonansen innebär att hjärnan väljer att inte koppla köttet på din tallrik som ett djur som lidit och dött.

    All kudos till er om ni försöker äta mer lakto-ovo vegetariskt eller kanske t.o.m helt vegetariskt! Minns att Molly ett tag inte ville äta djur, så jag hejar på er! I slutändan handlar det om att bryta mönster och komma ifrån normen, när det väl är gjort är det inte svårt alls längre.

  28. Anna

    Hej!
    Min pojkvän förslog då han kört vegetariskt mestadels ett tag, att vi skulle testa veganskt.

    Nu är vi väl inne på v 6. Han gick ju då från 90% veg och jag som älskar kött gick från helt ”vanlig” kost över till vegan. Men det har faktiskt gått väldigt bra. I början tyckte jag det kändes väldigt enformigt med mat, men bärjade googla runt på massa bloggar och fann inspo där.
    Jag har inte upplevt det jobbigt att byta, jag tyckte dessutom jag blev mycket piggare av plantbaserad kost:)
    Jag är som dig galen i fetaost i salladen, men det har gått fint att gå ifrån allt, har ju dock sett dessa filmer, och är det något jag verkligen inte tål att äta eller vill äta igen är fisk, blir väldigt äcklad efter allt man fick kunskap om…

    Lycka till med allt 🙂

  29. Martina

    Paula! Cowspiracy visar inga slakter! Den går istället in på hur världen drabbas av köttproduktion. Du måste se den, riktigt intressant! Jag äter fortfarande kött efter att ha sett den, men man fick sig helt klart en tankeställare.

  30. Ida

    Jag har också funderat en del på det. Delar hushåll med en som inte är så sugen på att hå över till helt veganskt. Vi har bestämt att 1-2 gånger i veckan blir det veganskt och när jag är själv blir det ofta veganskt. Detta är en lösning som vi tycker fungerar bra i vår familj. Jag försöker även beställa veganskt eller möjligen vegetariskt när vi är ute och äter om det finns några bra alternativ.

  31. Emelie

    Börja utesluta lite åt gången, som exempelvis nötkött. När du väl har börjat göra det ett tag så brukar det vara lättare att utesluta exemplevis kyckling, sedan fisk och sedan mejeriprodukter och ägg. Där kan man oxå börja utesluta åt gången som att skippa mjölk i kaffet ta havremjölk eller något annat (smakar ju inte lika som mjölk men det är ändå okej när man väl ”lär” sig att dricka det) när man steker något använd kokosolja eller rapsolja istället för smör. När du äter mackor mossa avokado istället för att ha på smör och ost osv. När man väl har börjat utesluta så brukar det vara ganska lätt att fortsätta, det här med att det är krångligt att äta ute eller bli bjuden på middag, det finns väl en poäng med det men det börjar komma upp mer allternativ iaf när det kommer till vegetariska måltider.

    Jag tror också det handlar om att man får tänka varför vill jag utesluta? Jag är mitt uppe i det här att utesluta, kan ganska mkt om köttproduktionen osv vilket har gjort att jag gärna vill utesluta allt som tillhör djur. Men jag förstår också att det kan vara svårt att bara sluta prick nu, Vegansk livstil handlar också om det du bär, har i smink, kroppsprodukter, hårprodukter, tandkräm osv inte bara det du stoppar i dig genom munnen. Man kan kanske bli ganska överväldigad och tänka bort det och fortsätta som man alltid har levt. Men personligen kunde inte riktigt jag göra det då jag vet vad det är som försiggår i denna industri, så tips! Även fast det kan vara svårt att leta info om industrin i sig gör det, för tror att om man inte vet varför man ville utesluta/sluta helt med något så tror jag inte att man kommer göra det helhjärtat. Jag har precis lyssnat klart på Therese Lindgrens nya bok så där skulle du kunna börja om du tycker det är svårt att se ett youtubeklipp eller dokumentär, Men jag tror att när man väl får reda på informationen så blir det nog lättare att faktiskt börja utesluta vissa produkter i sitt liv. Men stressa inte utan ta det i din takt och tänk på varför du ville göra det från första början, börja med mer vegetariskt/lakto-ovo vegetariskt istället för att gå rakt på veganskt.
    Det tyckte jag var lättare!

    Ha det bäst!

  32. Emma

    Egentligen betyder vegetarian det som vi i folkmun säger vegan till. Vegan är en livsstil. Ett förhållningssätt, även etiskt med t.ex ullprodukter, päls, skinn osv. Sedan man kan vara lakto-ovo vegetarian osv. Jag tycker ni kan börja med att sluta köpa kött ur köttdisken i affären. Se till att köpa direkt av kravbonde och ha som princip att du alltid ska veta var köttet kommer ifrån som du stoppar i dig…och då menar jag inte bara land. Sedan byter du ut någta middagar i veckan till vegetarisk mat. Jag äter t.ex bara vegetariskt på jobbet, och hemma blir det kanske 3 av 7 middagar som det äts kött på. Kyckling köper vi inte alls. Den industrin är VIDRIG! …verkligen VIDRIG!

  33. Elise

    Hej Paula!
    Jag håller precis som du och många andra på att gå igenom en kostresa som började någon gång förra våren. Jag ville dels värna om miljön men också (och främst) värna om min egna hälsa!

    För att göra det lätt för mig själv att försöka hitta balansen i mitt nya liv bestämde jag mig för att inte titulera mig som något speciellt. Inte vegan, vegetarian eller köttätare. Jag är bara Elise! Man måste inte vara vegan för att äta veganskt. Detta underlättar också problemet med mat vid gemensamma, festligare tillfällen.

    Min erfarenhet såhär långt är att testa allt som går att testa och vara ärlig mot sig själv vad man gillar och inte gillar, du kommer märka vad du saknar i din gamla kost och vad du klarar dig ännu bättre utan. T ex så saknar jag inte kött, mjölk, smör alls men har valt att behålla ägg och ost. Ser det som att jag breddar min kost istället för att utesluta. Kunskapen om matens näring har ökat och jag har fått en högre förståelse för hur kroppen fungerar. Som tjej med pms och humörsvängningar vid vissa tillfällen i månaden har den semi-veganska kosten hjälpt samt gett mig en jämnare energinivå genom dagarna.

    Avslutningsvis vill jag bara säga att jag följt din blogg länge och du rockar! Xoxo

  34. Cornelia

    Man behöver inte gå all in, tycker jag. Hemma äter jag i princip veganskt och mycket raw food. Blir jag bjuden hem till någon äter jag allt, eller om jag går på restaurang (gör det ganska sällan pga fattig ensam student) så äter jag det jag är sugen på. Kan rekommendera bloggen/böckerna/podden av tjejerna bakom food pharmacy, det har ändrat synen på kost totalt för mig. Jag väljer icke-animaliskt för djuren, för miljön och för min egen hälsas skull. Men förbjuder inget som sagt. Tycker också att man bör veta att dokumentärer som cowspirary (obs har inte sett den själv) är gjorda utomlands där djuren har det mycket värre än i Sverige. Svenska djur hanteras bättre tack vare stränga regler, dessutom är de inte uppfödda på antibiotika som många djur utomlands är. Så väljer man att äta kött så borde det definitivt vara svenskt.
    Jag älskar bröd, smör, creme Fraiche (typ det jag saknar mest!) grädde och saknar det ibland men som sagt, jag har inte förbjudet det totalt, bara det att jag inte köper hem det, utan äter det ute eller hemma hos andra. Det gör det mycket enklare och miljö+hälsovinsterna är fortfarande stora!

    1. Amanda

      Ull bara säga att det inte är någon större skillnad på mord(slakt) industrin på svenskt kött. Lika vidrigt överallt mer eller mindre. 98% av svenska grisar får aldrig se dagsljus

    2. e

      Svenska djur hanteras kanske bättre i förhållande till djur i andra länder, men de hanteras fortfarande inte värdigt eller humant för det. Svenska grisar till exempelvis, trycks ihop i burar som sänks ned i 90% koldioxid och kvävs ihjäl. Man ser hur de får panik och försöker klättra upp på varandra för att få luft. Det gäller även kravmärkta och ekologiska gårdar där grisarna förvisso får leva bättre liv sina 6 månader innan det är dags för slakt, där de körs till slakterier som slaktar dom precis som på samma sätt som andra grisar. Kan rekommendera att se ”Köttets lustar” med Henrik Schyffert på SVTplay.

  35. Jennie

    Varför måste man gå all in? Jag kallar varken mig eller min mat för någonting speciellt, äter veganskt nu och då, vegetariskt för det mesta, en Pressbyrån-korv ibland, älgstek hos goda vänner och sushi på stan likaväl som jag kan välja en vegoburgare eller en sallad med valnötter och oliver eller bara massa grönt i tre veckor… Och en stor kopp te med grädde i på måndagsfikat. Ja men typ så. Jag anser inte att man måste äta på ett visst sätt. Ät av allt och visa era barn att det är ok. Ät mycket grönt och visa att det är ok. Vad ni än äter – det är ok, det är bränsle, det är en härlig middag tillsammans oavsett om den är vegetarisk eller veganskt eller köttsoppa. Visst kan man sikta in sig på bra mat ändå, tex närodlat och ekologiskt, vilket man bör, men idag ska allting stämplas och jag vill att mat bara ska vara mat, med rimliga bakomliggande tankar/ansvar såklart. Ät för själen, för gemenskapen och för vår jord. Resten löser sig med tiden.

  36. Ronja

    Man behöver ju inte bli vegan men man bör däremot äta mycket mindre kött och försöka få in vegetariska middagar i vardagen. Hos oss äter vi 5 dagar vegetariskt och 2 med kött. När jag var yngre åt jag endast kött hemma. Men jag har lärt mig att laga jättegoda vegetariska rätter. Tror mest det handlar om att vi är ovana att laga veg/veganskt. Men tycker verkligen man ska dra ner på sin köttkonsumtion och om man väljer att fortsätta äta kött ska man vara medveten om konsekvenserna det för för vår planet och för djuren. Tack för en bra blogg. Kram

Visa alla 41 kommentarer
Tankar

Varför ha en favoritfärg när man kan ha fler?

Jag älskar Kniv-Lisas krönikor i Mama tidningen, hon skriver så otroligt roligt! Jag kan sitta och skratta högt åt hennes roliga formuleringar.

I senaste numret skriver hon om en incident hemma, hennes son frågar om dom väntar besök den aktuella eftermiddagen. Inget besök väntades varav hennes son säger ”bra, då ska jag sätta på mig en klänning”. Lisa går igång och håller en monolog om att klänning är det bästa plagget ever varav sonen avbryter henne och säger: Jag VET att jag får bära en klänning mamma, men andra förstår inte det”.

Det fick mig att fundera- det är omgivningen och vi vuxna som lägger värderingar i våra barn. De är ofiltrerade och bryr sig inte ett dugg om ”flickigt” och ”pojkigt”. Jag tror att man som vuxen bör ge barn ett stort utbud, och tänka ”barn” istället för flicka eller pojke.

Ger man ett större utbud i uppväxten tror jag att man får fram barnets sanna egenskaper och intressen. Jag personligen är lite allergisk mot ”favoritfärg”. Jag frågar inte mina barn den frågan, för varför utesluta en annan färg?

Lite så tänker jag i min uppfostran gentemot mina två döttrar. Att inte utesluta en färg. Här om veckan hade barnen maskerad på förskolan och kvällen innan hällde vi ut alla utklädningskläder på golvet så att dom själva kunde få välja. Det slutade med att Molly blev en pirat och Leonore valde Elsa klänningen. Jag skulle aldrig försöka få Leonore att ändra sitt val, det blev väldigt stereotypiskt att hon som flicka valde en prinsessklänning. Men hennes val är viktigare för mig, och jag tror att barn växer i sina egna val.

Just nu har Molly ett påslakan med Batman i sin säng, och Leonore ett vitt med fjädrar på. Dom leker med Barbie, svärd, pysslar, läser böcker om dinosaurier och har ingen som helst uppfattning om ”flickigt” och ”pojkigt”. Jag önskar att det kommer vara så länge, men jag vet också att dom kommer att möta facken i sin uppväxt. Jag vet att dom kommer att få höra ”du kastar som en tjej” eller ”springer som en tjej”.

Mitt mål är att bygga upp starka psyken så att dom kommer att klara den typen av nedlåtande kommentarer. Oavsett vad dom möter av sin omgivning utifrån deras kön ska dom veta att hemmet är deras fristad där ingenting behöver uteslutas. Att vi som familj accepterar varandra för dom vi är och våra olikheter.

Ett kön säger ingenting om individen. Däremot så styr könstillhörigheten utmaningarna i livet. Vi förväntas olika, beroende på om vi är tjej eller kille. Med öppenhet från föräldrar vid uppfostran kan vi förhoppningsvis vidga våra kids perspektiv, och undvika att vi undermedvetet sätter våra barn i fack. Varför begränsa när vi istället kan öka utbudet? Varför ha en favoritfärg när man istället kan ha flera?

Så med det sagt, keep it up med öppenhet och utbud!

AA036E68-BB2D-4A16-BB78-6E0B80559E86

 

26 Kommentarer

  1. Elin Kungsman, familjeyoutuber&mammabloggare

    Håller helt med dig i ditt tankesätt och speciellt att inte ställa för många motffågor eller lägga sig i när barn väljer tex kläder eller leksaker. Att respektera en individs väl känns som en sund grund för ett mer öppet samhälle. Jag stöter på det rätt ofta där föräldrar låter barnen välja och så väljer flickan en rosa klänning varpå föräldern försöker styra barnet till att välja något mer neutralt ” men tjejer kan ju vara pirater också, ska du inte vara pirat?” Då känns det som att man stjälper mer än att hjälper. Jag tror på att erbjuda allt och sen ta en diskussion när man märker att det är nödvändigt.

  2. Hanna

    Paula, man kan inte använda ordet ”varav” så som du gör. Ordet du skulle använt är ”varvid” eller ”varpå”.

    ”Inget besök väntades varav hennes son/../”. Även längre ner skriver du likadant.

    Har läst många unga bloggare som använder ordet ”varav” heeeela tiden men på helt fel sätt.

    1. Maja

      Herregud vilken ointelligent och förminskande kommentar på ett intressant blogginlägg, Hanna, din självgoda lilla tönt, du borde skämmas.

  3. Laura

    Att ha ett täcke med Batman som flicka och att en pojke har klänning är helt olika saker . Tjejer är tjejer och pojkar pojkar . Jag känner Sveriges samhälle blir bara sjukare och sjukare

  4. Leoni

    Det är bra att vara medveten men också lätt att överanalysera. Som nedanstående skriver, varför skulle det vara dåligt att kasta som en tjej eller springa som en tjej? Mycket av det vi har fått höra under åren som något negativt – ser vi fortfarande på som negativt! Istället för att bygga deras psyke så att dom kan ta emot sådana kommentarer så skulle en annan sida av det kanske vara att vara STOLT över att just kasta som en tjej och springa som en tjej. Vi behöver se över vårt synsett på kommentarerna vi får, det är DÄR förändringen ligger. Det måste också vara okej att klä sin dotter i rosa, glittrigt och enhörningar om det är vad du som förälder tycker är fint – även där måste vi förändra vår syn på det som något negativt! Självklart ska barnen få välja själva när dom är medvetna om val, men att välja rosa framför brunt måste sluta vara fyllt av ”du är inte tillräckligt genus i ditt tänk och får därför inte sitta med oss moderna genus-föräldrar”

    ”I’m not ashamed to dress like a woman, because I don’t see any shame in being a woman” – Iggy Pop

  5. Gamze

    Min son ville ha klänning en period när han var två så då köpte vi en åt honom. Och så ville han ha den till förskolan en morgon vilket han fick. När jag kom och hämta honom på eftermiddagen var det första han sa att han ville ta av sig klänningen. Att flickor hade klänning. Jag sa såklart att pojkar också kan ha det om de vill men det bet inte riktigt på honom. Och sedan dess har han aldrig velat ha klänning igen. Eller jo, fast som utklädnad, och då har han varit noga med att påpeka att han är en flicka. Så synd att de så snabbt snappar upp normer och värderingar utifrån även om man själv har som ambition att vara neutral. ?

  6. J

    Jag läser till förskollärare och skrev en tenta i höstas om hur vårt ledarskap inom genus kan bidra hos barn till en bredare förståelse kring genus. Vi skulle skriva ett eget exempel. Då jag hade svårt att komma på ett eget frågade jag min dotter på 5 år ”kan pojkar vara prinsessor?”. Svaret ”nej det är dom inte på tvn så då kan man inte vara det.”
    Jag: okej. Men kan pojkar ha färgen rosa på sig?”
    Dottern: men mamma pappa har ju aldrig rosa på sig så nää!”.

    Jag förstod då att hon ser sin egen pappa som normen i samhället. Barn tar emot enormt mkt information genom att bara observera. Tv-program och sina egna föräldrar är det första de observerar. Det blir barns livserfarenhet från början i deras liv. Sedan i skolan när barnen börjar resonera mer, det är då de jämför sig med varandra och vips så skapas en norm! Men är vi medvetna vuxna kan vi stötta barnen både som lärare och förälder.
    Kan babbla hur mkt som helst.. men det är en viktig fråga och i det här fallet när det handlar om normen är det viktigt att prata om värdegrunden med barnen både hemma och i en institution.

  7. J

    Jag läser till förskollärare och skrev en tenta i höstas om hur vårt ledarskap inom genus kan bidra hos barn till en bredare förståelse kring genus. Vi skulle skriva ett eget exempel. Då jag hade svårt att komma på ett eget frågade jag min dotter på 5 år ”kan pojkar vara prinsessor?”. Svaret ”nej det är dom inte på tvn så då kan man inte vara det.”
    Jag: okej. Men kan pojkar ha färgen rosa på sig?”
    Dottern: men mamma pappa har ju aldrig rosa på sig så nää!”.

    Jag förstod då att hon ser sin egen pappa som normen i samhället. Barn tar emot enormt mkt information genom att bara observera. Tv-program och sina egna föräldrar är det första de observerar. Det blir barns livserfarenhet från början i deras liv. Sedan i skolan när barnen börjar resonera mer, det är då de jämför sig med varandra och vips så skapas en norm! Men är vi medvetna vuxna kan vi stötta barnen både som lärare och förälder.
    Kan babbla hur mkt som helst.. men det är en viktig fråga och i det här fallet när det handlar om normen ska vi styrka flickorna och höja dem till skyarna! ”Tjejer är bäst!”

  8. M

    Alltså jag håller med dig! Missförstå inte mig, men det känns som att alla har blivit så lättkränkta och om jag skulle köpa klänning till min dotter så är jag en dålig mamma? Jag tycker att min flicka är så fin med klänning, om HON skulle känna att hon inte vill ha det när hon blir äldre och istället vill ha ”pojkkläder” så skulle jag inte säga emot eller försöka ändra på det, aldrig. Men nu är hon så liten och det är jag som köper kläderna, jag får så mycket skit utan att överdriva. Det är sjukt hur många som lägger sig i! Man är aldrig bra nog, antingen är man ”trångsynt” eller för ”modern”, alla har liksom mycket att säga om exakt allt. Kan inte alla bara låta föräldrar vara föräldrar och sköta det själva, det är redan påfrestande som det är och så ska man få massor med kommentarer om hur man klär de, om/hur man ammar, barnvaktfrågan ska jag inte ens kommentera för den börjar gå mig på nerverna. Alla gör så gott dom kan och inget är fel!!!!

    1. Emma

      Hur kan du hålla med och ändå inte fatta någonting? Du uppmuntrar ju inte alls ditt barn att få vara den hen vill. DU har bestämt klänning. Det där skitsnacket ”Om hon skulle klä sig i …” men troligt när du bara erbjudit typiskt tjejiga attribut.

      1. Milla

        Men Emma, så de är inte okej att som mamma klä sin dotter i klänning? Är det då helt plötsligt bara pojkar som får ha klänning?

      2. M

        Nej? Ska jag låta min flicka på tre månader välja kläder? Det är detta jag menar med lättkränkheten. Jag köper kläder efter vsd som är bekvämt, hon har massor med ”pojkkläder”. Det jag menar är att såna som dig är så lättkränkta som lyfter på brynet om jag klär min dotter i en klänning. Vart har jag skrivit att jag BARA har erbjudit typiskt tjejiga attribut?

        1. JLB

          Men alltså vilket snack att en unge på några månader skulle VETA vad den vill ha på sig. Kör ditt race M, du gör helt rätt.
          Så överdrivet allting idag med pekpinnar hit och dit, Jag personligen skulle aldrig ta på min son klänning eller kjol när den är så liten, sen om de vill klä ut sig, fine. Tycker inte man ska få skit för hur man gör med sina barns kläder..

  9. Hanni

    Men varför skulle det vara nedlåtande att kasta som en tjej ellee springa som en tjej? Ni föräldrar gör ju det till något nedlåtande? Då höjer ni ju det manliga könet framför det kvinnliga? Klart man ska kasta som en tjej eller sprlga som en tjej? Var stolt och visa att tjejer kan. Inte antyda att det skulle vara något negativt? Gud vad märkligt av dig haha

    1. Linda

      Då missade du helt poängen, märkligt av dig!
      Så du menar att när killarna på gympan sa ”du springer som en tjej” till någon så hade dom inte en nedlåtande ton?
      Varför ska man ens berätta vilket kön dom tycker att man springer eller kastar som? DET är märkligt.

  10. Frida

    Min lilla grabb på snart 3 år älskar att klä ut dig i storasysters prinsessklänning och sover helst i ett nattlinne och är helt galet bil intresserad. För mig spelar det ingen roll vad han leker med. Men häromdagen började han prata om färger ”mamma flickor gillar rosa och pojkar blå” och när jag försökte förklara att mamma också gillar blått rasade typ hela hans värld, han vart så ledsen.
    Nu har vi pratat lite mer om att man får gilla vilka färger man vill ?

  11. Tove

    Idag köpte vi jag o min lilla kille en t-shirt på h&m med hjärta en sådan där med paljetter som blir annan färg när de vänder. Den var så fin och han var helt tagen av sin fina t-shirt med hjärta. Han ville kolla på ”killarnas” men nej den med hjärta var finast. Jag håller med mitt hjärta är alltid finast! Kram

  12. Kajsa

    Jag har läst din blogg från start och älskar den, tycker dock på senare tid att den har blivit ganska enformig, känns som att jag har läst så många inlägg genom åren om hur du uppfostrar dina fina döttrar hur du tänker och tycker. Har alltid älskat det men nu tycker jag det står samma saker hela tiden. Jag gillar att läsa om vad ni gör på dagarna, hur Molly och Leonore utvecklas, mer bilder gärna vardagsbilder. Det önskar jag iallafall men kanske dina inlägg har lockat en ny läsargrupp där jag inte längre tillhör. Det märks att du har utvecklats och vill mer, kanske en vardagsblogg inte är något du vill ha längre. Önskar ett inlägg med hur du ser din blogg vad du vill att den ska innehålla hur framtiden ser ut?

    Varma hälsningar.

  13. Linn

    Jaa, håller med! Erbjud allt!!
    Har försökt köpa en stor variation till mina söner. 5-åringens favoritplagg är klänning, gärna mkt volanger osv. Han har en underbar förskola och har aldrig blivit ifrågasatt varken där eller på hemmaplan! Så underbart att se att han väljer det han vill och accepteras som han är och vill vara! Lilllebror väljer ur samma garderob men väljer mest annat, och det går likabra det! Likadant med leksaker och allt annat man kan välja på! Erbjuda allt som sagt så barnen känner att allt är ok, inte begränsa efter vilken könsdel barnet råkar födas med!

Visa alla 26 kommentarer
Dagens fråga

Febern from hell

 

Jag minns det så starkt fortfarande, febern jag fick kort efter båda förlossningarna av flickorna. Mjölken rann till fort båda gångerna men stora knölar bildades i brösten. Jag masserade och duschade varmt, men mjölkstockning var bara att konstatera.

Febern vid mjölkstockningarna är febern från helvetet. Med febernedsättande i kroppen kände jag mig normal men det blev så påtagligt när de höll på att gå ur kroppen. Känslan var ”nej,nej,nej” när jag kände hur kylan spred sig som is inom mig. Jag började frysa och blev handlingsförlamad. Det enda jag kunde göra var att krypa ihop till en liten boll. Inget täcke i världen värmde. Det tog ca 10 minuter innan nytt febernedsättande kunde slå bort kylan inom mig, och då började jag istället att svettas.

Jag hade en liknade feber igår, och tänkte direkt att jag måste ha en infektion i kroppen. Har jag ont någonstans? Hur känns öronen? Det är hemskt att ha feberfrossa, då är jag nästan hellre magsjuk. Tänk våra små som ändå är rätt så oberörda vid hög feber medan vi vuxna ligger som för döden. Är det inte lite komiskt att småttingar hanterar sjukdom bättre än vad vi gör?

Med kroppen proppad av febernedsättande kör friyay, det är bättre idag än igår. Har inte haft någon frossa sedan inatt. Det blir häng i soffan i eftermiddag och kommer det tillbaka får jag ta mig till vården. Men jag kan inte förstå varför jag mådde som jag mådde igår:

-bara feber, inget annat.

Ingen hosta, inte snorig, inte ont någonstans. Barnen hade influensa förra veckan men om jag hade det borde jag vara hostig iallafall. Någon som haft oförklarlig feber?

0BB1EA17-3F2C-49B3-9340-605F4C8C403B

19 Kommentarer

  1. e

    Krya på dig. Inget roligt att vara sjuk. Du har sannorlikt något virus i dig. Det gör dem inget med inte på oss vuxna iaf, ta 2 Alvedon, säger dem bara.. 😉

  2. Marika

    Exakt så hade min 6 åring! Det bara kom, sen efter 2 dagar mådde hon bra igen!! Super konstigt! Hoppas att du snart mår bättre fina du❤ massa krya

  3. Louise

    Vet du? Att du ska vara glad att du får feber. De personer som inte får feber bör VERKLIGEN kolla upp sitt lymfsystem, det är avstängt då. Att du får feber betyder att din kropp funkar och ditt egna försvar går upp direkt. Man ska egentligen aldrig ta febernedsättande (om den inte stiger över 40 g) då man förstör sin egna kropps försvar- febern! Så grattis till dig som får feber. Ha en fin helg.

  4. Marie

    Hög feber upp till en vecka är inget konstigt alls och det bör man int belasta vården med. De kommer inte göra något. Du kan vara helt lugn, det är sånna tider. Virus ter sig olika från person till person och kan komma flera gånger 🙂 Det är inte för intet som typ alla inom vården skämtar om de klena 90-talisterna som tror det finns bot mot förkylningar och virus och tror de är dödssjuka jämt… ;D

  5. Maria

    Vila är bästa medicinen. Du är ung och din kropp klarar förmodligen av att läka sig själv.
    Istället för att åka in till sjukhus kanske du kan prova ringa 1177 och få rådgivning från en sjuksköterska? ? Ingen idé att besöka vården om du bara haft feber i två dagar.

  6. Josefine

    Hej Paula, jag har följt din blogg sen den startade då ni var gravida med Molly. Vi satt under lektionerna på gymnasiet med datorer medans läraren hade föreläsning när ni skrev att ni åkte in på förlossningen. Jag är nu sjuksköterska och jobbar på hjärtintensiven. Influensan har varit väldigt kraftigt i år och har drabbat människor mellan 25-45 år värst… den visar inte mycket symtom från början men ter sig aggressivt i ett snabbt skede sen. Kroppen bekämpar infektioner med feber så låt kroppen så länge den orkar ha en feber innan du tar febernedsättande. Men även viktigt att lyssna på kroppen!! Ingen känner din kropp som du själv!!
    Tack för en superbra blogg och fortsätt vara dig själv, du är underbar

  7. Bell

    Hej! Jobbar inom förskola= utsatt för olika sjukdomar dagligen. Jag får då och då feber. Har aldrig rinnig näsa eller hosta utan får alltid bara feber. Det är absolut inget att gå till läkaren för så vida det inte är hög feber flera dagar 🙂
    Några gånger har jag haft feber på kvällen utan andra symtom, sover och vaknar och mår som vanligt, sen efter jobbet har jag fått feber igen. Jag ser det som att jag har bra immunförsvar och feber får man ju för kroppen kämpar mot baskelusker ?

  8. S.

    Wow vilken härlig bild. Heja dig Paula!
    Vart kommer baddräkten ifrån? Så fin!
    Tacksam för svar då den hade varit perfekt på våran kommande resa ?
    Ha en fin helg!

  9. Francisca

    Jag fick feberfrossa i fyra dygn och det visade sig att jag hade fått influensan och ändå jobbade jag i flera dagar med Alvedon men snart skulle kroppen säga ifrån och kände mig en lördag allmän svag och kände hur mina ben skakade som kycklingben. Var hemma i en vecka och sedan kom förkylningen från helvetet och var riktigt täppt i näsan och riktigt ont i halsen och rösten var totalt borta å ändå jobbade jag och fick anstränga mig. Det går kräksjukan, influensan och mkt mer. Ett tips, ring vårdguiden först innan du åker och kikar.

  10. Francisca

    Jag fick feberfrossa i fyra dygn och det visade sig att jag hade fått influensan och ändå jobbade jag i flera dagar med Alvedon men snart skulle kroppen säga ifrån och kände mig en lördag allmän svag och kände hur mina ben skakade som kycklingben. Var hemma i en vecka och sedan kom förkylningen från helvetet och var riktigt täppt i näsan och riktigt ont i halsen och rösten var totalt virus, å ändå jobbade jag och fick anstränga mig. Det går kräksjukan, influensan och mkt mer. Ett tips, ring vårdguiden först innan du åker och kikar.

  11. E

    Men feber är ju ett symtom på en infektion eller ett virus. Så att du ”bara” har feber är ju inget konstigt? du behöver inte ha några andra symtom. Sen går ju många saker över av sig självt, jag tror inte att vården kan göra mycket åt din feber. Du måste ju ge det tid, du kan ju inte söka vård pga 1-2 dygns feber..

  12. Maria

    Själv har jag legat hemma med i förundran från helvetet. Hög feber, hostar, ont i hela kroppen och nu blev även sambon dålig med kräks också. Hemsk vecka 🙁

  13. B

    Japp! När man inte ”kan” bli sjuk.
    Oftast blir de då en väldigt jobbig frossa under natten och sen mår jag okej dagen efter så jag kan jobba .
    Känns som att kroppen förstår att den helst ska ta bort allt på en gång .
    Egenföretagare med kunder som väntar ?

  14. Aicha

    Hade inte Molly samma feber? Du kanske har fått den infektionen som hon hade?

    Krya på och hoppas att den försvinner fort ❤️

Visa alla 19 kommentarer
Tips

I nya härliga färger!

Inlägg i samarbete med Polarn o Pyret

IMG_7052

Äntligen går vi mot ljusare tider! Det blir så tydligt på humöret när man hämtar på föris vid kl 16 och det fortfarande är ljust ute. Barnen är gladare, vi är gladare. Vi brukar alltid vilja stanna ute en stund till när vi närmar oss våren och då är det tacksamt att barnen är utomhus och påklädda vid hämtningen. Då är det lätt att bara promenera över till parken som vi har bredvid.

 

Greta var med på plåtningen, det var premiär

IMG_6873 IMG_6876 IMG_6887 IMG_6889 IMG_6926

Vi har alltid kört Polarns skal kläder till vår och höst med fleece under. Mycket är sig likt men jag måste säga att denna uppsättning av skalkläder är den snyggaste hittills! I funktion är den lika smidig som alltid och det här är kläder som skitas ner dagligen. Trots slit och olika typer av väderlägen håller sig kläderna i kvalitén och vi har sparat allt. Mollys kläder ärver Leonore och kläderna som Leonore växer ur ligger i kartonger på vinden till framtida syskon.

Till och med Hugo reagerade och sa ”Satan vad fina utomhuskläder.”

Det är roligt att se fler färger i årets vår kollektion, så att man själv kan välja hur man vill matcha.  Det är som sagt mycket som händer hos Polarn men en sak kommer aldrig att förändras: Det här är kläder som låter barn vara barn. Som låter barn få leka som barn vill och kan =)

IMG_6935

IMG_6964 IMG_6971

ÄLSKAR den här bilden!

IMG_6998

Så mycket bus i den här lilla filurenIMG_7005

Här inne värmde dom sig

IMG_7071 IMG_7124 IMG_7126 IMG_7143 IMG_7168

 

6 Kommentarer

  1. Tilda

    Stämmer det att man inte kan torka kläderna i torkskåp? Vill inte att lillan ska behöva gå ut med blöta kläder på e.m…

    1. S

      Har aldrig upplevt att skalkläder är blöta , dom liksom stöter ju bort allt vatten ( tom i spöregn ) iom att dom är ett skal så inuti är dom helt torra och vattnet liksom rinner av dom ☺️??

    2. Linn

      Hej!

      Alla bra skalkläder har membran som gör att vattnet pärlar sig, alltså tränger vattnet inte inte. Man ska ALDRIG hänga in dessa i torkskåp då det förstör membranet. Häng bara upp kläderna så rinner vattnet av, dem blir inte blöta igenom. 🙂

      Detta gäller för alla skalkläder från de stora märkena, Reima, didrikson, polarn o pyret, 8848 etc 🙂

Visa alla 6 kommentarer
×

Paula Rosas

Hej på dig och välkommen till min blogg. Mitt namn är Paula Andrea Rosas och här kommer några korta meningar om mig. Jag är en 27årig tjej som lever mitt liv genom att göra det bästa av dagarna. Mitt liv kretsar kring mina fantastiska döttrar Molly-Elise och Leonore och min underbara man Hugo Rosas, familj och vänner. Jag är en glad, familjekär och envis tjej som älskar att skratta. I min blogg kommer ni få följa med mig i min vardag. Träning, äventyr, dilemman och utveckling i mammarollen, resor, giftermål, vänskap och utbildning. Samarbetsförfrågningar: paularosas.media@gmail.com

Powered by Cure - Influencer hosting