• Den här jäkla jämförelsen. Kommentarer som ”Men ni försökte bara bli gravida i sju månader. Det finns ju dom som det tar längre tid för”. No shit tänker jag då. Det går inte att jämföra situationer människor i mellan. Alla har olika förutsättningar, och det jämförs gärna ofta och mycket. Varför inte vara ödmjuk mot att alla äger sin egen känsla och sanning? Varför ens jämföra? Inte bara i exemplet ovan, oavsett vad så finns det ingen mening. Vi berörs av olika saker, och händelser tar hårdare på vissa än andra. Lägg bara av, låt alla i din omgivning äga sin egen sanning utan att du ska ifrågasätta. Stötta istället, eller håll truten.

• Jag är ganska vrickad, men jag avskyr fläckar på handfat. Omedvetet kan jag börja putsa när jag är hemma hos mamma. ”Va håller jag på med?”. Måste jobba lite på min städsjuka för att inte verka obehaglig haha.

• Jag hat-älskar känslan av att krypa ner i en kall säng med kalla påslakan. Man huttrar och ligger nästan i fosterställning och väntar på att den där värmande känslan ska komma krypandes. Sen kommer den, och övergången mellan kallt till varmt är helt fantastisk.

• Varför.i.hvete.ställer.man.in.en.tom.mjölkförpackning.i.kylen????? Det har jag frågat Hugo många gånger och ännu har jag inte fått något vettigt svar =)

• Många av mina vänner tycker att det är roligt att ta bort luddet i torktumlaren. Dom säger att det är fluffigt och luktar gott. Jag ryser av konsistensen i luddet. Min morfar hade en sammetklädsel i sin bil när jag var liten. Jag bet ofta i förarsätet, uppe vid ena kanten. Varför vet jag inte, men bara tanken på att bita i sammet får håret på mig att resa sig. På något märkligt sätt så förknippar jag luddet i torktumlaren med sammetklädseln i min morfars gamla bil.

• Jag är inte en otacksam gäst, jag äter i princip allt. Men hade du bjudit mig på en sellerisoppa så hade jag förmodligen börjat skruva på mig. Sagt att jag hade ont i magen eller någon annan bortförklaring för att inte göra dig ledsen. Jag HATAR selleri!

God morgon fredag. Som du såg så var vilden uppe och härjade i natt. Lekte, drog mig i håret och var glad mitt i natten. Jag vägrar att gå upp vid sådana tillfällen, men det är inte heller så att man kan sova vidare. Vid minsta lilla rörelse från bebis så kollar man till så att hon inte ramlar eller så. Klockan är lite över åtta och hela familjen sitter i bilen på väg in till stan. Vi ska plåta bilden för podden med duktiga Sandra Rogers. Vi lär bli klara innan kl 10 och då har jag en heldag med barnen. Eftersom att vi redan är inne i stan så tänkte jag hitta på något kul. Bakluckan är full av ballonger som ska vara rekvisita för bilden. Ballongerna är fyllda med helium så det skulle vara roligt att släppa dom upp i luften lite senare.

Idag är vår sista vardags dag här hemma innan vi drar till Thailand. Som jag längtar efter det ”lätta livet”. Livet där man bara kan kliva upp och slipper mecket med overaller och en tung vagn. Nu behövs det bara lite blöjor, lite vatten, solkräm och solhatt. Att vara i värmen med barn är så harmoniskt. Min bild är att när Leonore sover på dagen ska vi försöka få Molly att också vila. Då kan man ligga bredvid i solen och lyssna på en ljudbok. Eller träna på gräsmattan. Det är en sådan där ”aaaah” känsla, och visioner som man bygger upp. Men alla vet att verkligheten kan de annorlunda ut.

Det kommer säkert sluta med att Hugo och Molly befinner sig på ena sidan av poolen, jag och Leonore i buskarna. Barnen kommer inte vilja sova vid samma tillfälle och den där ljudboken kommer fortfarande att stå på sidan noll när vi kommer hem igen. Haha! Äh, man får bara vara ödmjuk till tillvaron, men njuta kommer vi garanterat att göra! =)

Lite sommarbilder från vårt älskade Spanien, snart laddar vi om för bilder från Thailand vintern 2017 woop woop