December 2014
Tankar

Fan

Det har hänt en sak idag. Vi har varit med om ett ytterligare missfall. 3 veckor efter det första missfallet plussade jag igen. Något reserverad inför det nya plusset men jag blev väldigt glad. ”Ett till missfall skulle inte kunna hända”, så gick tankarna. I Lofsdalen kunde man redan urskilja en liten mage under tröjan. Förmodligen svullna tarmar men ändå.

Denna gång nådde vi vecka 7. En bebis skulle ha kommit till oss i slutet av sommaren. Både jag och Hugo vågade inte börja hoppas och vi hade ett tidigt ultraljud inbokat nästa vecka. Igår kom det lite blod, inte alls mycket men efter ett missfall så har jag nolltolerans mot just blod. Imorse när jag vaknade så var det rikligare och färskt. ”Inte igen”. Jag klarar inte det här.

Efter långa timmar av ovetande i väntrummet så kallades jag in. Fostersäcken var borta. Bebisen var borta igen. ”Vad är det för fel på mig?” Frågade jag rakt ut med tårar som rann ner. Varför händer det här igen? Min första tanke var att det är mig det är fel på, så kände jag aldrig första gången.

Nu har det gått ett par timmar och jag har lugnat ner mig. Vi har pratat med läkaren och jag beskyller inte mig själv. Vi har haft en fruktansvärd otur men båda fostren var inte menade. Det har lämnat efter sig ett stort tomrum hos mig. Jag känner mig ensam i att ha förlorat två stycken drömmar och förväntningar.

Snart är 2014 över och jag vänder blad och blickar mot framtiden. Nu behöver jag vila och smälta mina missfall. Med tre missfall i bagaget kan man få en utredning bekostad av landstinget. Både jag och Hugo ser hopp i att vi redan har en dyrbar skatt i form av älskade Molly. Hon räcker gott och väl trots att vi längtar efter ett syskon. Nästa gång hoppas vi att allt ska gå bra, tills dess lever vi i nuet. Godnatt kära läsare, hoppas ni har haft ett gott slut på detta år och får en fin dag/kväll imorgon!

20141230-192633.jpg

180 Kommentarer

  1. johanna t

    Missfall är hemskt. Jag fick i v.16 .. och det visade sig att det aldrig funnits ett foster i mig, utan bara fostersäcken och allt annat förutom fostret… fick genomgå akut abort då jag fick värkar, men livmodertappen va stängd så hade så fruktansvärt ont. 10 ggr värre än föda barn!
    Min bm sa då en ”bra” sak..hade det blivit ett barn, så hade det inte vart frisk utan ett sjukt barn. Och alla önskar ju sig ett friskt barn… även om man skulle älska dom lika mycket ifall dom var sjuka såklart. Så kändes det lite lättare, iaf ibland.
    Jag lever fortfarande med sorg efter det missfallet, men har fått en underbar unge nu som är 2 år och 4 månader!=)
    Och är ensamstående nu dessutom som pricken över iet!=)
    Ni kommer ni gravida och gå hela vägen, dt är jag säker på!! Håller tummar och tår för er!=) håll huvudet högt! och man får sörja..

  2. Sara

    Har varit i utomlands och därför inte hunnit läsa din blogg, men såg på instagram att detta hade skett. Blev så ledsen för din och eran skull. Åh 🙁 Men du är så stark och har en härlig familj som stöttar. Många kramar till er!

  3. Mary

    Fina Paula, beklagar, det är så lätt känna sig som en sämre kvinna.. som tappar sina bebisar…
    Det är du inte! Kämpa på och googla progesteron-vagiatorer och barnalbyl! Ät rosenrot och se till att dina järnvärden är bra! Mycket viktigt!!! Kram en mamma Mary

  4. kristin

    Tack för att du skriver om detta!
    Är själv inne på mitt fjärde, ett sent (v17) o tre tidiga (innan v8).
    Att få läsa om andras erfarenheter tycker jag, gör att det känns lättare att genomlida!
    Styrkekram till er!

  5. Deer

    Usch och fy. Livet är jävligt orättvist ibland. Men dom du säger – de var inte menade, trots att det känns hemskt att inse det. Men det är rätt fantastiskt att kroppen känner att ägg+spermie inte blev helt 100 det och avslutar graviditeten i tid. Förhoppningsvis får M ett friskt syskon snart. Stor kram <3

  6. Martina

    förstår inte varför folk drar sina hemska historier? Tror ni att man vill höra hur åt helvete det skulle kunna gå? Känner med dig Paula, ta hand om dig.

  7. A

    Jag är jätte ledsen för din skull. Jag har två tips till dig som missfall kanske uppstår ifrån, jag har kanske fel och du kanske inte tror på mig men det är värt att prova iallafall.

    kom ihåg att kroppen styrs av hjärnan om du är rädd/orolig hela tiden att det ska bli missfall så kan det bli det, samma sak när du är på väg att bli sjuk så är du orolig att du blir sjuk och nästa dag har du blivit det.försök att inte tänka så mycket.

    Du kanske tränar för hårt/ för mycket? försök att bara promenera den tiden ni försöker skaffa barn och under din graviditet. Träningen påverkar kroppen mycket samma sak med stress. försök att inte göra så mycket man får vara lat när man är gravid :)..

  8. MansonDust - en mammablogg om barnmode

    Hej Paula. Beklagar era missfall! Inget annat som sägs kan lindra, så jag lämnar det så. Vill bara berätta att jag själv har fått två missfall, ett innan första barnet & ett mellan 2:an & 3:an. Vi har fyra barn nu. Men vill även berätta att mellan barn 1 & 2 så miste vi två barn på 1 år, i v 19 & i v 14 pga fostermissbildningar (genetiskt, 25% risk varje graviditet…) Jag fick alltså föda fram dom med vattenavgång & värkar. Hur orkar man kan man undra? Längtan måste vara starkare än rädslan.

  9. zozo

    åh vad tråkigt att läsa 🙁 massa kramar till er<3
    Jag finner inga ord det ni går igenom är väldigt jobbigt
    massa stykekramar

  10. Mamma Lena

    Olyckligt med ytterligare ett missfall. Jag hoppas ni går vidare efter det att ni fått sörja eran loss.
    Vill bara berätta, att för många år sen, när jag var gravid… då rekommenderade läkarna att man tog det lugnt i början av graviditeten och absolut inte träna förrän man kommit lite längre i graviditeten. Jag tycker att du ska försöka tänka på just det nästa gång du är gravid… testa att ta det lugnt och inte träna, lyfta osv på ett tag. Det är väl värt att testa i alla fall?
    Ni är underbara föräldrar till lilla Molly, och det är en fröjd att läsa om era liv. Stor kram av styrka <3 Lena 55

  11. Hannele

    Förstår din smärta..var med om samma ska för många år sen fast jag fick bara ett mf men ändå så känns det åå.
    jag gjorde som dig anklagade själv men fick en tankeställare då.

    Jag skickar massa bamsekramar till er och håller tummar och tår till allt!

  12. e

    jag & sambon har också försökt bli gravida men det vill sig inte här ..
    har fått flera missfall så vi har mer eller mindre gett upp tanken på barn.. vi diskuterar kring adoption senare i livet.
    missfall är inte alls roligt , det är jättejobbigt.. men ni kommer ta er igenom dethär du , hugo & molly tillsammans!

    stor bamsekram till er! <3

  13. Tips

    Beklagar verkligen Paula! Vill bara tipsa om att du bör ta det lugnt med träningen så fort du plussat. Du tränar väldigt hårt! Vila helst upp dig till vecka 12 och fortsätt sedan med tex powerwalks graviditeten ut. En gravid kvinna kan inte hålla samma tempo, de små är ju så sköra den första perioden i magen. Lycka till vännen!

  14. T

    Ser att du säkert fått massa råd osv, men vad jag har hört ska man helst låta det gå en mens i mellan innan man försöker bli gravid igen. All lycka till er. kram

  15. Hoppfull

    Hej Paula, beklagar. Vet hur jobbigt det är. Jag och min man har försökt i 6 år ca (sen vi var 19) börja med ett ma för 6 år sen sedan otaliga missfall sen två utomkveds på rad som ledde till op. och sedan otaliga missfall igen. förstår inte ens hur vi har orkat/klarat oss igenom det. Vi har fått domen ”oförklarlig barnlöshet” vilket e helt sjukt. Nu har vi fått hjälp och genomgår ivf behandling. a och o i början av en graviditet om man har haft problem är att ta det lugnt, inte lyfta mer än fem kilo ca, inte träna för att förbränna utan bara enklare promenader osv. , Inte bada i pool eller badkar, inte ha samlag första 12 veckorna. Få i sig LITE koffein (gärna sluta helt för sin egen skull första 12 veckorna) och vila. Detta är alltså rekommendationer för folk som har upprepade missfall, det betyder inte att det inte blir missfall ändå om de e de som ör meningen såklart. Och sen är det viktigt med folsyra och b12 vitaminer.. Lycka till hoppas ni plussar snart och att lilla livet vill stanna kvar <3

  16. Madde

    All styrka till er! Kroppen kanske inte riktigt hann återhämta sig från första missfallet? Jag hoppas 2015 blir året som ni blir gravida och att bebis stannar tiden ut. ❤️

  17. Y

    Jag förstår hur jobbigt det måste kännas att vara med om det här. Jag vill bara berätta att du och Hugo är så otroligt starka, du är en så otroligt stark människa och jag beundrar dig för att du delar med dig av detta till oss. Kramar till dig/er. Jag tror på dig.

  18. P

    Beklagar verkligen!
    Tusen råd här i fälten, men att undvika träning är det dummaste jag hört. Tror en fysisk stark mamma är bra mycket bättre än en soffpotatis. Artikeln från läkartidningen är från 2007, lyckligtvis har man blivit smartare sedan dess.
    Själv gravid i v9 och styrketränar, min bm applåderar! Så länge det känns bra. Glöm inte att vi är däggdjur och allt som sker har ett biologiskt syfte. Inte finns det någon logik i att världens gravida i alla tider behövt ligga på mossa bara för att man är gravid?! Mår man kasst och är trött, javisst. Som sagt, lyssna på kroppen.
    En gång för alla, missfall sker för att det tyvärr är fel på fostret, INTE mamman.

  19. Anonym

    Jag fårstå din sorg, jag och min pojkvän fick nyss ett missfall.. Vi fick se bebisen i vecka 5+3 eller ja det såg väl mer ut som en klump, allt såg då bra ut som såg hjärtaktivitet osv. Jag fick sedan en konstig känsla v10 och åkte in och tittade, bebisen hade då dött i magen på mig v8/9 men kroppen inte stött ifrån det.
    Det är sånt som händer dom flesta, och jag vet att det är så otroligt jobbigt att man bara vill gråta och skrika rätt ut. Men du pch jag är starka och nästa gång går det vägen!

  20. Gina

    Hej. Jag har också haft missfall i vecka 10. Jag har alltid varit en träningsfreak, älskar att styrketräna. Jag fortsatte med det när jag va gravid och fick missfall vet inte alls om det beror på att jag överansträngde mig. Jag tror bara att det inte var meningen. Nu är jag gravid igen och var livrädd för ett till missfall. Jag ville fortsätta träna styrketräning men så fort jag gjorde det fick jag en blödning när det hände varje gång efter att jag styrketränat så tänkte jag efter att det kanske har med det att göra att jag överanstränger mig. Jag pratade med min barnmorska och hon sa till mig att alla tyvärr inte kan träna hårt och att jag skulle avstå från styrketräning ett tag. Precis då slutade jag styrketräna och fick inte en ända blödning igen. Idag är jag i vecka 23 och tränar kondition i lugn takt bara för att må bra. Så va lugnare med träningen nästa
    Gång du blir gravid för visa är tyvärr känsligare än andra. Lycka till

  21. Lola

    http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=7810

    Läs detta angående missfall och träning.
    Det har ett samband! Därför ska man ta det försiktigt i BÖRJAN av graviditeten då det är stor risk för missfall. Första trimestern är kritisk för fostret. Efter första trimesten har risken för missfall minskat.

    Ingen som säger att det är orsaken till hennes missfall
    Men att hon kanske ska överväga en paus i tränandet i början av sin graviditet. Vissa kanske är känsligare än andra. Alla är ju olika.

  22. selma

    He Paola!Beklagar dina missfall!V:(et hur det känns:(har haft 3)!ett innan vårt första barn o 2 på raken innan vårt andra barn!men vi har efter många tårar fått våra älskade barn!:)vila gärna några månader innan ni försöker en gång till, det funkade för oss.Lycka till!Kram

  23. mmm

    Beklagar verkligen. Vet hur det känns och hur ont det gör. Förr eller senare kommer det lyckas för er och all smärta kommer vara som bortblåst. Det är verkligen inget fel på dig. Snarare tvärtom, att din kropp reagerat på något som inte är som det ska. Dock så vill jag verkligen råda dig helt att avstå från löpning/hopp eller tung träning de första 3 månaderna. Detta var rådet jag fick efter mitt andra missfall av en läkare som är specialiserad inom detta och som jag verkligen har förtroende för. Enligt honom kunde missfall ske lättare om man i de tidiga veckorna utsatte sig för upprepade stötar för fostret, som man ju gör vid tex löpning och annnan träning. Försök dra ned på tempot, du kan ju ändå röra på dig i form av promenader osv. Ta inte detta som kritik eller så utan bara ett råd på vägen av en som varit i liknande situation. Idag har jag världens finaste son! Styrkekramar till er och ett gott nytt år! Måste bara säga att den som skrev att fostret inte påverkas av träning, stress, hormoner osv i en tidig graviditet så måste jag bara rätta och säga att en tidig graviditet visst påverkas av detta. Fostret sitter ju i en hinnsäck i livmodern och det påverkas ju i allra största grad av hormoner osv. Annars skulle det ju inte ens fortsätta utvecklas. Men korrekt är det ju att fostret inte får näring direkt genom en moderkaka den allra första tiden, men det är ju en helt annan sak. Tycker det är dumt att skriva felaktiga saker om man inte ens vet att det man skriver stämmer. Hur som helst så är jag övertygad om att det snart kommer komma en liten skrutt till er!

  24. F

    Vad ledsen jag blir att läsa detta Paula. Jag har själv en dotter som är en månad yngre än Molly. Har följt din blogg sedan början och kommer ihåg när jag läste att ni väntade barn och hur jag själv knappt hade smält att jag skulle bli mamma. När du skrev ut om ditt första missfall hade jag någon vecka innan själv fått reda på att jag väntade bebis nr 2 och ett par dagar efter jag läst ditt inlägg fick jag själv ett missfall i v 7. Känns som det är mitt eget liv jag läser om i din blogg många gånger. Hoppas på ett plus för både dig och mig 2015. Massor med kramar

  25. Linda

    Alltså vad pratar folk om att du måste sluta träna om du inte vill få ett missfall?? Finns ingenting som säger att träning är dåligt under en graviditet, DÄREMOT så ska en otränad person inte börja hårdträna under graviditet för ”man” vet inte om det innebär risker, men Paula är ju knappast otränad så lämna det spåret direkt. Och till dig Paula, lider med dig och jag hoppas att ni får till ett syskon snart <3

  26. Tina

    Oj nej beklagar! =( Många kommenterar å skriver att två missfall på rad är vanligt, men två strax efter varann då eller? För det är ju det att kroppen måste få återhämta sig. Tro mej jag vet hur det känns, i vecka 5 förra året fick jag mf, över på några dagar å åkte aldrig in. Trodde då att kroppen var återhämtad då jag fick ÄL två veckor senare och ingen hade tipsat om att vänta en eller 2 menser mellan så vi körde på direkt och mycket riktigt så blev jag gravid…ville ju så gärna och trodde inte det skulle hända igen men så när jag trodde jag var i vecka 11 så börja jag blöda och hade så ont, åkte in till sjukhus å där konstatera dom att fostret varit dött sen vecka 6. Så surt! Men sen vänta vi en mens innan vi försökte igen men då var min ÄL lite framskjuten och hoppade fram för varje månad så vi pricka in för tidigt å ’missade’ då 3 mån på rad. Jättefrustrerade! Men sen så kom det ett pluss å allt gick bra! Så allt har sin mening. Å vänta nu så kroppen får ta igen sig! Men det är ju inget du gjort det bara blir så ibland…men vilken styrka man fått efter en sån grej också! Detta klarar du! Stor kram och lycka till nu på nya året! <3

  27. Fia

    Vad ledsen jag blir för er skull Paula. Jag har en dotter som är en månad yngre än Molly. Kom ihåg när jag läste att du var gravid med henne och en månad senare plussade jag själv. Sist när du skrev om att du fått missfall så hade jag någon vecka innan själv plussat igen. Ett par dagar senare fick jag också ett missfall i v 7. Känns som att jag läser min egna historia när jag går in på din blogg. Hoppas vi båda får ett plus 2015 som är här för att stanna. Förstår verkligen din sorg och längtan.
    Massa kramar

  28. Sara

    Vill bara tillägga då många kommentarer kommer om hur DU ska leva angående träning och stress m.m.

    Det Finns inget i hela världen som kan påverka huruvida ett foster stannar eller inte så tidigt i graviditeten då embryot inte har någon kontakt med mamman då utan får bara näring ifrån gulesäcken. Fram till v.10 ungefär är det helt och hållet upp till ”ödet” om barnet stannar. Moderkakan och kontakten med mamman kommer sen efter just den veckan. Den känner inte av stress innan, inte hormoner eller något sådant utan får man missfall innan v.11 som är vanligast så är det oftast fel på embryot och kroppen stöter ut det.

  29. Jessica

    Hej!
    Började läsa din blogg från dag 1 med tanke på att du var gravid. Min barnlängtan är oerhört stor.
    Vi blev gravida i slutet av oktober och nu på julafton var vi i v12 och kände att vi kunde berätta för våra familjer. Alla blev så jätteglada och grät och tyckte att det var fantastiskt kul för oss.

    Dagen efter började jag blöda och dagen efter åkte vi in till sjukhuset och där konstaterade de att lilla fröet var dött i v7.
    Skickades hem med tabletter för att stöta ut.
    Har spenderat min julsemester hemma blödandes i sängen.
    Vet precis vad ni går igenom.

    2015 blir vårt år, ser fram emot att få följa er resa när ni plussar nästa gång. Hoppas det blir så för oss också.

    Styrkekramar <3

  30. malin

    Beklagar dina missfall! Vet precis hur det känns! Har 4 missfall och 3 misslyckade ivf försök i bagaget.. men nu sitter jag här i v 20! Mirakel kan hända! Ge inte upp! Kram

  31. Sanna

    Hej fina Paula, jag tanker som ngn annat kommenterat att ta alla dessa tranings-varningar med en nypa salt. Skulle ngn som 2-barns mor inte boja sig ner eller lyfta tungt under de forsta veckorna? Det ar ju bara lojligt. Jag tror du kanner exakt vad din kropp behover och klarar av! Men sjalvklart, las pa och ta till dig vad fordkningen har att saga. Bara undvik att kopa rakt av vad en barnmorska eller doktor sager, det finns gott om myter inom sjukvarden fortfarande. Kram!

  32. Anonym

    Hej söta du! Jag hoppas att 2015 blir det år som Molly får ett syskon. Om jag hade varit du så skulle jag tänka på om det är något som jag gör som kanske inte är så bra. Jag vet inte hur hårt du tränar men kanske träna lite lättare eller faktiskt inte träna alls under tiden du är gravid utan bara ta det lugnt. Jag önskar dig, Hugo och Molly ett fint 2015! <3<3<3

  33. Eve

    Min kommentar är väl mest en bland alla andra här men…. Jag känner verkligen igen mig. Fick också två missfall men nu går jag snart in i vecka 30. Jag hoppas verkligen du har en bra gynekolog som kan hjälpa dig, om inte annat med frågor osv. Efter mitt andra missfall genomgick jag en spolning av äggstockar o livmoder, det är dels en undersökning för att se att allt är ok och samtidigt rensar det liksom ut. Jag blev gravid direkt efter det. Fick även hormoner första tolv veckorna som jag tog i form av vaginala piller med extra progesteron för att hjälpa till att embryot ska fastna och börja växa. Min läkare rådde mig att ta det lugnt fysiskt. Råden man får från tex barnmorskor är alltid generella men efter två missfall kanske man måste börja anpassa sig mer än man annars skulle göra. Precis som du blev jag gravid snabbt efter mitt första missfall o jag tror inte det var bra för min kropp. Det kan va bra att vänta så man i alla fall har minst en vanlig mens så att cykeln liksom är som den ska igen tror jag. Håller tummarna för er och tveka inte att söka hjälp, det finns läkare som kan göra saker även om man inte fått tre missfall!!!!!

  34. Anna

    Hej Paula. Är en i mängden av alla kommentarer och du kanske inte ens hinner läsa detta men om, försök att inte vara orolig och inte stressa på, för kroppen tar hand om det som är bäst för dig och er just nu. En dag kommer det säga pang och det kommer att gå bra. För vissa kvinnor som är i kriser/stress m.m kan det låsa sig och det är i sin tur den som avgör när det ska släppa. Min mamma gick igenom tuffa saker gällande detta men sen kom jag frisk som en nötkärna. Ge inte upp, Naturen har sin gång.
    Lycka till och gott nytt år till dig och din fina familj

  35. Erica

    finaste paula, du är så himla stark, fin och modig som skriver om det här och delar med dig. Jag är själv 21 år, har inga barn och inte ens nån kille, men blir ändå så ledsen när du skriver att jag ligger här och gråter lite. Men va STARK! fan du fixar det här, och när du blir med barn igen sen så kommer smärtan av allt detta skit försvinna! tänk positivt och sluta aldrig hoppas! du är bäst puss! <3

  36. Fia

    Matilda: i en graviditet räknar man från senaste mensens första dag, eller som i Paulas fall, från förra missfallet.
    Så när du får reda på att du är gravid är du vanligtvis redan i vecka 3-4.

  37. Sara

    Åh vad ledsen jag blir! Du är stark finaste Paula och du tar dig igenom det här, du har världens finaste lilla prinsessa molly! Och förhoppningsvis får sötnosen ett litet syskon snart. Har du pratat med en barnmorska om träningen? Hur är det med att lyfta tunga vikter och sånt? För när min mamma vad gravid med mig så sa dom åt henne att hon fick träna försiktigt, inte tungt, men det var ju ett tag sen så det kanske har ändrats.

    Jag önskar er stort lycka till och massa styrkekramar<3

  38. donia

    jag beklagar verkligen paula, hoppas innerligt att du lir gravid snart och kan få en fullgående graviditet. jag tänker bara på en grej, kan det vara så att iom att du tränar så intensivt så låter du inte kroppen ta till det nya fostret? utan du vilar aldrig fullt ut tills du har kommit förbi den 15:e veckan? jag menar inget illa med detta men det är bara en teori jag har.
    kram på dig!

  39. :)

    Hej Paula!!

    Kom ihåg att missfall ibland kan ”vara bra”. Det är kroppens funktion att säga till att barnet kanske inte hade blivit frisk. den känner av sådant, men självklart måste det vara oerhört jobbigt för er alla <3

  40. a

    Ingen förtjänar detta, ingen. Men jag tror så starkt på ödet och det var inte menat att ni skulle få barn just nu. Ni kommer få barn men kanske inte just nu, sluta inte kämpa. Det är absolut inget fel på dig, ni har en skatt som är det dyrbaraste ni har, bara det är bevis på att inget är fel på dig Paula. Kämpa på, allt tar sin tid och allt sker när det ska ske. Stay strong, du är en grym kvinna! kram på dig och er <3

  41. Lilly

    Jag och min man är 25 år friska och hälsosamma, har försökt bli föräldrar i över 3 år. 3 missfal V5, V6, v10, 5 ivf försök… Får inga svar på varför,” bara otur”. 🙁 Vi hoppas på ett bättre 2015! Hoppas för er med.

  42. i

    Till ellinor…
    Ingen har sagt att man hör hemma i köket..men man kan ta de lugnt med träningen..tröna lite lättare där man ej anstränger magen mkt..har sj haft missfall o min barnmorska rek mig att ta d lugnt o träna försiktigt…ingen av de andra har heller skrivit att kvinnan hör hemma i köket.
    Kram till paula o hugo

  43. Gabi

    Stora styrkekramar till dig och Hugo, jag beklagar verkligen era förluster av era barn och hoppas verkligen att ni får svar och att ni får det efterlängtade syskon till Molly som ni båda önskar.

    Gott Nytt år och lycka till!!

  44. Ellinor

    Styrkekramar till er!

    Blir lite orolig när folk säger att du ska sluta träna??? Är ni barnmorskor eller? Jag är inte heller det, men för fan, urbefolkningar världen över lägger sig inte ner på soffan för att de blir gravida. Det är BRA att röra på sig (om man lyssnar på kroppen såklart). Under första tiden i graviditeten kan man träna normalt! Bara att läsa på 1177 där riktiga proffs uttalar sig, istället för folk som tycker att kvinnor hör hemma i köket.

  45. Anna

    Hej Paula! Vad tråkigt att höra.. Men deppa inte! Min mamma hade tre missfall innan jag kom, och jag själv skulle ha varit tvilling men det förstod man först efteråt när moderkakorna sedan kom, det var två stycken. så det hade lika gärna var jag som hade kunnat varit ett missfall.
    Kämpa på! Super bra blogg

  46. Karin

    Som alla andra här skriver så beklagar jag verkligen ditt missfall. Det känns tufft, jag fick också ett innan min son kom.
    Håller med några som tipsat om att låta kroppen få igång menstruation innan ni försöker igen. Men däremot finns det inget vetenskapligt belägg för att träning skulle orsaka missfall. Man oroar sig så mycket vid ett missfall och tror att man gjort nåt fel. Men det är så otroligt vanligt att få ett eller flera missfall i sitt liv som inte alls beror på vad man gör eller inte gör. Det man ska göra är att lyssna på sin kropp och känns det bra att träna så ska man fortsätta med det.
    Alla ger nog råd i största välmening men vi borde nog bli upplysta istället om att missfall sker, en av tre kvinnor upplever det nån gång sägs det, och vi ska inte skuldbelägga oss själva för det.
    Stor kram från mig! Snart kommer det en till liten bäbis

  47. Frida

    Tusen miljoner styrkekramar till dig/er!! Vad starkt gjort av dig att gå ut med detta! Kan inte ens föreställa mig alla känslor och frustrationer.. Men som du skriver, det var kanske inte meningen just nu. Håller alla tummar och tår att det går vägen nästa gång. Ha en fin nyårsafton trots allt.. Kram!!!

  48. Susanne

    Var rädd om dig och din familj. Låt kroppen vila ett litet tag, hitta balans i tillvaron så ska du se att det går vägen nästa gång. Och man får verkligen vara glad för de barn man får för de är inga självklarheter. Önskar dig och hela din stora familj ett riktigt gott nytt år och att din önskan går i uppfyllelse under 2015. Kramar.

  49. Caroline

    Två missfall är vanligt ( i rad). Tre ovanligt. Därav får man utredning då. Jag hade två i rad och på tredje så gick allt bra. Jag VET hur bota ONT det gör, man går liksom sönder inombords. Men jag kan nästan lova att ni snart är gravida igen och då kommer allt gå bra.
    kram

  50. Sandra

    Oh nej jag beklagar det som hänt! Det måste kännas fruktansvärt. Ge inte upp. Allt har en mening <3
    Vill bara säga en sak som du inte ska ta illa vid. När du första gången skrev om att ni ska försöka skaffa ett andra barnså fick jag panik. Skriv inte sånt öppet håll det för er själva.Tro mig du jinxar dig sj bara. Så from nu tala inte om sånt öppet förens du är gravid och varit på rutin ul osv. Och sen dra ner på träningen , kör promenader. I min kultur och många andras råder man detta så jag ville dela med mig. Jag ska be för er att ni får er lilla bebis <3 🙂
    Ha det bäst!

  51. i

    Jag kommenterade där uppe innan…jag läser alltid din blogg..du är en inspirerande mamma..iaf jag tänkte pp en sak…att du kom fr lofsdalen.tränade ,kroppen ansträngdes..sen fick du missfall kan ha ngt me det o glra..jag säger absolut ibte att det är ditt fel på ngt sätt..men som jag skrev där uppe..ta d lugnt med träningen…
    Du ska se att 2015 blir ett fint år…hoppas verkligen du blir 2 barns mamma och känner den kärleken…
    Kram på dig fina du

  52. Annika

    Till Nathalie.
    Läste din kommentar om att ditt barn är sjukt och ska aborteras. Lider verkligen med er. Måste kännas fruktansvärt och så orättvist. Försök glädjas åt det lilla, att du fått känna ditt barn i magen i stället för att endast sörja förlusten. Stor kram till er alla <3 ♡

  53. Jackie

    Jag har plussat och sett ett hjärta slå i v 8, men från att ha känt mig jättegravid försvann alla symtom över en natt. Är säker på att det är dött. Känner mig inte gravid. Det blir mitt 5:e mf. MEN. Jag har ju min lilla prinsessa och jag måste faktiskt säga att det var henne jag väntade på. Kan inte tänka mig någon annan än henne. Visst hade jag älskat det barn minst lika mkt ifall första mf inte hade skett, men det var just min flicka som skulle komma till mig och ingen annan! Därför, är det meningen att det barn som ska komma till mig kommer när det är dags, och det är sannolikt inte nu. Vi skulle också få i slutet av sommaren. Snart så, Paula, är det vår tur. Det är tufft, jag vet om någon… Kram

  54. Jessica

    Så tråkigt! Men får känslan över att du stressar det väldigt mycket :/ kanske kan vara det som är boven lite? är ingen expert men de bästa är väl nog att låta det komma bara ..

  55. aida

    Beklagar verkligen! Det är aldrig lätt att förlora sitt barn oavsett i vilket stadie. En person är en person oavsett format.

    Som många andra också nämnt. Träna inte så hårt. Du kan powerwalka istället. Samt stressa ner det betyder jättemycket. Kroppen kämpar redan med att reagera att graviditeten är något främmande. Samt som många andra sa till mig undvik att sträcka dig högt efter saker och att lyfta tungt upprepade gånger under samma dag. Ta hand om dig!! 🙂

  56. Maria

    Har läst din blogg i ett bra tag och beundrar att du delar med dig av både glädje och sorg, tankar och massa bra tips till oss andra föräldrar eller som lever i en relation. Många styrke kramar till er! Har själv haft två stycken missfall innan vi fick våran lilla tjej nu den 25:e. Känner igen känslan ” vad är de för fel på mig”, det är INGET fel på dig!! Tids nog så kommer Mollys syskon. När man så gärna vill och man laddar ner appar o planerar att ” Nu just idag måste vi ligga” så blir kroppen som en robbot och man spänner sig och blockerar allt. Lev som du redan gör, träna , gör saker som du , hugo och molly mår bra av och tänk inte så mycket på att just idag är de ägglossning,( jag vet att de är lättare sagt än gjort) Så tids
    nog så kommer de ett syskon. Det tanke jag försökte ha trots missfallen var ” Men jag kan i allafall bli gravid ”. Även om de känns hårt att säga så så hjälpte de mig många gånger! Jag vet att inga ord hjälper jag hoppas att de jag skrivit kan då dig att hjälp dig lite iallafall! En stor kram! ❤️️

  57. Anne

    Nej men fy fan, hur orättvist kan livet vara.. Ni gör ju allt ”rätt”! Du skrev i juni att ni satsar på att bli gravida innan nyår, så jag förstår att detta var extra jobbigt (kanske inte för att ni känner tidspress, men förlorade förhoppningar).

    När du skrev ut att ni slutat med p-piller och ville bli gravida innan nyår så tänkte jag ”Hur vågar hon gå ut med en så privat sak?” Jag och min sambo började ”försöka” bli med barn i januari och pressen i bådas huvuden gjorde att det gick trögt (trots att det bara var vi två som visste). Man har så höga förväntningar på sig själv, att man ska ”leverera”. Först när vi åkte på semester och kopplade av till 100% så blev jag gravid. Förstår inte hur ni orkar med pressen att ha tusentals människor som är engagerade i era försök att bli med barn, det är starkt. Men det kanske påverkar er mer än ni tror? Eller så är det just.. Slumpen. Rätt unge har inte kommit än helt enkelt! Såhär i efterhand är jag SÅ glad att det dröjde lite för oss, för tack vare det så blev jag gravid med just VÅR unge, den lilla skrållan som sparkar i min mage just nu. 🙂 Jag hade inte velat ha NÅGON annan unge än just henne. Så känns det! Klen jävla tröst just nu förstås, men så är det ju.

  58. Angie

    Usch jobbigt!
    För oss tog det 18 månader och 3 missfall innan vi fick behålla vår prins.
    Ni klarar det här tillsammans! Kämpa på 🙂

  59. -M

    Fina P! Jag lider med er i denna tid. Vi har precis fått vårat efterlängtade + och är så förväntans fulla och glada men samtidigt vågar jag inte vara 100% lycklig för oron för missfall.
    Men håller alla tummar för er att ett syskon dyker upp! (När ni minst anar det ska du se)

    Jag vill inte verka elak eller något sånt nu men jag läste i en artikel i nån läkartidning att hårt träning i början av en graviditet kan öka risken för missfall med nästan fyra gånger mot ingen träning..(denna artikel var 7 år gammal och jag vet inte alls om det stämmer men det fick mig att tänka till och vilja vänta lite med träningen..)

    Kram <3

  60. Lisa PI

    Kära Paula, jag blir så ledsen för er skull!

    Jag har liksom många andra två täta missfall bakom mig. Den första gången var vi ovetandes om graviditeten då jag dels åt mini-piller och ammade vår 10-månaders så mensen var oregelbunden. Jag väcktes av min man som trodde att jag kissat på mig eller läckt mjölk i sängen, det var en blodpöl. Vi tog ett test som var positivt och jag blödde rikligt i två veckor.
    Den andra gången, två månader senare misstänkte vi graviditet och plussade. I v.6 började jag misstänka, då jag var helt symtomlös, att det var utomkveds eller MA (missfall som inte kommer ut) vilket bekräftades vid ul i v.8. Vi fick göra en hemmaabort med reservation för att det inte skulle fungera så skulle jag skrapas veckan efter.

    Vi gifte oss fyra månader senare och blev gravida på bröllopsnatten. Nu väntas nummer tre och vi är i v.20

  61. Elin

    Fina fina Paula! Hjärtat gör ont när jag läser att ni ska behöva gå igenom det här, igen. 🙁 Att försöka trösta i ett sånt här läge känns så fel då inga ord egentligen räcker till. Men se det som så att just ERT barn, Mollys syskon, inte hittat fram än utan behöver lite tid. <3 Just er lilla dotter eller son som just ni ska ha är inte redo än. Men snart! Massa kramar! År 2015 är ert år ska ni se. <3

  62. Nina ❤️

    Men älskade fina du! 🙁

    Har skrivit om mina missfall här tidigare. Jag fick ju tre missfall innan vi fick vår Milo. Så oerhört jobbigt och med en känsla att ens kropp sviker. Vi blev utredda via landstinget men måste säga att det var sämst. Vi fick titta på bilder av mannen och kvinnans könsorgan och vi blev kallade för infertila. Det var vi ju inte eftersom jag lätt blev gravid precis som du verkar bli. När vi fick komma till en privatklinik som hette Lucina kliniken blev vi tagna på allvar och utredda för det problemet som faktiskt var. Upprepade missfall. Jag fick lämna 30 rör blod på Karolinska. Blev undersökt. När provsvaren kom visade det sig att jag hade progesteronbrist. Alltså brist på hormonet som hjälper fostret att stanna i livmodern. Dessutom hade min livmoder en liiiiite förhöjd risk att få stora blodproppar. Jag fick progesteron vagitorier utskrivna och blodförtunnande. Sen skulle jag hem och prova att bli gravid igen. De blodförtunnande åt jag aldrig men progesteronet tog jag. Idag har vi tack vare den kliniken en Milo som just fyllt sex år. Det konstiga är att jag hade två barn sen innan.

    Här har jag skrivit lite om våra missfall och utredningar:

    http://www.niiinis.se/blog/svart-att-bli-gravid/

    http://www.niiinis.se/blog/nu-hanger-vi-hoppet-pa-dr-b/

    http://www.niiinis.se/blog/smuldoktorn/

    Min mans ord:

    http://www.niiinis.se/honom/2014/07/13/ett-helvete-att-fa-barn/

    Dr B och hans lilla klinik har gått i pension men tror att det finns en Lucinaklinik inne i stan nu. Googlade lite.

    http://www.hitta.se/lucinakliniken/stockholm/VgWZ-OOOOU

    Så ledsen för din skull och jag vet precis vad du går igenom.
    Håller alla tummar i världen för er! ❤️

    All kärlek! // Nina

  63. ebba

    åh fyfan. tycker så jävla synd om er, främst dig paula. ett missfall är ett för mycket, men två är ju ännu värre. tusen stödkramar till er, någon gång kommer du föda ett till barn, förutsatt att du vill då. kram <3

  64. E

    Beklagar.

    Gör det som känns bäst för dig och din kropp, ta till dig de bra råd du får, och de som tilltalar dig och din situation.

    Du har en stark och frisk kropp, och den reagerar naturligt om det inte är okej med fostret/embryot. Den gör det den ska, lita på din kropp och inre röst.
    Den kan det gär.

    Kram

  65. josefin

    Fina fina du, du fina mamma. Molly är en skatt och jag kan faktiskt nästintill lova att hon kommer bli syrra till en till skatt när det är menat.
    Åh-önskar så att du slapp gå igenom detta-.
    /Wkram

  66. Jessi

    Talar av egen erfarenhet, det kan låta illa för dig som precis fått missfall. Men en svag tröst i det hela, du är grymt fertil! Din kropp är mottaglig för Hugos små simmare och du kommer att bli gravid igen och ni kommer att lyckas hela vägen! Det beror inte på dig!
    Som många andra skrivit, testa med att sakta ner med träningen. Och låt din kropp vila någon månad innan ni försöker igen. Ta kontakt med en kunnig läkare och gör upp en plan, ta reda på vad som kommer underlätta för er och ge inte upp!! Kramar! <3

  67. Elin

    Jag förstår precis hur du känner, har precis gått igenom mitt 4 missfall på raken och känner bara hur min grop i hjärtat blir så stort att jag inte orkar med det. När jag plussade första gången vart jag så glad men så ovetande det enda jag hade i huvudet att nu ska vi bli 3. Men så kom dagen då det bara försvann, kan bara inte förstå det hur snabbt nått kan vända, nu är jag så rädd att tappa gnistan och glädjen som jag hade första gången. Men nu den 8/1 ska jag ta ett nytt test och jag hoppas bara på det bästa, för det måste jag känner jag. För den dagen kommer! det vet jag både för dej och mej:)!

    Vill bara säga att du har en sån underbar familj Molly är en sån lycklig liten tjej.
    Varje gång jag mår dåligt eller nu när jag fått missfall går jag alltid in och läser din blogg, du är en otroligt stark kvinna!

  68. Barbara

    Fruktansvärt tråkigt med missfall. Ni som är så unga också, förstår dina tankar om att det är något ”fel” på dig men det kan ha varit så att fostret var skadat och då vet ju vår smarta kropp om det.
    Ta det lugnt ett tag och bara njut av varandra och ert fina barn och försök igen om ett par månader kanske.

  69. Mikaela

    Hej Paula! (Och hugo) 🙂
    Först och främst vill jag säga att ni har en helt fantastisk dotter. Och ni som föräldrar jag säger WOW. Åh er längtan efter barn får mig och längta efter det åt er. Jag har en tanke här bara, inte för att göra er ledsen eller något. Utan mer som jag har förstått så tränar du mycket paula? Och väldigt tufft..?! Jag kan tänka mig att du kanske ska träna lite lättare och låta kroppen vara mer 🙂 Jag har säkert helt upp mot väggarna fel och det har säkert inget med er tyvärr väldigt tråkiga missfall. Jag är ledsen att ni behöver gå igenom det. Men det finns en mening med allt, och jag hoppas innerligt att allt går bra för er. Ni verkar så goa! 🙂 Jag önskar er all lycka till, otroligt mycket kramar till er alla 3 så hoppas jag med hela mitt hjärta att ni blir 4 snart!!! God jul och gott nytt år på er! 🙂

  70. Martine

    Usj 🙁 Alle gode ting er tre. <3 Et lite tips, ikke tren hardt de første ukene, vært forsiktig.. Det funket godt her. Gi ikke opp håpet, lov meg det! Godt nytt år til dere. Klem <3

  71. Kajsa

    Urs förstår att det måste kännas tungt, förhoppningsvis är det bara mycket otur. Önskar dig lycka till i din nästa graviditet och att du mår bättre snart igen! Ge inte upp hoppet. God bless xoxo

  72. Nellie

    Såg dig på sjukhuset idag och ville bara krama om dig för att jag såg att något vad fel. Men ett tips bara, sluta träna dom en galning när du har så lätt för missfall , bara vila i 9 månader. Jag lovar att det funkar…

  73. Nathalie

    Fy vad trist 🙁 Tack och lov att ni har varandra, att ni har Molly och (vad det låter som) så otroligt fina familjer. Ni kommer fixa det även denna gång. Massa styrkekramar!

  74. Anna

    Kan låta taskigt min kommentar.. Men ibland undrar man varför bloggare vill berätta saker så himla snabbt eller överhuvudtaget.. Medan vissa håller privatlivet borta från bloggen

  75. Linn

    Hej Paula,
    Jag brukar aldrig kommentera något men ja blev så ledsen när jag läste detta. Gud vad jag tycker synd om dig! Du verkar vara en så underbar och härlig människa, fylld med kärlek och detta är hemskt. När det är menat att bli så kommer det hända, och det är verkligen inget fel på dig! Skickar styrkekramar till er

  76. Tessan

    Ush. Ja har inga barn än men jag tänker själv på tanken om ifall jah skulle få ett missfall och ja tänker precis samma tanke som dig ”jag skulle aldrig klara av det” men saken är att det gör man. De känns piss och allt är bara skit just då, men man klarar mer än vad man tror! Var stark, jag är otroligt imponerad och glad över att du delar med dig av så mycket. Du är verkligen en förebild! All lycka till er, och det sker när man minst anar det och när det är menat!

  77. Anonym

    Många missfall och 8 år för att få vårt mirakel. Ni är inte ensamma om det som hänt, men det pratas inte högt om det. Vet fler som kämpat i motvind och som behövde blodförtunnande för att undvika missfall. Vissa behöver tillskott av gulkroppshormon. Njut av stjärnan ni har och undersök vilken hjälp som finns att få. Dessa undersökningar visar tyvärr sällan något specifikt. Hitta en läkare med kompetens som ni har förtroende för om ni väljer den vägen. Vet att det är tungt men låt ljuset få störst plats.

  78. i

    Jag blev ledsen av att lösa ditt inlägg..du ska inte beskylla dig själv..det var inte menat..d kommer en dag då du får hålla om en liten bebis…
    Jag vuml verkligen inte få dig att könna att ngt du gjort ör fel..
    Men jag tänade på gym..min barnmorak sa d ok..fick missfall 3 ggr…4 gpngen nör jag var gravid så hade jag en annan barnmorska..hon sa att jag skulle testa med att ej tröna..ibland vill d sig inte att kroppen ska hantera träning o graviditet..så jag tränade ej..i v 15 trönade jag smätt o frampt..idag har jag en pojke…behöver ej va könsmogt flr dig..men får man mkssfall fler ggr så kan d va känsligare än vanligt…jag vill verkligen inte få dig o börja grubbla..för d ej värt det..men kanske du sla testa o ta d lite lugnt..
    En vacker dag har du en liten i famnen…
    Kram

  79. S

    Försök att inte träna lika hårt, vänta nu ett par
    Månader med att bli med barn planerar ni det ta det då lugnt med träningen!
    Kram ❤️

  80. Nathalie

    Jag förstår hur du mår Paula! Igår skulle vi på rul för att se våran bebis och fick veta att vårat barn är så pass sjukt och missbildat så på nyårsdagen måste jag föda ut vårat barn och sen planera hans begravning och helt ärligt så har Jag aldrig känt mig så sönder och död som jag gör nu 🙁 är i v 19 och kan känna honom sparka och känns helt sjukt att snart ska vi säga hejdå till honom<3 hoppas på styrka för oss båda <3

  81. mimmi

    Usch vad tråkigt !:( men var stark och håll tummarna . Det är livets motgångar som gör en starkare , ha det i åtanken. Just nu skriver jag om mig och min sons första tid ihop. Jag gick igenom en storm då och snacka om att jag är mycket starkare nu . Din blogg är underbar, så realistiskoch bra . Kram

  82. Julia

    Jag har följt din blogg länge men har aldrig kommenterat men din blogg är min absoluta favorit och jag blir så glad av att läsa om ditt och Hugos liv tillsammans med Molly, det är ett sånt liv som jag själv hoppas att få en dag (är 19 så det dröjer nog ett tag). Du verkar så stark och det gör mig så ledsen av att läsa detta. Ni förtjänar inte det här och jag hoppas av hela mitt hjärta att ni får ett syskon till Molly.
    Massa kramar!

  83. Susanne

    Hej,
    Så tråkigt att höra. Jag vill bara säga att precis samma sak hände mig! Två missfall efter varandra, är nu i v 35. Jag har fått höra att 3 st efter varann är ytterst ovanligt så nästa gång går det hela vägen! Det vågar jag nästan lova.

    Stor kram / Susanne

  84. Johanna

    Vad tråkigt Paula. Massa kramar till dig. Du ska se att en dag så kommer det att hända och precis som mycket annat så finns det kanske en mening i det, vem vet. Du är både klok och stark som tänker så.

    Jag är jämngammal med dig men ser verkligen upp till dina alla styrkor. Jag beundrar även din medvetenhet kring alla dina olika styrkor, i alla dess olika grader. Du har en fantastisk dotter som är så söt och du är, vad jag uppfattat, en underbar person, mamma och flickvän.

    Inget av dessa ting kan dock någonsin förändra det faktum att det gör riktigt jäkla ont att få missfall. Med allt det positiva i baktanke så skulle jag tipsa dig om att verkligen känna alla känslor som kommer med det här, och inte trycka undan något. Alla känslor är lika mycket värda, glöm inte det. Det är okej att känna, och det du känner är okej.

    Älskar citatet från The Fault in Our Stars:
    ”Pain demands to be felt”.

    Ta hand om dig.

    Kramar, igen.

  85. Emma

    Så jobbigt för er! Du är stark och det finns inte så mycket att göra nu förutom att stöta varandra och se framåt och leva i nuet. Önskar er lycka till :). Kram

  86. Michaela

    Paula!

    Jag har följt din blogg sedan du startade den och tycker att det är den mest jordnära, mänskliga och varmaste topp-bloggen som existerar idag. Du verkar vara en så otroligt härlig människa och vän samt en fantastisk mamma till Molly och blivande fru till Hugo. Ni är en så fin liten familj och verkar vara otroligt lyckliga tillsammans alla tre medan ni riktigt njuter av livet. Himla kul att läsa om och man blir riktigt varm av att se alla kärleksfulla och lekfulla bilder på bloggen, heja er! När du skrev om ditt första missfall blev jag oerhört berörd, tårarna rann och jag riktigt led med er i den tuffa stunden. Jag har varit så nyfiken på hur det har gått för er i drömmen om ännu ett barn och ett syskon till lilla Molly. Därför kom det plötsliga inlägget om ditt missfall som en chock för mig och jag blev riktigt ledsen och tagen av det blottande och sårbara sätt du beskrev situationen på. Sedan verkade ni ändå relativt snabbt funnit styrkan att lämna det jobbiga bakom er, tagit vara på livet med Molly lite mer än tidigare och kept it all going. Och så nu detta… livet är bra orättvist och vi alla drabbas förr eller senare av något som ruskar om oss. Men två gånger i rad? Det är bara för tufft och mer än man ska behöva ta itu med på så kort tid..Det man får komma ihåg är att missfall är betydligt vanligare än många tror och det hade varit mycket värre om ni hade fått två missfall utan att ha haft Molly, en fullt frisk och livlig dotter i era liv. Nu vet ni att ni är fullt kapabla till att få barn och ska därför inte se missfallen som tecken på att något inte står rätt till utan som att det troligen bara är tråkiga tillfälligheter. Nytt år, nya möjligheter. Vi får verkligen hoppas att nästa år ger skörd och att ni antingen så tidigt som redan 2015 eller så sent som i mitten/slutet på 2016 har ert efterlängtade barn i era armar och att Molly får bli storasyster med allt spännande som det innebär. Tappa aldrig tron på dig själv. Jag vet att jag inte är den enda som beundras av den del av din person som man får lära känna bara via bloggen. Styrkekramar till dig, Hugo och Molly. Och framförallt så vill jag önska er ett riktigt gott nytt år!

    Många tankar och kramar

    /Michaela

  87. Elinor

    Usch vad jobbigt och tråkigt! Ändå fint att du väljer att dela med dig då jag upplever att många håller tyst om sina missfall och tycker det är nästan skämmigt. Men om fler gör som du så kommer det bli lättare att prata om det tillslut.
    Hoppas att det löser sig och att det går vägen. Kram!

  88. Elin

    Hej! Läs om RH- och RH+ och förlossning/graviditet, (mamma med negativ blodgrupp förlossning av barn med positiv blodgrupp)
    Styrkekram!

  89. Angelica / Fru Dahlqvist

    Fy vad tråkigt Paula! Jag har följt dig sedan Molly kom men inte kommenterat speciellt mycket. Jag håller alla tummar för att de går vägen för er nästa gång och att ni slipper gå igenom det här en gång till. Min mamma hade samma problem mellan mig och min syster, tre missfall utan orsak men sen kom min kära lillasyster till världen efter 5 års tid. Så sluta inte tro och hoppas! Ni kommer få ett syskon till Molly på ett eller annat sätt! Stora kramar!

  90. Bella

    Åh så ledsen jag blir för er skull… måste vara otroligt tufft… men du verkar vara en riktigt tuff böna så med lite hjälp o stöd så tar du dig säkert igenom detta också! Vi försöker också skaffa ett syskon till vår Molly just nu men ikväll fick jag mens… tredje försöket:(

  91. Madelen

    Men fyfan så orättvist! Du verkar vara en tjej med hjärtat på rätt ställe o jag hoppas att 2015 blir erat år!!!!
    Jag vet inte om du äter de men jag rekomenderar folsyra! De ska minska risken för både missfall och ryggmärgsbråck! Samtidigt tror jag att är de meningen att allt ska gå bra så gör det de, o tvärtom, oavsett vad man äter o inte äter.. Men jag åt folsyra mellan +et (v.5) till v.10! Är i v.12 nu. 🙂

    All lycka! /Trogen läsare

  92. Lotta

    Jag kommenterar väldigt sällan.. eller aldrig egentligen. Jag har följt din blogg sen du blev gravid med Molly. Jag blev nämligen gravid för andra gången i mitt liv 1 månad efter dig.. i Juni 2013 skulle där fötts en liten pojke. Men det blev aldrig så, han föddes i v21+0.. den 2 februari 2013. Han föddes levandes och fullt frisk. Ingen kunde förstå varför eftersom läkarna varkens hittade något fel på mig eller vår lille Matteus.

    1 år innan Matteus va jag också gravid.. men det slutade i ett tidigt missfall i v7.. jag och sambon firade 10 år tillsammans och de kändes så perfekt att vi då skulle få ett litet barn. Men den drömmen gick i kras. Efter de missfallet tog vi en paus.. vi hade precis mist en väldigt nära vän till oss och jag hade fått besked om att dom fått bort all hudcancer som läkarna hittat. Ett barn va så välkommet! När vi sen ett år senare mister vår son kan jag inte beskriva vår sorg.. den är så stark även om det är snart 2 år sedan han föddes och dog för att hans lungor inte va tillräckligt utvecklade. 2 månader efter Matteus föddes blev jag gravid igen.. för 3:e gången, denna gången föddes en liten underbar flicka vid namn Elise en månad förtidigt i v.36+0.. även hon förtidigt född. Jag fick som svar av läkarna att jag är en kvinna som tyvärr föder mina barn förtidigt utan en egentlig anledning. Idag är vår lilla flicka 13 månader och ljuset i vårt liv. Jag slutade följa din blogg ett tag efter Matteus dog.. jag klarade inte av att läsa om din graviditet när jag själv mist min. Men efter ett tag kom jag på mig själv med att jag faktiskt inte hade slutat glädjas åt andra! Nu har jag fått reda på att man hittat hudcancer igen på min kropp.. väldigt lite, men otroligt oroande! Jag drömmer om en liten bebis till.. ett litet syskon till Elise.. och hoppas så att min dröm kommer gå i uppfyllelse. Det jag vill ha sagt med detta är att trots att man inte tror eller att de känns som att man kan ta sig igenom svåra saker så gör man de.. ibland vet jag inte hur jag orkar. Men jag vill leva, det viktigaste och största vi får i livet är tid..

    jag hoppas att du snart har ett litet frö i magen igen <3
    Styrke kramar till er!

  93. Nathalie

    Jag kommenterar sällan, men kände bara att jag ville skriva en nu och skicka styrkekramar till er. Förstår att Molly blir en räddning i allt detta. Jag trodde jag fick ett missfall nu under min andra graviditet, men trots blödningar visade sig tillsist ett foster på ultraljudet. Minns du skrev ett inlägg om hur dåligt bemött man blev av sjukvården och jag kan bara hålla med. Fast jag hade blött i två veckor fick jag inte komma in och kolla upp mig (var då i vecka 8). Sökte mig tillsist privat bara för att få ett avslut på det hela. Då visade det sig att hjärtat slog, helt konstigt. Kan inte föreställa mig hur det känns att förlora sitt lilla foster i magen, men det verkar som du tänker helt rätt. Snart är det er tur att få ge Molly ett syskon. Låt henne njuta av hennes egentid med er under tiden, en graviditet brukar komma när man tänker på det som minst.

  94. Kikk

    Jag kommenterar sällan bloggar men följer dig dagligen. Men idag var jag bara tvungen att skriva och skicka några styrkekramar till er <3 hoppas att ni får er lilla ängel som skall vara syson till Molly snart. Vila dig ordentligt nu och blicka framåt. Hoppas ni får ett bra 2015. Beklagar och hoppas allt blir bra snart<3

  95. Ina

    Vill sända mina varma tankar till er hela familj . Missfall är svåra , även när man inte försöker förvänta sig för mycket av det . Men ett nytt år kommer med nytt hopp, hoppas på ett riktigt gott 2015 till er alla tre ! En varm kram

  96. Stina

    förstår att ni är ledsna, vi var med om ungefär samma innan
    vårat första barn. Vi var redan då i en utredning pga. barnlöshet. Våran läkare sa till oss redan vid första missfallet att det är jättevikigt att inte ha oskyddat samlag förens det gått minst en menstruation emellan. Kroppen behöver återhämta sig, kanske det gick lite fort för er! Det är bara kämpa på, plötsligt tar det sig:-) kramar till er!!!

  97. Sara

    Hej!
    Beklagar verkligen. Måste vara väldigt tungt för alla i familjen. Läser att du dock tränar med Bea, något du måste lugna ner en hel del tror jag. Hört att fysisk aktivitet påverkar. Prova hoppas det löser sig. Kram

  98. Daniela

    Beklagar att du måste gå igenom ett till missfall 🙁 Jag kommenterade även senast, men kan utveckla historien lite för att inge lite hopp. Jag hade två missfall innan vi fick vår son, båda kring vecka 7-8 och då sa läkarna att två missfall i rad är relativt vanligt, däremot är det ovanligt med tre missfall i rad. När jag blev gravid med sonen vågade jag ändå inte hoppas att det skulle gå bra, mådde skit psykiskt och självklart började jag blöda, världens störtblödning. Jag åkte till gynakuten dagen efter för att jag ville ha smärtstillande. Jag var arg på livet, stövlar in hos läkaren och säger något i stil med ”jag har fått mitt tredje missfall, men vill du kolla så varsågod”. Hon var helt tyst under undersökningen så jag tänkte bittert att ”vad var det jag sa”, men så harklade hon sig lite och sa ”joo men jag ser ju ett foster här faktiskt och tydliga hjärtslag” Har aldrig blivit så paff tror jag 🙂 Fick två blödningar till och sista gången sa läkaren att hon förstås inte kan lova, men att om hon skulle slå vad om pengar så skulle hon gå all in på att det skulle fungera ”tredje gången gillt”. Hon hade rätt.

    Jag blir fortfarande ledsen när jag tänker på missfallen och känslan av att ha en misslyckad kropp som inte fungerar, och dessutom bli dåligt bemött av vården. Samtidigt så kan jag se någon mening med att det hände såhär i efterhand, hade det inte blivit missfall hade vi ju inte haft just vår son. När han föddes så var det så självklart på något sätt att just han hörde ihop med oss. Så kanske fanns det en mening trots allt.

    Tappa inte hoppet! Det ÄR ledsamt och man får sörja, men ge inte upp, det finns en stor chans att det går bättre nästa gång.

  99. Sarah

    Usch vad jag lider med er och förstår precis din känsla. För bara 2 år sedan hade jag tre missfall på raken efter att fått en tidigare son. Gjorde faktiskt fjärde gången gillt utan att kolla upp om något var fel på mig, å vips blev jag gravid igen å sitter nu med ytterligare son på snart 8 månader. Finns inget någon kan säga för att ta bort sorgen och se rädda känslorna men vill ändå skicka en stor kram, ta hand om varann! <3 allt kommer lösa sig till det bästa!!!! Försök inte ha för bråttom och ha panik efter att bli gravid igen, det hjälpte mig <3

  100. apolonia

    Kæreste Paula, måske burde du ikke motionere næste gang du bliver gravid. De første 3 mdr måneder skal man forholde sig lidt forsiktigt. Jeg aborterede 2 gange, ventede 6 månerer til næste graviditet og tog det meget stille og rolig. Lad gymnastikken ligge på .hylden.
    Kærlig hilsen

  101. Elina

    Du är så stark!
    Jag beundrar dig till tusen, har följt både dig och Hugo sen dag 1 och jag beundrar er båda. Kan känna igen mig i er, jag och min sambo, blivande man, har inget barn men längtan är enorm. Vi har inte börjat ”försöka” men jag har en känsla av att det kommer bli tufft. Och vid varje blödning, inbillar jag mig att det hade bildats ett liv i magen som togs ifrån mig. Men när tiden är inne så kommer ni få ett syskon till fina Molly!
    Jag önskar dig, Hugo och Molly, all lycka i världen!
    Massor utav kramar till dig!!

  102. Emma

    Usch, Fy fan rent ut sagt, VAD FRUKTANSVÄRT! Beklagar verkligen. Jag är dock säker på att ni inom en inte allt för lång framtid kommer att sitta med en lillasyster/bror till molly i er famn och då kanske kanske se någon slags mening med dessa händelser. Styrkekramar!

  103. Nadja

    Det är hemskt! Har två täta missfall bakom mig och är nu gravid igen i vecka 7. Det är jobbigt varje gång man går och kissar, rädslan av att där ska vara blod kommer alltid att finnas kvar. Jag hoppas att detta är tredje gången gillt och att denna graviditeten går vägen. Hoppas att det gäller även för er. Jag försökte alltid trösta mig med att man ju faktiskt kan råka slå samma siffra på en tärning två gånger, men sannolikheten är mindre att man slår fel siffra en tredje gång.. Kram på er, ni kommer lyckas!

  104. Ewelina

    Älskade fina Paula, jag beundrar dig för att du orkar vara så stark och öppen och skriva om ditt missfall på bloggen. Jag hoppas verkligen att du får bära ett till barn, inom en snar framtid. Det kommer du få göra.

    Kram och med en önskan om ett gott nytt år.

  105. H

    Jag är fruktansvärt ledsen för din skull. Kan inte sätta in mig i din sits till 100 % då jag aldrig försökt bli gravid eller varit det. Men jag känner med dig i din smärta.
    Kanske är det inte rätt tid? Kanske är det meningen att du ska få studera och satsa lite på dig själv innan barn nr 2? Molly är ju inte gammal än heller.

    Tillåt dig själv att sörja, men också andas och ta den tid du behöver för att hämta dig och få perspektiv.

    kramar

  106. Kim

    nej usch! Stackars er! 🙁 skickar massa kramar.
    Fick själv missfall bara några veckor efter dig. Ocj nu är jag livrädd för att bli gravid igen. Fast jag så gärna vill ge mitt son ett syskon och ha en till liten att älska.

  107. annah

    Åh vad ledsen jag blir för er skull! Det är första gången jag kommenterar trots jag läser flitigt, du verkar vara en helt underbar person med så stort hjärta och det är så roligtcatt få ta del av ert liv! Håller tummarna att det går vägen nästa gång och skickar en stor kram!!

  108. Carro

    Jag kommenterar sällan, men ditt inlägg gjorde mig så ledsen..
    Har själv varit med om samma sak. Två missfall. Det första i vecka 10 och det andra i v. 14 Det är bland det värsta jag varit med om. Går inte beskriva den tomhet man känner om man inte själv varit med om det!
    Kommentarer som, ” var glada att ni har en fantastisk dotter”, ”ni är unga,ni hinner” eller ” det ordnar sig” hjälper inte ett dugg! Så därför tänker jag inte säga det. Men ha tålamod, ge inte upp och ta hand om varandra! Efterr våra missfall hade vi lyckan att äntligen bli föräldrar till en fantastisk son, och 2,5 år senare till ytterligare en fantastisk son. Men sååå rädd som jag var under hela de graviditeterna. Men jag hoppas ( och tror) att ni kommer bli gravida igen och att det då ska gå hela vägen. Då hoppas jag också att ni ska våga glädjas!
    Ta hand om er…

  109. Vivi

    Ne stackars!!! Vi hade super svårt att bli gravida här och efter undersökningar visade det sig att jag hade endometrios på äggstockarna som sedan fick opereras bort. Så jag vet hur jobbigt det är när man väntar och väntar och väntar… Efter op så blev ja gravid och fick en underbar tjej nu i somras och lyckligt nog så är jag redan på smällen igen och väntar mig en till godbit nu till sommar 2015! Ge inte upp och må inte dåligt fast det är svårt. Någon gullunge kommer stanna kvar ska du se snart..

  110. Jessica

    Åh beklagar 🙁 har gått igenom samma sak, gravid 1 gången slutade med mf i v 7. Gravid igen efter en mens emellan, slutade i mf i v 5. Nu är jag gravid i v 24 men oron finns tyvärr alltid där i bakhuvudet…det jag ville säga är att när vi fått 2a mf så ”tröstade” jag mig med att antingen går 3e graviditeten bra, eller så får vi ett 3e mf och då får vi åtminstone lite hjälp. Kram till er!

Visa alla 180 kommentarer
Träning

Svett är fett som gråter

Idag började min morgon hos Bea på TMT. Det var ett tag sedan och jag har inte fått igång min träning ordentligt efter vår New York resa. Det har egentligen inte hänt något förutom att jag stundvis har tappat träningsmotivationen. Fast det tar ca 2-3 gånger sen är den tillbaka. Jag längtar till våren och sommaren. När vi flyttar ut till huset och har naturen som vår granne. Jag vill ta långa powerwalks med en vän som sällskap eller en bra poodcast i öronen. Jag vill springa på skogsvägar, inte löpband.

Jag och Bea hade ett snack idag och vår träning med varandra kommer att se lite annorlunda ut framöver. Är du nyfiken över vad som kommer att hända så är det bara att följa min och Beas blogg!

Vi körde chins, battle rope och wallballs. Tuuuuuusen, miljarder repetitioner. Jag blev snurrig av att bara titta på wodden på tavlan.

Med detta gummiband lär man sig att göra ordentliga chins. Det finns olika band med olika tyngd. Mitt mål är att innan nästa jul kunna göra tre riktiga chins utan fuskband!

Visst har jag snygga träningskläder på mig? Jag har börjat samarbeta med en träningshemsida som heter bodystore.com

Varför jag valde bodystore bland alla dess konkurrenter är för att jag tycker att hemsidan känns vuxen. Sortimentet är superstort och jag har hittat allt ifrån träningskläder till mig själv till en köldkräm från Weleda till Molly. Bodystore.com passar verkligen oss aktiva mammor!

8 Kommentarer

  1. Hanna

    Ett tips för att bli bättre på chins eller pull ups är att köpa en chinsstång, sätta upp den hemma och göra några stycken om dagen. Då går det fort som bara den att bli bättre! Det var så jag fixade mina första chins. Eller ja, jag använder duschkabinen, men sak samma. 🙂

  2. Victoria

    Hej!
    Jag och en kompis ska åka till NY i slutet av mars, och vill gå på en basketmatch. Hur gjorde ni för att få tag på biljetter, hur bokade ni? Bokade ni i NY eller hemma i Sverige?
    KRAM

  3. my

    Du kanske tränade för hårt så du fick missfall? Du ska ju inte anstränga dig eller lyfta tunga grejer då risken för missfall innan v12 är rätt stor. Men jag hoppas att det går bättre nästa gång! 🙂

  4. Malin

    Tycker det är tråkigt att du uppdaterar så sällan nu för tiden, och att när du väl gör det så är det reklam.. Saknar dina kloka funderingar!

  5. Emelie

    Hej! En fråga bara , e de inte pullups du menar o inte chins? Eller de kanske kan heta både och? Menar inget elakt, utan undrar bara! Håller själv på med crossfit men är rätt ny på det 🙂
    Gott nytt år! Kram

Visa alla 8 kommentarer
Allmänt

Vinnarna

Mina tre vinnare från Preemtävlingen är korade! Grattis till Julia, Emmy och Sara. Jag hoppas att ni får nytta av presentkorten hos Preem! =)

Julias vinstkommerntar:

Det var förra året som jag och min familj skulle göra panerad torsk med potatis en fredagskväll. Vi hade köpt riktigt fin, färsk torsk den dagen och vi alla såg fram emot en mysig kväll. Vi 4 barn satt i soffan och pratade medan mamma och pappa höll på med maten. Helt plötsligt hör vi ett högt skrik från köket: AAAHHH!!. Jag och min syster springer in i köket för att se vad som händer. ”Det var ingenting” säger pappa innan han inser att vi SER vad som ligger i vasken. DET ÄR EN LÅÅNG MASK. Vi alla samlas runt den 10cm långa, gråa masken och jag får kämpa för att inte spy. Den har alltså krupit upp ur fisken och det är bara att slänga allting. Vi slänger oss i bilen och åker till Mcdonalds Drive-Thru och köper hela middagen där istället. Det blev inte riktigt som vi tänkt oss den kvällen, men oj vad vi har skrattat åt det i efterhand. Tur i oturen var att mataffären där vi köpte torsken betalade våran mat från Mcdonalds =)

God jul och kram!

Emmys:

Hej fina Paula med familj!
Min familj är det full rulle på hela tiden, vi är 6 st och tycker inte om att sitta hemma och rulla tummarna. Jag, min tvillingbror på 17 år och 2 äldre systrar har våra vänner, intressen & jobb medan mamma och pappa har sitt! Till råg på detta har vi världens finaste hund, Nessie. Allt detta funkar på något vänster, men, såklart önskar framför allt mina föräldrar att vi oftare hade tid att laga mat tillsammans och avnjuta en måltid alla 6, vilket händer ungefär 1 till 4 gånger per år haha. Perfekta? Nej. Älskar vi varandra ändå? JA! Därför vore detta helt underbart  Vi får det att funka, även om det känns som man bor på ett bed and breakfast till och från!

Saras:

Denna jul kommer både jag och min syster befinna oss på resande fot under julhelgen och det blir första året vi inte firar tillsammans med våra föräldrar och släktingar. Mamma och pappa tänkte därför att det kunde vara skönt att komma bort från julstressen och bokade rum på hotell under några dagar över jul. För någon dag sedan fick de dock reda på att min moster, som vi alltid firar med annars tillsammans med min  mormor, även hon hade gjort andra planer men tänk att mormor kunde fira med mina föräldrar. Så mamma och pappa har fått avboka hotellet och ska fira jul med mormor hemma istället. Det blir inte alltid som man tänk sig helt enkelt men säkert en riktigt god jul för det! Ännu godare blir den med mer mat!

2 Kommentarer

  1. Sara

    Hej Paula! Jag vet inte om skrivit fel någonstans eller så men jag såg här att det jag är en av vinnarna men jag förstår inte hur jag får själva presentkortet? Haha hör gärna av dig till mig mail om hur det går till 🙂

    Gott nytt år på dig!

    / Sara

Bilder

@Kaatach

Vi testade ett nytt lekland i Tyresö idag med Michan, Jessica, Naomi, Damian och Kiara! Kul för både stora och små. Kaatach kändes passande för våra små barn men jag såg på Molly att hon letade efter dom stora rutschkanorna hos Andys =)

Kompisarna

2 Kommentarer

Tankar

Nyårslöften 2014/2015

2014:

* Fortsätta med thaiboxningen som jag fått ett större intresse för. Bea kör mycket styrketräning med mig men tänkte börja köra thaiboxning två gånger i veckan också.– Yes, har jag hållt. Varje tisdag och torsdagkväll har jag kört thaiboxning på TMT. Hur segt det än har känts så har jag gett mig iväg och varenda gång har det känts så otroligt bra i bilen påväg hem. Jag älskar thaiboxning!

* Gifta mig– Nope, jag och Hugo har hunnit med mycket men inte att gifta oss. Vi har vår dröm om ett tredagars bröllop på en herrgård med James Bondtema. Det kommer att kosta och våra pengar har gått till att köpa hus och lite annat så bröllopet får vänta lite till. Jag trivs bra med att vara förlovad men vi båda vill gifta oss en vacker dag och bli endast familjen Rosas.

* Döpa Molly– Den 15e februari döptes vår stjärna.

* Bli gravid– På farsdag i år fick vi reda på att jag var gravid. Som ni vet så vart inte graviditeten långvarig men vi har inte tappat hoppet om att inom en snar framtid få bli tvåbarnsföräldrar.

* Passa på att ta en långsemester innan mammaledigheten är slut och Molly börjar på dagis. Jag skulle vilja åka till Mexico– Vi har rest men ingen långsemester till Mexico. Vi spenderade sommaren i stora delar av Sverige och var hemifrån i nästan 8 veckor. Sommaren 2014 har lätt varit den bästa sommaren i mitt liv. Vår dotter blev äldre och att se henne njuta vid kanten till havet var oslagbart!

2015:

* Njuta mer av nuet

* Skapa ett tryggt hem för oss ute i Huddinge

* Göra Högskoleprovet och satsa på ett fint resultat

* Fortsätta med träningen, dock så har jag blivit mer inne på att testa på crossfit på riktigt

* Bli en bättre medmänniska. Jag har aldrig gett blod, där har vi en start!

Lite bilder från Mollys dop

Fina doptårtan

6 Kommentarer

  1. Kattis

    Härligt att du vill bli blodgivare! 🙂 Min sambo är beroende av blodgivarna då han har en ovanligt sjukdom som kräver en viss typ av behandling. Han jobbar aktivt för blodgivning i Sverige och det är alltid en stor vinst varje gång någon registrerar sig – Så tack!

  2. Linn

    Hej Paula!
    Tycker att det är superkul att du vill ge blod! Faktum är att så lite som 3 procent av Sveriges befolkning är blodgivare – fler behövs definitivt! Så släpa med dig Hugo också! 😉 Tänk på att du efter ett missfall måste vänta lika lång tid som graviditeten pågått innan du ger blod. Varmt välkommen till blodcentralen! 🙂

    Hälsningar från Linn på Fridhemsplans Blodcentral (som också är Stockholms bästa 😉 )

Visa alla 6 kommentarer
AllmäntDagens fråga

Panik

Måndag och några vardagsdagar framför oss. Molly har jullov från dagis i ca två veckor till vilket betyder jullovskul för oss. Idag ska vi leka med Michan och Naomi, imorgon med Jessica, Kiara och eventuellt Stephanie och Mercy. På onsdag ska nyår firas hemma hos Hugos föräldrar tillsammans med familj och vänner. Jag och Hugo ska stå för efterrätten. Någon som har bra inspirationstips till nyårsefterrätter?

På tal om nyår, tänkte gå tillbaka och se vad jag skrev för löften förra året och om jag har uppfyllt dom. En lista för 2015 ska också skrivas.

Det är riktigt skönt att vara hemma från Lofsdalen. Jag älskar min man men han ger mig ständigt hjärtattacker. Påvägen hem bad han mig köra från Gävle. När jag satte mig i bilen såg jag att vi hade lite bensin och tänkte i huvudet ”varför har han inte sagt något”. Jag är en sådan som alltid kör med lite marginal. Min tank kommer aldrig ner till det röda sträcket för sånt gör mig psykiskt stressad. Hugo är motsatsen, gamblar och kör ofta med endast några liter kvar i tanken. Påvägen hem från Gävle började bilen att blinka för att resertanken var nere på noll. Det kom aldrig någon j*vla mack och jag fick totalpanik. Körandes, gråtandes och helt panikslagen. Jag ville inte få motorstopp mitt på e4an, det var kolsvart ute och jag ville inte att någon av oss skulle kliva ut och försöka lifta till en närliggande mack. Molly låg och sov och jag ville fortsätta hem på ett tryggt sätt.

Med en blinkande bil såg vi tillslut en skylt med 3 km till en mack, gissa om vi bad till gud för att nå fram. Vi kom fram men det var på håret. Gissa hur arg jag var på Hugo som satte oss i den sitsen. Jag var så arg att jag hade lust att släppa honom på den macken och åka hem utan honom. Vi vart sams efter en stund och Hugo kommer nog aldrig att köra bil med lite bensin när jag och Molly sitter i bilen.

Vägen hem och den misslyckade scootersafarin är 2014:s julminnen, herregud vad vi har varit med om desperata situationer! Har det hänt dig något absurt under jultiden som du aldrig kommer att glömma?

Dom ”rutinerade” föräldrarna =)

20141228-212840.jpg

8 Kommentarer

  1. anna

    Pannacotta brukar jag göra till efterätt, brukar vara populärt. Finns en uppsjö av olika smaker. Det som är smidigt är att ni inte behöver lägga ner någon tid på det på festen. Köp några snygga engångsglas och gör i. Sen är det superenkelt att göra.

  2. Carro

    Finns en vitchoklad kräm som är skitgod och jätteenkel. En burk sötad kondenserad mjölk blandas med lika mycket ovispad vispgrädde. Sen häller du i en fjärdedel i burken med citronsaft sen blandar du i de i gräddblandningen så blir de tjockt den river man i ca 1 dl vit choklad. Lägger i smeten i fina glas och låter stå i kylen sen häller man på färsk passionsfrukt på toppen innan servering! Tar Max 5 min att göra!! Ni måste testa!!

  3. Jennifer

    Saffransinlagda päron med vaniljglass! Du kan nog hitta nåt recept på internet men man gör en slags saffrans-sirap med socker, honung, saffran och kanel (ungefär) och lägger skalade päron i en påse med sirapen och låter stå över natten. Eller vänta man ska nog koka päronen i sirapen först så de mjuknar lite, och sen kan de nog stå i kastrullen och gotta sig.

    Annars är ju gino ett säkert kort (bär och skivad banan och kiwi med riven vit choklad i ugnen tills chokladen smält och servera med vaniljvisp eller glass och lite kanel om man vill).

  4. michelle

    nåogt enkelt som alltid går hem är kladdkaka. Men det finns en sjukt god med Fazer mörkchoklad i. Kan skicka receptet i en till kommentar senare ikväll. Eller saffranskladdkaka är också otroligt god.

    Något annat som jag blev bjuden på för några år sedan på nyår var cheesecake. Finns massa olika varianter, bland annat oreo cheesecake som alltid går hem.

    Lycka till!

  5. Elin

    Jag och sambo skall också stå för desserten på nyår. Har tänkt mig olika komponenter, i små proportioner så man inte blir jättemätt. Men chokladcréme brulé, kokossorbet, mangomousse och olika frukter, ex jordgubbar, ananas och litchi. Allt gjort från grunden.

Visa alla 8 kommentarer
Bilder

Hos Pippis mamma

Efter en lång förmiddag hemma med alla nya roliga leksaker som man har fått i julklapp så börjar det klia lite i kroppen. Söndagseftermiddagen spenderades hos Pippi Långstrump på Junibacken. ”Bibbi, Bibbi, Bibbi mamma!”. Man hör ingen annat ur barnet. När hon är stor nog ska hon få en tripp till Vimmerby som födelsedagspresent. Där ska Molly minsann få hälsa på Pippi. Just nu går det en tre delad dokumentär om Astrid Lindgren på SVT, följer du den? Jag gör det, sista delen kommer nu på nyårsdagen, hur bra som helst!

Pappa och dotter

En mamma

6 Kommentarer

  1. Frida

    Jag följer också dokumentären om Astrid, det är så intressant att få reda på hennes bakgrund och hur de olika filmerna uppstod. Hennes filmer förgyllde min barndom och gör än idag, tror aldrig man blir för gammal för dem 😀 kram

  2. Therese

    Det tycker jag verkligen att ni ska åka ner till Vimmerby! Molly kommer älska det när hon är större och förstår :). Men jag själv på 24 år tyckte det var magiskt underbart att gå där på Höstmarknaden i oktober och minnas från när man var liten. Du och Hugo skulle nog uppskatta det minst lika mycket! Det tar fram barnet i en :). Ville inte gå där ifrån haha. Så pass mysigt!! :). Kosta va det kosta vill, så värt det! 🙂

  3. Jen

    Jag kan verkligen inte hålla med om vad ”Kardashians” skriver. Jag har jobbat på ALV i flera somrar och vi gör ALLT för barnen, ingenting kring våra planer handlar om pengar.

    Så jag hoppas verkligen ni tar en tur till ALV, det är en underbar plats för barnen.

Visa alla 6 kommentarer
Dagens outfit

Dagens outfit

Mollys overall är bekväm och vattentät vinteroverall som andas. Lätt att leka i och har ett värmande sittparti i ull i insidan. 5/5 får overallen ”Riihi” från Reima!

11 Kommentarer

  1. angelica

    har märkt att du inte bloggar på helgerna alls. Är det självvalt eller tänker du inte på det? då kanske man kan komma in på måndagarna istället 🙂

  2. vendela

    Så himla gullig hon är! 🙂 väldigt fina bilder

    Vill ni ha tips på hur ni blir av med finnar och problemhy så jag har skrivit ett långt inlägg om det på min blogg! <3

Visa alla 11 kommentarer
AllmäntBilderMolly 1,5 år till 2 år

Julafton & juldagen

Julafton var idyllisk. Just för att vi var borta och att vi inte alls hade så höga förväntningar eller var stressade för att man skulle åka runt till släkt och vänner. Ingen julmat som behövdes passas vid spisen. Det var bara att njuta av dagen! Skidåkning och pulkaåkning stod på agendan. Här i Lofsdalen finns ett aktivitetshus där ett lekland finns uppbyggt. Gissa om Molly går loss! Vi vuxna har också hoppat in i leklandet för att köra kull. Som vi skrattade! Det allra roligaste var att jaga Hugo för att han får en sån panik och börjar skrika.

På kvällen åt vi julbord och spelade spel. Här med dotter och lillebror

Med min julstjärna

Juldagen började mindre bra. Hugo som har varit här uppe förut fick med oss på en scootersafari på fjället. Bara det att rundan var i nästan två timmar och det var 35 minusgrader ute. Jag hade ingen aning om vad kallt betydde fören igår. Som jag frös och skakade och jag tyckte ändå att jag hade klätt mig bra med underställ och flera lager av kläder. Lilla Molly fick panik efter halva rundan och det slutade med att vi alla tre satt på scootern och grät för att hela situationen blev så pass desperat. Det är vackert på fjället men aldrig mer!

Innan helvetet bröt ut

Konstigt nog så fick Molly inte en enda prick. Med tanke på hennes köldkänslighet var det konstigt. Vi har en kräm här uppe nu mot kyla och hon var nog den som var allra bäst klädd på saffarin. En själv fick köldskador i hela ansiktet men hon var hel och torr. Hennes underställ från Reima är helt klart det bästa som hon äger i klädesväg just nu.

21 Kommentarer

  1. Johanna - Mamma till Sami

    Har hört att man på vintern inte ska sätta på barn strumpor med halkskydd under.
    Fötterna blir kalla hur bra skor man än har till dom små.

    Min son har inte sådana strumpor på vintern just pga detta.

    Detta var inget illa menat utan bara lite info ifall ni inte redan visste (:

  2. Evelina

    Jag har dock svårt att tro att någon ens skulle åka ut i minus 35 grader.. Alla guideturer här uppe vars jag bor ställs in om det är för kallt.

    Sen läste jag inte om något köldrekord i lofsdalen, därför har jag svårt att tro på det.

  3. Jossan

    Håller med Sara! Riktigt vidriga kommentarer vissa skrivit. Alla är inte medvetna om hur kallt det kan bli när man åker skoter, ingenting att hacka på utan använd istället tillfället för att informera. Alla begår misstag men vet ni vad? Man lär sig av dem.

    Och herregud som norrlänning som vuxit upp i extremt kalla väder kan jag informera att mina föräldrar inte låste in mig i huset 5-7 månader om året då det oftast är minusgrader så länge här uppe. Var det -20 eller -30 grader var det bara att klä på sig ordentligt och maka sig till dagis eller skolan. Vi lever i ett kallt land men livet går inte att pausa för det.

    Skulle jag ta med mitt barn på skotern då det är -35 ute? Nej, det skulle jag inte då jag vet hur jävla kallt det blir. Men samtidigt kan jag inte förvänta mig att alla vet om det. Alla lär vi oss något nytt varje dag och kommer aldrig kunna allt, vi kommer alla begå misstag med jämna mellanrum. Och att peka ut andras misstag på ett så nedlåtande och vidrigt sätt som många här gjort? Skäms.
    Sträck ut en hjälpande hand istället för att använda den för att trycka ner någon annan. Hoppas ni någonsin lär er det.

  4. Linda

    Det har redan sagts tillräckligt så jag behöver inte skriva så mycket annat än att mina tankar var lika då ni tog med er Molly som då var 2-3 månader gammal mitt under sommaren till Turkiet där det var ca 40+ grader…Visst finns det småbarn över hela världen i alla olika klimat men har man ett val, varför utsätta sitt egna dyrbara lilla barn för ren hetta eller extrem kyla?

  5. Sara

    Brukar aldrig kommentera men usch så vidriga kommentarer, alla här är förstås superföräldrar som aldrig gör något misstag..
    Visst, jag hade heller aldrig farit iväg med min son på skotern i -35 men då bor jag långt upp i norra Norrland och vet hur kallt det blir på en skoter. Men för de så behöver man inte skriva på det sättet som ni gör. Om barnen inte skulle få vara ute i mer än -10 så skulle då våra barn aldrig få vara ute..
    Paula och Hugo skulle väl aldrig medvetet utsätta Molly för fara sen så var nog Molly väldigt ordentligt klädd. Så lägg ner nu med alla vidriga kommentarer!!

  6. Matilda

    Förstår inte heller hur ni tänkte här. Man tar inte ens ut ett litet barn vid -35 grader. Vi är ute max 30-40 minuter när det är -10 grader på förskolan, med de små. Helt galet hur ni tänkte här. Förstår verkligen inte. Framför allt inte när ni precis skrivit att hon är känslig mot kyla. Stackars stackars Molly.

  7. nina

    Sorgligt att höra hur lite ni båda vuxna verkar förstå.Minus 35 grader och sen sätta sitt eget barn på en scouter bara för att man själv vill ha kul.Ett barn är ingen leksak för barnsliga föräldrar.
    Böir ledsen av att läsa.
    har någon av er överhuvudtaget hört talas om köldeffekten??

  8. Ida

    Men hur smart? Man ska ju inte ens låta ett barn vara ute och leka i över -15 grader, eller ens sova ute i en varm åkpåse med vagn!! Men ni tar med på en skotertur! Smart. Fan det är ju skitkallt att köra skoter i 10 grader bara!!!

  9. Fina

    Alltså dessa elaka kommentarer ovan. Det är många som inte är medvetna om hur kallt det kan bli när man sitter på en skoter. Kyleffekten blir riktigt hög med farten. Är glad att se att ni använt ordentliga kläder, rånarluva på molly och hjälm till er alla. Bifogar här en bild där ni kan kolla upp hur kallt det kan bli så ni vet när det är passande att åka ut. http://rossonssnoskoterklubb.files.wordpress.com/2012/10/kyleffekt.jpg?w=584

    Vid -15 grader blir det -41 vid 50km/h… Och som skoterförare så vet jag att man kör lätt mycket fortare. Ta hand om er och kör försiktigt 🙂

  10. hanna

    Usch det gör verkligen ont i mitt hjärta att ni tar med henne på sånt när det är så fruktansvärt kallt. Stackars stackars Molly.. Förstår ni inte bättre? Jag skulle aldrig ens tänka tanken att ta med min lika gamla dotter ut i den kylan, på en skoter?! i två timmar?! Och att hon fick panik efter halva tiden! Nä fy blir illamående av detta. Och hon visar tecken på att vara allergisk mot kyla, inte bara stannar ni kvar där, ni tar med henne på en utflykt på två timmar med 35 minusgrader. Nej. Fy på er. Gillar er annars, men detta var ett vidrigt beteende.

  11. Nathalie

    Håller faktiskt med föregående här utan att vilja använda någon dags pekpinne. Men Molly, i den åldern, uppskattar inte samma saker som ni och då känns de bara vansinnigt att ta med henne på sådana äventyr…!

  12. Bec

    Åhh vilken mysig tjock tröja du har, vart kommer den ifrån? Tack för en fin blogg som alltid gör mig på bättre humör. Kramar

  13. V

    Ett tips i all välmening är att inte låta Lill molly ha såna strumpor med prickar under, om ni är ute! De leder kyla nämligen även om ni har tjocksockar/ullsockar utanpå.
    Fick lära mig det den hårda vägen när min då, 2åring höll på att förfrysa fötterna i sina skor förra året. 🙁

    Hoppas ni haft en skön jul! Kram!

  14. Jennie

    Herregud vad tänker man med när man far ut och åker skoter med ett barn när de är över – 20 grader!? Har ni inte läst hur kallt de egentligen blir av farten? Tur man lär sig av misstag….

Visa alla 21 kommentarer
Dagens fråga

En tråkig överraskning

Inte alls långt efter att vi hade kommit ut imorse började det bubbla upp i Mollys ansikte. Min första tanke var att nu fick hon i sig något vid frukosten som hon inte tålde! Vår lilla prinsessa är super känslig mot kyla. Hela ansiktet blossade snabbt upp tillsammans med en massa prickar. Herregud vad gör man för att skydda henne!

Vi började med att köpa en tightare ”rånarluva”. Är utomhus i pass och går in med henne så att det inte blir värre. Jag ringde Mollys farmor och bad henne köpa med salva med kortison i och köldkräm som jag vet finns. Det är himla svårt att dra henne från backen och snön för hon tycker att det är så kul men jag har aldrig sätt Molly såhär prickig. Det är inte lätt att veta och jag hoppas innerligt att det ska växa bort så att hon inte skall behöva besväras på detta sätt i hela hennes liv.

Har du erfarenheter av allergi mot kyla? Hur skyddar du dig/dina barn på bästa sätt?

Lilla älskade prickigkorv

35 Kommentarer

  1. Therese

    Hej
    Tänkte tipsa om att weleda har en vind och väder salva som är grym 🙂 vet inte om det hjälper molly men kanske är värt att testa 🙂

  2. Vendela

    Hej Paula!

    Jag har eksem och har haft det sen jag var liten. Jätte känslig för väderväxling och min hy blir supertorr och röd. Jag har gått igenom hela apotekets sortiment för att hitta något som passar men inte hittat något riktigt bra. Så jag googlade på ”känslig hy produkter” och fick upp MARIA ÅKERBERG. Ett ekologiskt märke. Jag köpte allt och tro mig, det hjälpte! Det finns en balm som heter shea balm, det är en kornig massa som man värmer upp mellan handflatorna så det blir en tjockare massageolja och sedan smörjer man in. Vi använder den hela familjen när vi ska ut i kylan och den hjälper otroligt bra. Inga röda och torra kinder! Det finns även en baby serie med badolja, lotion mm. Jag kan starkt rekomendera allt! Googla på MARIA ÅKERBERG så hittar du återförsäljare.

    Så skippa apoteket och kör ekologiskt! Jag har som regel att alltid använda det ”renaste” produkterna på mina barn och renare än eko hittar man inte 🙂

    Kram på er!

  3. Pernilla

    Jag jobbat i norge på dagis och vi har fått lära oss att om man ska använda köldkräm måste man smörja det en stund innan man går ut så att krämen får gå in i huden annars kan det vara så att antingen är det vatten i krämen som fryser eller/och så när barnet leker och blir svettig så kan svetten frysa och förfrysa huden! Lycka till!

  4. A.

    Hej Paula. Vad tråkigt att läsa om Molly och hennes utslag. Det låter som att hon har något som heter köldurticaria (cold urticaria). Det är en allergisk reaktion mot kyla.
    Kortison ska aldrig användas i ansiktet om det inte är ordinerat från en hudspecialist då det kan orsakar större problem för lilla Molly. I ca 40% av fallen så går det att ”bota” med en längre kur penicillin.
    Gå till läkaren och be om att få en remiss till en hudspeciaist. Försök undvika cortison i ansiktet utan satsa istället på anti-histaminer .
    Hoppas det ordnar sig för er! / läkarstudent

  5. Louise

    Hej Paula! Jag är 21 år och har en hemsk köldallergi!
    Har svimmat flera gånger när jag badat i för kallt vatten (under 20 grader) och om jag är ute och simmar när det är kallt blir jag jättedålig.

  6. Johanna

    Hej Paula!

    Min syster hade allergi mot kyla när hon var liten. Hon svällde upp och hade otroligt mycket eksem som barn. Hon badade i ”lila bad” antar att det är någon form av uv-bad med jämna mellanrum. Sedan hade hon en uppsjö av eksemkrämer. Vi fick åka utomlands via försäkringskassan när det var som värst och jag vill lugna dig med att hon inte har några symtom eller problem med det idag (hon är 23år) jag håller mina tummar för att det är tillfälligt! Men fråga efter lila bad – hon badade i det på sjukhuset.

    Stor kram, Johanna

  7. Lotta

    Hejhej, är eko hudterapeut och svaret är sheasmörsolja. lägg på etager i ansiktet innan ni går ut. gör jag alltid på min dotter när hon är ute eller sover ute. kortison är inte att rekommendera det gör det bara värre på lång sikt.
    Prova!!

  8. Olivia

    Hej! Har själv köldallergi och rådet jag fått ifrån läkaren är antihistamin minst 30 min innan jag går ut när det är kallt. Tar även tavegyl mot klådan. Om det är extra jobbigt kan det ibland bli bättre med en varm dusch/ bad .
    Tänk på att va försiktiga med glass och annat kallt med! Äter nästan aldrig glass längre eftersom ja bara kan äta lite innan läpparna svullnar och det börjar klia i halsen.
    Kan bli torrt när det blir svullet och kligt men smörjer med vanlig miniderm då 🙂
    Hoppas det går över !

  9. frida

    är inte doktor men brukar få köldeksem på händer och ögonlock på vintern och jag har lärt mig att återfukta med naturliga oljor/krämer UTAN mineraloljor.
    mineraloljor lägger sig nämligen som ett lager på huden och täpper till. det kan kanske vara bra om man inte vill att huden ska andas eller typ skyddas, men det gör också så att huden slutar producera naturliga oljor vilket i sin tur leder till att huden blir beroende av mineraloljor för att inte torka ut. om man då en dag står där utan kräm så är det inte roligt.
    sedan bör huden inte komma i kontakt med vatten och tvål mer än nödvändigt.

    det är i alla fall mina erfarenheter kring allergi mot kyla, sedan är alla olika 🙂

  10. Emma

    När jag var i åldern från 2 till 10 fick jag jätte lätt sköldskador. Jag fick stora flammiga röda märken över hela kroppen. Så varje gång innan jag gick ut i kulan smörjde min mamma in mig med rapsolja ev olivolja på kinderna när man, eftersom jag var mest utsatt där. Och det hjälpte något så kopiöst! Ett bra och billigt tips.
    Hoppas det blir bättre!

  11. Bella

    Jag har hört från en läkare att man absolut INTE ska smörja barn i ansiktet på morgonen innan man ska ut när det är kallt. Man ska smörja dom ordentligt på kvällen istället så hinner krämen verkligen sjunka in under natten!

  12. Louise

    Paula!
    Jag uppmanar dig att inte använda kortison till en sån liten tjej.
    Weleda har en zinksalva som jag har använt till min dotter då även hon är superkänslig för fukt, kyla och vind!
    Här är link så kan du läsa mer: http://www.weleda.se/baby/produkter/calendula-zink-cream/

    Det rödflammiga/prickiga går bort på mindre än en timme! Kanske inte allt men det lugnar ner sig och efter högst en dag så ska det mesta vara borta.. 100% organiskt gjord på växter och örter. Sedan rekommenderar jag att använda en skyddande ansiktskräm utöver denna kräm, Weleda har även där en ansikskräm för bebisar som heter Calendula Weather Protection. Jag hoppas att du verkligen tar till dig det jag skriver då kortison är mer skadande än vad det gör gott. Hoppas Molly blir bättre snart, God jul!

  13. Julia

    Hej! Jag får liknande utslag om jag utsätts för enorm kyla och fått sedan barnåldern. Det jag har är inte en allergi utan så kan man tydligen förfrysa delar av kroppen, och för mig drabbas mina kinder. Nu i äldre ålder känner jag väldigt bra själv om det blir för kallt och kan lätt bara sätta runt en halsduk eller något för att förhindra mina kinder att bli kalla. Men när det väl händer så har jag fått lära mig att man ska värma upp den utsatta kroppsdelen långsamt, ex. med värme från en annan person eller blöta tvättlappar i rumpstemperatur. Vet dock inte om det är detta som drabbat Molly men det kanske är lite hjälp iaf. Hoppas det blir bättre!

  14. Nina

    Jag har samma fast med värme! Jag kan varken duscha varmt eller sola. Det gäller att smörja in sig bra och alltid hålla huden mjuk och återfuktad! Läste en kommentar om aloe vera, det har varit min räddning tillsammans med receptfria allergitabletter! Dock har jag ingen aning på läkemedel för barn men aloe vera är något för allt!!

  15. Niki

    Jag vet inte mkt om detta förutom att man absolut inte ska smörja eller blöta ner innan man går ut, det ska helst ha gått nån timma minst, fukten kyler ner barnets hud och tar bort det skyddande fettlagret i huden. Om man smörjer in huden i ansiktet kan det ge köldskador och huden andas sämre. Om man behöver smörja barnet när det är minusgrader ute är det viktigt att man väljer en helt vattenfri kräm

  16. gm

    Testa smörja med olja, det ska skydda lite mot kylan..det blir som en skyddande hinna….
    Så gör jag för att skydda min sessa 🙂
    Puss på lilla sötnosen

  17. Maria

    Min dotter har köldallergi och får Aerius hela vintern nästan. Smörjer med en skyddande salva när vi ska ut och så har hon rånarluva.

  18. Midia

    usch stackars liten! Har haft samma problem hela livet men det gäller även stress och för tighta kläder och det som gjort så jag slutat få utslag är antihistamintabletter . 🙂 Sluppit utslag i tre år nu!

  19. Diana

    Hej jag har en son som har samma problem. Han är köld allergisk. kolla gärna upp det. men det finns inget och ge endast att skydda dem mot kyla och in i värmen så fort hon får utslagen.

  20. Emma

    Jag fick kylexem och även motsatta, utslag av värme när jag var kanske 10 år. Men som tur var växte det bort efter några år! Nu kan jag få prickar ibland på ansiktet och låren men de händer väldigt Sällan!!

  21. Mona

    Usch, stackars liten! Jag har själv liknande problem, och vill inte skrämmas, men det gör ont och kan klia. Jag rekommenderar att söka upp en riktigt duktig hudläkare fester julhelgerna för att se vad ni kan göra.
    KRAM!

  22. F

    Har haft extremt känslig hud i hela mitt liv och brukar få nässelutslag på Armar, ben och ansikte vid kyla eller extrem värme. Det enda som hjälper är receptbelagd allergimedicin

  23. H.

    Jag har också alltid haft känslig hud, men speciellt när jag var liten. Brukar fortfarande få som Molly har i ansiktet fast på händerna istället. Då brukar Locobase Repair hjälpa (den röda tuben, det finns på apoteket). Den är fet mild och bra och innehåller dessutom noll konserveringsmedel! Kram och lycka till med lilla prickigkorven som är så söt. <3

  24. Johanna

    Hej Paula!
    Jag har haft Köldurtikaria hela mitt liv. Även kallat köldallergi. Jag har jobbigt med klåda, rodnad, små vita utbuktande utslag och svullnad både när jag badar i kallare vatten, en blåsig sommardag och självklart nu på vintern! Dock försvinner detta ca 5 minuter efter att jag kommit in i värmen 🙂 Jag har hela mitt liv använt antihistamin så som zyrlex, cetrizin. Det som läkarna har beskrivit händer är min kropp, är att mastcellerna reagerar starkt på värmeomväxlingar och börjar producera histamin. Samma gäller med andra allergier. Därför använder man antistamin mot detta!
    Att ta antihistamin har gjort att jag slipper klåda och svullnad! Dock blir jag rätt röd ändå
    Den enda nackdelen med dessa är att man kan bli trött till en början, något som jag själv upplever har varit övergående! Hör ordentligt med en läkare. När jag var liten var det ingen som visste vad jag hade för problem! Mitt tips är att gå till vårdcentralen och be om att få en remiss till hudspecialist för att få bäst hjälp!
    Stor kram till dig Paula / Johanna 24 år sjuksköterska

  25. Emelie

    Har själv haft det i hela mitt liv, en plåga.. Dock har jag på låren och armarna och i extrem kyla blir mitt huvud en ballong, typ. Men använder helosansalva och har alltid gjort, klådan försvinner, det svider inte och efter 1-2 dagar har det helt lagt sig, sen fortsätter jag hela vintern med helosansalva varje dag 🙂

  26. Ewelina

    Förra året fick Jag (22 år) sådan fruktansvärd klåda, utslag, torrhet och röda partier på händer, fötter under fötter… Jag LED verkligen!! Ville klia sönder mig.. Åkte till vårdcentralen och läkaren sa att jag vinterutslag, hade så klart något annat fack namn.. Och det kan komma tillbaka varje år, något man får leva med… Men jag fick en hudkräm och blev ordinerad att smörja tre gånger per dag… Blev bättre 🙂 dock inga utslag i vinter *peppar peppar*

    Så mitt tips: smörj. 🙂

    God jul

  27. Malin

    Har faktiskt själv köldallergi. Får lätt nässelutslag på fötterna, har inte så många råd på det men vanliga receptfria allergimediciner tar bort en del av symptomen. Tror att det finns antihistaminer även för barn, men det har ju läkarna koll på om inte annat!

    Hoppas krämerna underlättar!

  28. Johanna

    Skriver samma som ovanstående: Weleda wind & weather cream. Hade samma problem på vår son innan denna. Den är helt utan vatten så det är superbra.

  29. Lisa

    Varje år när kylan slår till brukar jag också likaså som molly få utslag fast på armarna. Det är för kroppen inte vant sig vid kylan ( vad min doktor sa iallafall) de försvinner när man lägger på oparymerad lotion 🙂

  30. Lina

    Även jag kör Weleda och är super nöjd! Weather cream på morgonen och skin food på kvällen! Har aldrig besvär längre!! Lycka till!

Visa alla 35 kommentarer
×

Paula Rosas

Hej på dig och välkommen till min blogg. Mitt namn är Paula Andrea Rosas och här kommer några korta meningar om mig. Jag är en 27årig tjej som lever mitt liv genom att göra det bästa av dagarna. Mitt liv kretsar kring mina fantastiska döttrar Molly-Elise och Leonore och min underbara man Hugo Rosas, familj och vänner. Jag är en glad, familjekär och envis tjej som älskar att skratta. I min blogg kommer ni få följa med mig i min vardag. Träning, äventyr, dilemman och utveckling i mammarollen, resor, giftermål, vänskap och utbildning. Samarbetsförfrågningar: paularosas.media@gmail.com