Februari 2013
Kärlek

Lycka

Visst längtar jag tills den första tiden med skorpan. Att få hålla om den lilla människan som jag och Hugo har skapat tillsammans. Att få se ner på det lilla ansiktet och se drag från antingen mig, Hugo eller våra familjer. Att få hålla i handen och känna sig så stolt för att jag lyckats få ut vårt lilla mirakel. Jag längtar så att mitt hjärta nästan spricker. Jag som alltid satt mig själv i första hand har redan gått ner i trappstegen och gjort plats till något som är ännu viktigare.

Jag känner en sån enorm kärlek till det som ligger i min mage och jag vet att allt tufft kommer vara så värt det. Men jag är rädd inför den första tiden. När sköterskorna säger att vi får åka hem från BB så kommer jag att bli rädd. Hur ska jag göra allting hemma? Hur kommer jag göra när Hugo börjar jobba igen efter tio dagar? Kan man få med en sköterska hem i ca en månad tills jag har lärt mig allt? =)

Jag förstår att allt sådant kommer falla in naturligt men jag behöver ha kontroll över situationen och jag medger att den första tiden hemma är läskig att tänka på just nu. Bebisen kommer vara så liten och skör. Tänk om du inte vill äta, tänk om jag inte förstår, tänk om jag inte hör att du skriker på mig på natten… Det tar sin lilla tid för bebis och förälder att hitta rutiner och sätt att samarbeta på. Det spelar ingen roll hur mycket jag läser eller förbereder mig för jag har ingen aning om hur just vårt barn är.

Och det kommer bli konstigt att Hugo åker ner på andra plasten i mitt hjärta. Ens barn är ens barn och kommer alltid att komma i första hand. Både jag och Hugo kommer inom en snar framtid att få uppleva en kärlek som vi aldrig har upplevt tidigare. Igår sa Annika som har en 4 månaders son en sak som har fastnat i mitt huvud och det var ” Man känner sig som en tigrinna, ingen ska få göra mitt barn något ont och om det mot förmodan händer någonting så ska den personen vara glad om polisen når den före mig”. Så mäktiga ord och jag kan delvis redan relatera till dem.

Tänk när mitt barn börjar älska mig. Tänk när en liten en lär sig att prata och säger ” Jag älskar dig mamma”. Det vackraste jag kan tänka mig just nu är att älskas av det som ligger i min mage. Jag känner en sån styrka av all kärlek och jag vill att min andra del i livet ska börja nu. Mitt barn och Hugo är det viktigaste som finns för mig och jag vill inget hellre än att bli en familj på riktigt. Jag ska göra så mycket roligt för dem, vad som än krävs av mig så ska jag fixa det, hur jobbigt det än blir ska jag hålla god min och kämpa ännu mer.

20130201-133836.jpg

20130201-133846.jpg

20130201-133854.jpg

20130201-133906.jpg

25 Kommentarer

  1. Carina

    Vilket mysigt inlägg! Jag var också sjukt orolig när vi åkte hem från bb, hur kan de liksom släppa hem en som bytte blöja för första gången i förrgår?! Men ganska snart inser man att ett nyfött barn i princip bara vill äta, sova, ha ren blöja eller vara nära. Det är sällan svårare än så!
    Önskar er all lycka, den bästa dagen ni nånsin kommer att få vara med om är snart här!

  2. :)

    Min dotter är två år och säger ”älskar dig mamma” hela tiden. Också ”dumma mamma, nej mamma, töntmamma, va fin du är mamma, jag lovar mamma, nu är jag trött mamma kom kom”. Det spelar egentligen ingen roll vad. Är bara så jäkla stolt att hon är en sån kärleksfull och karismatisk unge och jag blir lika lycklig varje gång 🙂

  3. Amanda

    Åhh gud vad fint skrivet, du kommer bli världens bästa mamma!! Men vet du vad jag tycker du ska göra som en kul grej!! Det finns en sida(har ingen aning om vad den heter, men sök på Google) man tar ett kort på dig och sedan ett kort på Hugo sen så sätta typ bildena ”ihop” så ser man en bild på hur bebben kommer ser ut haha, tänkte mest som en rolig grej! Skulle va lite kul att se just hur bebisen blev.
    Önskar dig verkligen all lycka till, är 15år & läser sig blogg varje dag! Du får en må så bra, för du är verkligen världens positivaste tjej.
    DU ÄGER!!
    Masssssor med kramar, lycka till!!

  4. Julia

    Va söt du är :)) var inte rädd att du inte hör scorpan skrika på natten.. Lovar dig att du kommer vakna när bebisen bara andas lite högre haha. Det är som att bebisarnas skrik är så höga bara för att mamman ska vakna och upptäcka dem! Sen finns det i bakhuvudet på något vis 🙂 Bamse kram till dig!!!

  5. Sofia

    Ja gud vilken ångest jag hade innan min dotter föddes. Hur i helsike ska JAG klara detta?! Jag har ju aldrig tagit hand om ett spädbarn och kan ingenting. Var otroligt rädd och orolig kvällen innan det planerade snittet. Men det hade jag inte alls behövt vara. Var ju bara våran älskade Meja som låg där och allt blev så självklart. Såklart var det lite svårt med amningen i början, speciellt med tanke på att det aldrig blev någon mjölk. O jag var väldigt orolig över hur det skulle gå när vi åkte hem från sjukhuset. Men allt gick jättebra och man bara vet helt enkelt. Det kommer ni också gör!
    Jättefint skrivet förövrigt! Du kommer bli en superbra mamma till eran lilla bebis! 🙂

  6. Eveline

    Paula och Hugo, ni kommer bli fantastiska föräldrar. Man ser redan att ni är så otroligt engagerad i bäbben i magen, blir så glad att se två så unga, fräsha människor som hittat varann och vill samma sak. Önskar er all lycka på vägen och hoppas allt går bra för er och bäbisen.

    Jag gick in och röstade på dig på Awards, både ”Årets förälder” och ”Årets nykomling”. Du är värd högsta pris! 🙂

  7. Isabelle Engqvist

    Var med i plankutmaningen! Mer info finns på min blogg 🙂
    Gå in på kategorin Plankutmaningen och delta! Utmaningen börjar på måndag 🙂

    Läs annars om bra tips för hemmaträning, inspiration, motivation, mycket bilder, träningsschema/pass, hälsosamma recept & mycket mer om träning & hälsa!

  8. amanda w

    Dom kommer villa ha dig kvar tills dom ser att du har lärt dig allting du behöver lära dig i början, resten lär du dig själv med tiden.
    ni kommer bli superbra föräldrar, ta hand om varandra och bebben i magen 🙂

  9. Linda

    De kommer gå super bra, man lär sig med tiden. ett tips är att köpa hem ersättning så du har de hemma om inte mjölken kommer igång riktigt och bebis är hungrig och ledsen =)

  10. Ängla

    Så himla fint skrivit!
    Du är så klok! Inget här i livet bör tas för givet och man ska alltid kämpa för det man vill ha, så att man ska kunna de tillbaka och känna att man oavsett vad gjorde allt man kunde (enligt mig då) 🙂
    Du kommer att få en jättefin bebis som kommer vara stolt över att ha dig som mamma! Tror Hugo kommer bli en jättebra pappa och att den rollen verkligen kommer klä honom 🙂 jag tror ni kommer få ett väldigt fint liv tillsammans 🙂

  11. isabelle

    Ni är så söta ihop.. Jag är så extremt lycklig för eran skull

    Jag är 100% seriös, har 10 justin bieber biljetter om någon vill ha dem maila mig på isabelle.tandan@gmail.com.

    Jag är 100% seriös, har 10 justin bieber biljetter om någon vill ha dem maila mig på isabelle.tandan@gmail.com.

    Jag är 100% seriös, har 10 justin bieber biljetter om någon vill ha dem maila mig på isabelle.tandan@gmail.com.
    Jag är 100% seriös, har 10 justin bieber biljetter om någon vill ha dem maila mig på isabelle.tandan@gmail.com.

  12. Jennie

    Gud vad jag rös mig igenom ditt inlägg! Jag var precis som dig,orolig.Men det kommer som du skriver,falla in naturligt.Helt plötsligt känns det som man varit mamma hela livet.Du/ni kommer klara detta GRYMT! all lycka till er 🙂

  13. Felicia

    Paula, du behöver inte vänta på att ditt barn ska börja älska dig. Det gör det redan. Du behöver bara vänta på att det ska kunna visa det =)

  14. issa

    åh jag fick rysningar när jag läste detta inlägg, du gör vad många bloggare inte lyckas med, delar med dig av dina innersta tankar, därför älskar jag din blogg! Fortsätt så :):)

  15. Cec Nilsson

    Du är en sån fin människa Paula! Och du kommer bli en jätte bra mamma! Och Hugo kommer bli en bra pappa!
    Och Allting kommer falla på plats när väl eran bebis är hos er!
    LYCKA TILL <3

    Du är jätte vacker som gravid! ja annars också 😉 haha

  16. Louise

    Hej min syster väntar sitt andra barn och hennes sambo kommer göra som förra gången och vara hemma i tre veckor alltså första veckan vara hemma hela arbetsveckan och sen bara jobba förmiddagar de två andra veckorna så får ni mer tid med varandra och bebisen!! 🙂

  17. Lotta

    Oh ja känner tvärtom…hoppas allt går smidigt så ja får åka hem efter 6 timmar och vara ifred med min familj och göra som jag vill. Inte en massa som tycker och tänker om allt.

  18. Josefina

    Paula, du gör mig tårögd! Vilket fint inlägg!!!
    Jag är 23 år gammal och vill inget hellre än att bli mamma. Tyvärr är jag student och ekonomin går ju helt enkelt inte ihop då.. Men Du får mig att verkligen se fram emot att bli förälder, och du får mig att inse att man inte alls behöver vänta tills man är 30! Det är nog bara dumt!
    STOR KRAM TILL DIG!

  19. mandyyss

    Det kommer bli hur bra som helst. Även nu när jag väntade nr2 så var jag lika orolig över att klara det, trots att jag redan hade en liten hemma 🙂 Det är ju en helt ny individ som man ska lära känna så det är klart att det tar ens tund att komma in i det, även om det kommer automatiskt 🙂

Visa alla 25 kommentarer
Allmänt

Rösta, rösta, rösta =)

Jag vill inte vara tjatig men snart är Finest Awards och det vore så himla kul att få vinna så om ni tycker att jag har gjort mig förtjänt av det så glöm inte att rösta på mig HÄÄÄÄÄR

Årets Nykomling

Eller Årets Föräldrablogg

6 Kommentarer

  1. Lina berg

    Har precis röstat på dig. Gillar din blogg massor och är säker på att du kommer att bli en underbar mamma 🙂 lycka till med allt!

  2. Marika

    Hej:) nu när jag ska rösta på dig, ska man bara klicka i den lilla rutan och inget mer? För de står inte spara ex? Tänker så at jag verkligen har röstat?? Tack för en skit bra blogg:):) kram på dig

Visa alla 6 kommentarer
Allmänt

Friday

Godmorgon på er, sovit gott? Det har inte jag. Min allergi är inte att leka med så det tog sin lilla stund för mig att somna. När jag väl hade gjort det så vaknade jag av att jag frös. Hugo är en sån som snurrar in sig i täcket på nätterna. Efter ytterligare några timmar så vaknade jag av en super spark. Jag hoppade till för att skorpan sparkade så hårt.

Jag går in i vecka 27 idag. Jag känner att det har hänt mycket i magen, bland annat så har skorpan kommit längre upp och börjat sparka precis under brösten. På senare dar har jag blivit lite orolig att vi ska få en jättebebis. Hugo vägde nästan 5 kilo när han föddes och det gör mig orolig att hon eller han ska bli så stor att jag inte kommer klara att föda ut vårt barn. Jag funderar på att prata om det här med min barnmorska nästa gång, be om att få göra ett tillväxtultaljud för jag vill veta hur stor bebisen är för att hinna förbereda mig mentalt. Jag drömmer ofta drömmar om mardröms förlossningar, det som jag är allra räddast för är sugklockan. I mina drömmar är den gjord i metall och skär upp hela mig. I mina drömmar bara rinner det blod och jag får ingen hjälp av sjukvårdspersonalen. Ush det är inga roligs drömmar man drömmer när man är gravid!

Igår efter jobbet mötte jag upp Hugo på en gång, jag var orolig över att han hade blivit ledsen på sig själv pga kuggen på uppkörningen. Jag tyckte att han förtjänade lite extra uppmuntran så vi gick i lite affärer och käkade sen middag på ett thai ställe. Efter det så drog vi till våra grannar och gud vad jag gillar dom. Dom är lite äldre än oss men fortfarande störtsköna och enkla att umgås med. Deras son Adrian har hunnit bli 4 månader och jisses vad mycket det är som har hänt sedan sist vi träffade honom. Vi var hos dem vid halv sju och gick inte hem förens vid elva. Därav den sämre uppdateringen från min sida men jag tror nog att ni klarade en kväll utan mig =)

Jag och Eveline på snaps i våras

20130201-090038.jpg

15 Kommentarer

  1. Sara

    Var inte rädd för något under förlossningen. Du kommer gå in i dig själv så mycket och kommer klara så enormt mycket mer än du någonsin kunde tänka dig! Förbered dig istället på det absolut häftigaste och mest fantastiska du kommer uppleva!

    Min son föddes med hjälp av sugklocka för att han låg för högt upp och jag fick inte ned honom själv. I min lustgasdimma tyckte jag att den såg ut som en tamagotchi, gul och plastig. Det kändes som ett tryck när den sattes in men det gjorde inte ont alls. Eftersom läkaren bara drar samtidigt som du krystar gör det heller inte extra ont. Sonen blev inte alls toppig på huvudet heller.

    Lycka till!

  2. Bella

    Jag födde mitt barn helt normalt och han vägde över fem kilo och var 56cm lång. Vilket var hans pappas gener. Jag gick på otaliga tillväxtkontroller pga att mitt sf mått låg långt över den översta kurvan. Om ditt sf mått är normalt är det högst osannolikt att någo vill ge dig ett extra ul. Man gör ju gärna så få ul som möjligt under en graviditet.

  3. Isabelle- mamma till Elysia och Adrian

    jättebra om du pratar med din BM och frågar, jag har en nästan 2 m lång man och första barnet fick vi näör jag var 24. Hon var så stor att hon inte kunde komma ut, så det fick bli ett akutsnitt..hon vägde 4,5 kg.
    Med andra barnet, så planerade vi in ett planerat snitt ca 1½ vecka innan BF….han kom ut plus/minus 2-3 veckor och vägde 4 kg!! SÅ man måste def vara förbered…. lycka till nu!

  4. Lisa

    Hej Paula! Läste att du var lite orolig inför att lära dig allt och förstå va bebisen ”menar” med det den gör. Jag åkte som aupair till USA för 1½ års sen och skulle ta hand om en nyfödd bebis (och en 5 och 7åring) och den barnerfarenheten jag hade var två veckor på ett dagis… Hade INGEN erfarenhet av bebis över huvudtaget. Jag var jättenervös i början och första gången jag höll henne kändes det som hon var gjord av glas. Men det går mycket snabbare och lättare att lära sig än man tror! I början låter bebisar nästan ingenting! De får inga tårar heller förrän de är några veckor! I början var hon även fäst vid sin mamma eftersom hon bara hade vart med henne, så jag fick jobba upp en tillit men det gick också fort! Det är SÅ MYSIGT med en bebis, även fast det inte var ”min”. Väldigt mycket ”jobb” men tiden går så fort! De lär sig saker som man blir helt överväldigad av typ fokusera blicken, koordinera händerna, rulla över från mage till rygg, greppa tag i saker osv! Åh det är helt fantastiskt! Ett leende och skratt från bebis är helt seriöst det bästa som finns! Sedan när de blir större kan man leka tillsammans och de kan härma ljud! Ett tips är att ha en sång som de blir trygga med, då kan man sjunga dem när dem blir ledsna eller rädda! 🙂 Ibland kan de vakna gråtandes för att de drömt mardrömmar. Iallafall, när jag åkte därifrån kröp hon efter mig överallt och sträckte upp armarna mot mig för hon ville bli kramad! Jag tror inte jag behöver berätta hur jobbigt det var att åka därifrån.. herregud vad jag saknar henne (och de andra två också såklart men man får ett speciellt band med en bebis)!
    Lycka till med allt, det kommer bli en så underbar upplevelse! Njut av bebistiden! 🙂 Kram

  5. Agnes

    Det här har inget med förlossning att göra, ville bara skriva att jag testade dina favoritmackor med avokado och skinka idag, SÅÅÅ GOTT! Kommer aldrig kunna äta nån annan macka!

  6. Jen

    Det är mammans gener som avgör hur stor bebisen och magen blir. Så det spelar ingen roll att Hugo var stor. Fråga din mamma vad hennes barn har vägt och hur stor mage hon hade 🙂 då får du ett ungefär på hur det kan gå för dig

  7. aNNA

    Jag är gravid, snart vecka 30. Inatt drömde jag att mitt barn kom v 33, Kändes jobbigt.

    Har även drömt att jag vält omkull barnvagnen o barnet ramlat ut.

    jag kom ut 2,3 kg, en liten bebis, mín man nästan 4 kg. Har gått upp 12,5 kg hittills..känns inte bra o mår dåligt av detta då jag även fått massa celluliter. 36 är numera för litet på byxor och 38 sitter lite löst. Gillar när jeans sitter åt o nu har jag byxor som ser ut som tantbyxor haha , känner mig inte speciellt vacker heller med en extra haka. är 1,58 , väger 68,5 kg…Foglossning har jag varje dag, vissa dagar är det skitjobbigt och har ont nedre delen av ryggen ner till skinkan/höften. Andra dagar känns det ok. Kvällarna är värst. Bullar upp med 6 kuddar. Börjat med yoga och ska på profylaxkurs om en månad

    Usch…jobbigt det där!

  8. Lisa

    Var inte rädd, kvinnokroppen är gjord för detta och du kommer klara det lika väl som alla andra 🙂 min första förlossning avslutades med sugklocka ( metallvarianten) och det gick bra, jag kände den inte. Det som märktes var att jag fick ”extra” kraft och det var positivt! 🙂

    Och viktfrågan, det är mammans gener som avgör storleken på barnet. Gör ul såklart om det lugnar dig ändå!! Alltid skönt att vara på säkra sidan 😉

    Hoppas mardrömmarna ger med sig. Det kommer gå bra 🙂 lycka till!!!

  9. Sandra

    Min graviditet var en bra graviditet. Inget illamående och ingen foglossning. Jag skonades från det mesta, det enda jag hade var konstans nästäppa från dag 1 ungefär och halsbränna de sista 10 veckorna ungefär.

    Min förlossning gick relativt bra, men dottern fick tas med suklockan efter ett par timmars kämpande. Dock hade jag haft fullt värkarbete i 7 dygn innan hon ville komma ut på riktigt. Med minimal sömn och en utarbetad kropp orkade jag inte ta mig igenom hela förlossningsskedet ensam och det var då klockan kom in.

    Jag var aldrig orolig för veken kejsarsnitt eller sugklocka och när jag väl låg där och de sa att de skulle ta ut henne med sugklockan blev jag snarare lättad än rädd. Det tog bara ett par minuter innan hon var ute, hon hade inte ens en upphöjnad efter fästet på sugklockan och jag fick inga ytliga stygn.

    Jag säger: Se sugklocka som en stor hjälp när kroppen inte orkar mer. Vi är bara människor och det är en fantastisk uppfinning!

  10. Stina - mamma till Leon

    Jag var rädd för sugklocka och kejsarsnitt när jag väntade Leon. Jag blev igångsatt vecka 37+5 och dagen efter satte det igång, hela förlossningen gick smidigt MEN slutade med sugklocka då Leons hjärta började slå farligt lågt. Jag blev lite rädd när dom sa att dom var tvungen men min pojkvän sa att allt kommer vara okej och jag blev lugn igen. Efter ca 3 min med sugklocka var han ute och han hade en pytteliten höjdnad på huvudet som var borta efter bara några timmar. Han kom ut lite blå med navelsträngen runt halsen vilket förklarade varför hjärtat slog lågt men han lades direkt på mitt bröst och mådde bra 🙂 Jag fick sy ca 3 stygn men det var ju för att det blev lite panik där i slutet och han behövde komma ut men kände inte att jag sprack och kände inte när jag syddes. Var inte rädd för sugklockan, varken jag eller Leon tog skada av den 🙂

  11. Nattis

    Håller med dig Paula! Drömmarna under graviditeten är ofta hemska. Hur stor bebisen blir kan man ju aldrig hjälpa men en kompis till mig fick ut sin Ronja på 5 kg, alla kanske inte kan det men hur som helst kommer du ju självklart få den hjälp du behöver. Men om du är nyfiken eller lite orolig så skadar det ju absolut inte att kolla med barnmorskan. Du kommer fixa förlossningen, många säger att det är det häftigaste i livet. Jag tror dom 🙂
    Tänk positivt, och du sugklockan ska inte va så farlig vad jag har hört. En närstående till mig fick hjälp av den men sprack ingenting 🙂
    Kram till dig Paula!
    //Nathalie bf 16 juli

  12. My

    Jag fick sugklocka. Vad ska man säga… Jag är glad över det. Efter 5 timmars krystande (23 timmar allt som allt), var jag helt slut på energi och kraft. Man ska helst inte krysta så länge. Dom märkte att min bäbisplutt började visa tecken på stress där inne. Så dom var tvungen att få ut honom med sugklocka. Det gjorde inte så ont. Jag sprack förvisso men det var nog oundvikligt.
    Hade också mardrömmar hela tiden när jag var gravid. Riktigt jobbigt…

Visa alla 15 kommentarer
×

Paula Rosas

Hej på dig och välkommen till min blogg. Mitt namn är Paula Andrea Rosas och här kommer några korta meningar om mig. Jag är en 27årig tjej som lever mitt liv genom att göra det bästa av dagarna. Mitt liv kretsar kring mina fantastiska döttrar Molly-Elise och Leonore och min underbara man Hugo Rosas, familj och vänner. Jag är en glad, familjekär och envis tjej som älskar att skratta. I min blogg kommer ni få följa med mig i min vardag. Träning, äventyr, dilemman och utveckling i mammarollen, resor, giftermål, vänskap och utbildning. Samarbetsförfrågningar: paularosas.media@gmail.com

Powered by Cure - Influencer hosting