Paula Rosas
paulas

Paula Rosas

Annons

Ett bröst upptryckt i ansiktet 

Hur ställer ni er till offentlig amning? Senaste veckan har det varit rabalder med vissa som tycker att det är äckligt att amma offentligt och att få ”tuttar upptryckta i ansiktet” och sen andra sidan som tycker att det är självklart att amma offentligt och att problemet ligger i beskådarens huvud. För mig är det självklart att bebisar ska få mat när de är hungriga oavsett om det är från ett bröst eller en flaska. Och att det inte är mammans uppgift att behöva dölja sig med filtar eller gå iväg på toaletten eller liknande. Vissa bebisar kanske äter bättre ”ifred” med en filt över sig men andra hatar det. Själv skulle jag inte vilja sitta vid bordet med en filt över mig när jag ska äta lunch – instängt, varmt och kvavt. Nä fy. Och att behöva äta på toaletten? Nej, att äta är visserligen ett naturligt behov vi har men det är inte samma sak som att få ut kroppsavfall så självklart ska en mamma inte behöva sitta på en toalett och amma! 

Dom som jämnför amning med att ”ta fram penisen” offentligt är verkligen skadade av hur vi sexualiserar den kvinnliga kroppen. En penis är ett könsorgan, ett bröst är det inte. Att kvinnor har större bröst än män är ju just för att de är till för amning? Precis som män kan gå runt barbröstade på sommaren borde kvinnor kunna göra samma (även när det inte är amning som är skälet) – att just kvinnliga bröst blivit så sexualiserade är ett problem när vi bortser från funktionen och bara ser dem som snuskiga. Även jag har ju fått den bilden av bröst – annars skulle jag aldrig ens överväga en bröstoperation om jag bara såg bröst för vad det var och inte som en sexualiserad kroppsdel som ska se ut på ett visst sätt.

När det kommer till amning offentligt var jag själv inte så bekväm med det från början. Jag har alltid varit privat med min kropp och inte velat visa mig ”naken”. Som ni vet skyler jag fortfarande mina bröst när jag inte har bh, även för Hugo! Så jag har aldrig varit en sån som ”slängt fram” bröstet utan jag har varit väldigt försiktig. Men samtidigt har jag känt att behovet att mata mitt barn tagit över från min egna osäkerhet i kroppen så med tiden blev jag mer bekväm.
Jag har faktiskt aldrig upplevt att mammor ”slängt fram” eller ”tryckt upp” sina bröst i ansiktet på andra när dem ammar – det känns som att man ska vara alldeles för nära för att det ska bli så, eller? 

Visst har jag sett mammor amma lite överallt men bebisen ligger ju för bröstet och OM jag nu skulle störas av det (det gör jag inte) är det ju lättare för mig att kolla någon annanstans i lokalen än på just den mammans bröst än det är för henne att styra sin bebis behov. Så enkelt är det! Låt mamman vara!

Men med risk för att kanske göra vissa upprörda kan jag erkänna att jag personligen blir lite illa till mods när det är stora barn som ammar. För mig är amning mat för bebis så när en 3-4 åring gör det är det något i mig som känner att det blir en felkoppling. Inte att det är snuskigt eller sexuellt på något sätt men det känns bara som att det liksom inte matchar på något sätt. Men för den sakens skull så skulle jag aldrig lägga mig i om någon annan gör det utan det är i mitt huvud och då väljer jag att titta bort helt enkelt. Men för mig är amning så kopplat till bebisen och ett barn som passerat säg 3år är liksom ”en riktig människa” som pratar, äter, resonerar (inte så bra kanske men för ändå fram sin vilja muntligt) och ja, är en riktig människa. Jag kan förstå att det fortfarande är trygghet att snutta lite på kvällen eller att vilja ta på och vara nära mammas bröst som en rutin kanske men jag har svårt att se behovet en eftermiddag i en park när hen samtidigt äter ett kex och busar med andra barn. MEN som sagt, det är i mitt huvud och även om jag känner att det inte är något för mig så tycker jag inte det skadar någon annan så om en mamma vill amma sin 3 åring – you do you, mama! 

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentera (6)

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Minna

    Johanna Toftby som skrev inlägg om detta och var äcklad av amning bland folk, är en kvinna som bidrar till den nertryckning av kvinnor som vi alla kämpar med att få bort.
    Skäms skäms! Att tycka en sak och hålla tyst är ett bra råd till henne. Men att öppet stå med pekpinnen och tala om hur andra är och vad som är rätt eller fel. Det är så tabu!
    Jag hoppas hon växer upp och tänker om, ber om ursäkt och aldrig gör samma sak igen.

  2. Malin

    Tack Paula ! Instämmer med allt !
    Har ammat mina tre barn var som helst och när som helst det har behövts. Sâ praktiskt pâ t.e.x lângflyg ! Jag är bosatt i Frankrike och förvânansvärt nog har jag bara fâtt uppmuntrande kommentarer om amningen. Att det är fint, naturligt, bra för bebisen osv. Folk har i allmänhet visat stor respekt. Dock har jag ocksâ alltid försökt vara diskret, det gâr att skyla det mesta av bröstet med hjâlp av bebisen och en amningstopp och tunika t.ex.

  3. Gabbi

    Fattar inte VARFÖR man känner behovet av att ”slänga” fram brösten i offentliga miljöer, trots att det är ”naturligt”. Visst att bebisen behöver mat, men lite känsla kan man väl ändå ha och gå undan, dels rogivande för själva amningen men också respekt för andra människor som faktiskt ofrivlligt ska bevittna det, visst man kan välja att titta någon annanstans men för att veta det måste man ha tittat en gång, vilket är en gång för mycket.
    Vad gäller amning av alla barn över 1,5 tycker jag bara är sjukt, varför lär man inte barnet äta riktigt mat?! Tycker ofta det hänger ihop med någon sorts självbekräftelsebehov av att det faktiskt är mamman som har större behov av det än bebisen. Man kan ju börja vänja bebisen vid ”riktig” mat redan vid 6 månader. Nej att amma en 3-4 åring skulle jag bara tycka var sjukt, aldrig sett det i verkligheten så hoppas innerligt inte det förekommer heller!

  4. Sandra

    Jag fick min son i juni och ammar överallt, i tid och otid. Jag försöker göra det någorlunda diskret, men min sons behov har alltid gått först, vilket lett till att jag behövt amma inne på kappahl eller vart det nu varit.
    Jag har aldrig brytt mig om vad omgivningen tänker eller tycker, min sons behov är helt enkelt så mycket starkare än andras åsikter eller tankar.
    Jag tycker alla får göra som de vill, och amma hur länge de vill. Jag gör på mitt sätt, andra på sitt!

Se fler...
Annons